<p>Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten. Det finns de som anser att huvudansvaret ligger hos föräldrarna medan andra anser att det är nattklubbsägare som brister i sina ålderskontroller. Huvudsaken är dock den att de vuxna i vårt samhälle inte tar sitt ansvar när det gäller att förhindra att minderåriga får tag på alkohol. Den brist på moral och normer som verkar råda hos dagens ungdomar driver dem att söka efter medel som ska fylla det tomrum som de vuxna hjälpt till att skapa.</p>

Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten. Det finns de som anser att huvudansvaret ligger hos föräldrarna medan andra anser att det är nattklubbsägare som brister i sina ålderskontroller. Huvudsaken är dock den att de vuxna i vårt samhälle inte tar sitt ansvar när det gäller att förhindra att minderåriga får tag på alkohol. Den brist på moral och normer som verkar råda hos dagens ungdomar driver dem att söka efter medel som ska fylla det tomrum som de vuxna hjälpt till att skapa.

<p>Aim</p><p>The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?</p><p>Method</p><p>Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.</p><p>Results</p><p>According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.</p><p>Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.</p><p>Conclusion</p><p>The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas?</p><p>Metod</p><p>Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller.</p><p>Resultat</p><p>Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma.</p><p>Slutsatser</p><p>Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.</p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.</p><p>Frågeställningar:</p><p>- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?</p><p>- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?</p><p>- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen?</p><p> o Erfarenheter av alkohol</p><p> o Umgängeskrets inom laget</p><p> o Ekonomi</p><p> o Medvetenhet kring förebyggande arbete</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen.</p><p>Resultat</p><p>De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.</p>

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

Aim The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities? Method Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models. Results According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school. Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol. Conclusion The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party. / Syfte Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas? Metod Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller. Resultat Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma. Slutsatser Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner. Frågeställningar: - Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna? - Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol? - Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbete Metod Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen. Resultat De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen. Slutsats Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

<p>Tidig upptäckt och intervention är av stor vikt när det gäller att komma till rätta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem använder man sig inom vården av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras på olika sätt, till exempel som enkät eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gällande vilket distributionssätt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssätt. Här undersöks enkät- respektive intervjumetod. De screeninginstrument som används i studien är Alcohol Use Disorders Identification Test och CAGE. Undersökningsdeltagare var 47 studenter vid Stockholms respektive Uppsala Universitet. Samtliga deltagare gjorde både enkät och intervju. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten avseende totalpoängen. Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten i en enskild fråga på Alcohol Use Disorders Identification Test.</p>

<p>Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.  </p>