Afasi är en komplikation som kan drabba en människa efter insjuknande med stroke. Afasi innebär en bristande förmåga att använda sig av språket vilket är en följd av en hjärnskada. Kommunikationssvårigheter påverkar individens livsvärld vilket medför en känslomässig kamp för den drabbade. Syftet med denna studien är att beskriva afasi utifrån ett patientperspektiv. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar lästs igenom och analyserats utifrån Axelssons modell (2012).  Resultaten från de tio artiklarna bildade fyra kategorier: En förändrad kommunikativ värld; Att känna samhörighet och delaktighet; Relationer och En ny livsvärld. De fyra kategorierna delades upp i elva subkategorier. I resultatet framkom att de flesta som insjuknade i afasi upplevde en förändrad livsvärld. Många upplevde att omgivningen hade brist på förståelse och kunskap för vad afasi innebar, vilket påverkade deras självförtroende negativt i deras nya roll. Betydelsefulla relationer och delaktighet uttrycktes som viktigt för att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet och kunna leva framgångsrikt. Att vara eller leva framgångsrikt innebär god ekonomi och lyckad karriär. Denna studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse för upplevelser av afasi utifrån ett patientperspektiv. Upplevelserna är överlag liknande hos de flesta som lever med afasi, men alla individer har sin egen unika upplevelse. Ökad kunskap är därför viktigt inom detta område för att underlätta rehabiliteringen för dessa individer och skapa hopp och tro om framtiden.

Bakgrund: Afasi är en av de vanligaste komplikationer efter stroke där brutits alla typer av talaktivitet. Kommunikation genom språk kan hindras av afasi, en förvärvad språk feltolkning. Sjuksköterskans uppgift är att till stor del stödja patientens livskvalitet och öka hens trivsel och välbefinnande. Syfte: Att belysa patientens upplevelse med afasi efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes av elva vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed där ett induktivt förhållningssätt tillämpas vid analysprocessen. Resultat: Innehållsanalysen av de 11 vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier och tre underkategorier: kommunikationssvårigheter, förlust av vardagliga sysselsättningar, förändring av självbild och identitet, känslopåverkan. De valda underkategorierna är bristande förståelsen, social delaktighet, frustration, ångest och ensamhet. Diskussion: Frustration och ensamhet vanliga känslor hos personer med afasi. Patienter med afasi känner sig inte som samma personer längre på grund av sin sjukdom. Självbilden och självförtroende sänks. Sjuksköterskan bör vara medveten om patienter med afasi upplever utanförskap, och sträva efter att bekräfta och skapa förståelse hos patient.

Approximately 10 000 individuals in Sweden are diagnosed with aphasia every year, which can result in severe communication difficulties. Conversation partner training (CPT) is a treatment that aims to help the person with aphasia and their communication partner to have a functional communication. CPT has shown to be an efficient treatment and is recommended in the Swedish national stroke rehabilitation guidelines. The present study examines the inter- and intra-rater reliability of five different CPT assessment materials with intraclass correlation (ICC) for CPT in aphasia. The assessment materials evaluated and compared in this study were Measure of skill in supported conversation (MSC), Measure of participation in conversation (MPC) and the Swedish adaptations Measure of interaction in conversation (MIC/MIK), Stöd i konversation (SiK) and Deltagande i konversation (DiK). The study also examines if assessment training increases the inter-rater reliability, and also if there is any correlation between the type and severity of aphasia and inter-rater reliability. Fourteen dyads participated in the study. The analyses are based on 10 minutes long video clips where the dyads are having a conversation on an optional topic. The results indicated that the assessment materials with the highest inter-rater reliability were SiK and DiK (ICC > 0.65, p < 0,001) and the assessment material with highest intra-rater reliability was MSC for assessor number one (0.91, p < 0.001) and MIC for assessor number two (0.83, p < 0.001). The results also imply that there are no significant differences in inter-rater reliability between assessments before and after assessment training. Correlation between type of aphasia and inter-rater reliability was found in SiK (r = 0.65 p = 0.013). No correlation was found for the variable severity of aphasia and inter-rater reliability. Varje år drabbas ca 10 000 personer av afasi i Sverige, vilket kan medföra stora kommunikativa svårigheter. Kommunikationspartnerträning (KPT) är en behandling som hjälper den drabbade och dennes samtalspartner att kommunicera på ett funktionellt sätt. Studier visar att KPT är en effektiv behandlingsmetod och i Socialstyrelsens reviderade nationella strokeriktlinjer rekommenderas denna metod. Föreliggande studie undersöker inter- och intrabedömarreliabiliteten med intraclass correlation (ICC) för fem olika bedömningsmaterial för KPT vid afasi. Bedömningsmaterialen som jämförts och utvärderats är Measure of skill in supported conversation (MSC), Measure of participation in conversation (MPC), och de svenska anpassningarna Mått på interaktion i kommunikation (MiK) och Stöd i konversation (SiK) respektive Deltagande i konversation (DiK). Studien utforskar också om samstämmighetsträning förbättrar interbedömarreliabiliteten samt om det finns något samband mellan typ och grad av afasi och interbedömarreliabilitet. Fjorton dyader deltog i studien. Analysen genomfördes utifrån filmklipp på cirka 10 minuter där deltagarna samtalade om valfritt ämne. Resultaten visade att SiK och DiK hade högst interbedömarreliabilitet (ICC > 0,65, p < 0,001). Bedömningsmaterialet med högst intrabedömarreliabilitet var MSC för bedömare 1 (0,91, p < 0,001), och MIK för bedömare 2 (0,83 p < 0,001). Resultaten i föreliggande studie visade inga signifikanta skillnader i interbedömarreliabilitet mellan testning före respektive efter träning av samstämmighet. Korrelation mellan typ av afasi och interbedömarreliabilitet kunde påvisas för SiK (r = 0,65 p = 0,013). Korrelation mellan grad av afasi och interbedömarreliabilitet kunde ej påvisas.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkter och hjärnblödningar. Stroke ger ofta livslånga men, såsom afasi. Afasi innebär en reducerad förmåga att förstå talat/skrivet språk och/eller en reducerad förmåga att uttrycka sig adekvat. För att en god och personcentrerad vård ska kunna erbjudas patienter med stroke så är en fungerande kommunikation en förutsättning. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar personcentrerad vård och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Studien är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som lästs och analyserats och där gemensamma teman identifierats. Resultat: Resultatet visade på ett antal strategier som främjade eller försvårade en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Dessa strategier berörde sju områden: Verbal kommunikation, Icke verbal kommunikation, Att se patienten som en kompetent och unik individ, Uppmärksamhet och engagemang, Tidsaspekten vid kommunikation med afasidrabbade, Den omgivande miljöns betydelse för kommunikationen samt Personalens utbildning och kompetens. Konklusion: Det finns inget standardsvar på hur kommunikationen ska gå till, varje individ är unik och varje situation kräver sin unika lösning. Dock finns det ett antal aspekter och metoder som är betydelsefulla och användbara vid kommunikation med afasidrabbade. Dessa används i olika utsträckning inom vården. / Background: Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke often causes lifelong detrimental effects, such as aphasia. Aphasia means a reduced ability to understand spoken/written language and/or a reduced ability to express oneself adequately. To enable a good and person-centred care for the patients, an effective communication is a prerequisite. Aim: The aim of this study is to describe the factors that influence the person-centred care and communication between the nurse and patients affected by stroke induced aphasia. Method: The study is a literature review on bachelor level. The study is based on 15 scientific articles that have been red and analyzed and where common themes have been identified. Result: The results revealed a number of strategies that promoted and hindered good communication between the nurse and people affected by stroke induced aphasia. These strategies concern seven areas: Verbal communication, Nonverbal communication, Seeing the patient as a competent and unique individual, Attention and involvement, The time aspect of communication with patients with aphasia, The importance of the surrounding environment for communication and The personnel's education and skills . Conclusion: There is no standard answer to how communication shall be achieved, each individual is unique and every situation requires a different solution. However, there are a number of aspects and methods that are important and useful when communicating with aphasic people. These are used to different degrees in health care.

Ronnie Gardiner Method (RGM) is a multi-sensory training method aimed for peoplewith brain damage. The method is based on music, rhythm and movement. Previousstudies show that the method provides improved balance, gait, grip strength andworking memory and has positive effects regarding motor skills, cognition and on anemotional level. Few studies have studied RGM's impact on language. However, RGMhas been seen to have a positive effect on word flow. The purpose of the present thesisis to deepen knowledge about how RGM affects the flow of words in people withacquired brain damage with and without aphasia, and to investigate relatives' experienceof communication ability before and after RGM training. Eight participants withacquired brain injury, with and without aphasia participated. Tests that was used werethe language battery Western Aphasia Battery - Revised (WAB-R), "Tell a picture"from WAB-R and FAS, animals and verbs and the related form CommunicativeEffectiveness Index (CETI). An improvement in phonological word flow in bothpersons with and without aphasia was noted. However, no difference was seen in termsof semantic word flow and relative estimation of communication ability. Unexpectedly,lower number of words / minute and decreased lexical density after treatment werenoted, while a tendency for increased lexical variation was measured. / Ronnie Gardiner Method (RGM) är en multisensorisk träningsmetod som riktar sig tillpersoner med hjärnskada. Metoden bygger på musik, rytm och rörelse. Tidigare studiervisar att metoden ger förbättrad balans, gång, greppstyrka samt arbetsminne och harpositiva effekter avseende motorik, kognition samt på ett känslomässigt plan. Få studierhar studerat RGM:s påverkan på språket. Man har dock sett att RGM förefaller påverkaordflödet positivt. Syftet med föreliggande uppsats är att fördjupa kunskapen om hurRGM påverkar ordflödet hos personer med förvärvad hjärnskada med respektive utanafasi samt att undersöka anhörigas upplevelse av kommunikationsförmågan före ochefter RGM-träning. Åtta deltagare med förvärvad hjärnskada, med respektive utan afasideltog. Tester som användes var: språkbatteriet Western Aphasia Battery – Revised(WAB-R), ”Berätta till en bild” ur WAB-R och FAS, djur och verb samtanhörigformuläret Communicative Effectiveness Index (CETI). En förbättring påfonologiskt ordflöde hos både personer med respektive utan afasi kunde konstateras.Däremot sågs ingen skillnad vad gäller semantiskt ordflöde respektive anhörigskattningav kommunikationsförmåga. Oväntat konstaterades lägre antal ord/minut och minskadlexikal densitet efter behandling, medan en tendens till ökad lexikal variationuppmättes.

Bakgrund: Kommunikation handlar om att förmedla information mellan individer. Det kan uppstå talsvårigheter till följd av afasi eller dysartri. Dysartri innebär att artikulationen påverkas på grund av förlamning i talmuskulatur medan afasi beror på en skada i hjärnans talcentrum. För att uppnå en god omvårdnad av personer med talsvårigheter var det viktigt att individen fick känna sig sedd och hörd. Stor vikt lades på sjuksköterskan och hens förmåga att uppfatta vad personen med talsvårigheter ville förmedla både verbalt och icke-verbalt. Det var därför viktigt att uppmärksamma personers erfarenheter av att leva med talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med försämrad talfunktion på grund av afasi eller dysartri. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet har påvisat att livssituationen har förändrats för personer med talsvårigheter, de påverkades emotionellt negativt samt tvingades att hitta nya strategier och hanteringssätt för att handskas med sina talsvårigheter. Synen på framtiden var mycket individuell och skildes från person till person. Personer med talsvårigheter erfor både positiva och negativa förändringar i relationer till familj, vänner och omgivningen. I kontakten med vården har personer med talsvårigheter erfarit både positiva och negativa upplevelser. Slutsats: Gott bemötande och goda relationer till vårdpersonal har spelat en viktig roll i återhämtningsprocessen för personer med afasi och dysartri, därför bör sjuksköterskor vara medveten om detta för att ha möjligheten kunna skapa de bästa förutsättningar för patienten. / Background: Communication is about mediate information between individuals. Speech difficulties can occur as a result of aphasia or dysarthria. Dysarthria means that articulation is affected due to paralysis in speech muscles while aphasia is due to an injury in the brain's speech center. In order to achieve good nursing of people with speech difficulties, it was important for the individual to feel seen and heard. Great emphasis was then placed on the nurse and her ability to perceive what the person with aphasia wants to convey both verbally and non-verbally. It was therefore important to pay attention to people's experiences of living with speech difficulties. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of living with impaired speech function due to aphasia or dysarthria. Method: A descriptive literature study where 12 scientific articles were the basis for the result. All articles were of a qualitative approach. Main result: The result has shown that the life situation has changed for people with speech difficulties, they were affected emotionally negatively and forced to find new strategies and ways of dealing with their speech difficulties. The view of the future was very individual. People with speech difficulties experience both positive and negative changes in relationships with family, friends and the environment. In contact with health care, people with speech difficulties have experienced both positive and negative experiences. Conclusion: Good encounters and good relationships with health care professionals has played an important role in the recovery process for people with speech difficulties, therefore the nurse should be aware of this in order to be able to create the best conditions for the patient.

Around 12.000 new patients gets aphasia in Sweden every year, the most common cause being stroke. Aphasia causes language difficulties, which can affect the communication with healthcare professionals. Previous research has examined both people with aphasia´s (PWA) perception of communication with healthcare professionals as well as how communication between them function. However, there is a lack of studies examining the healthcare professional´s knowledge, communication and experience of working with this patient group. Through the National Stroke Quality Registries in Sweden, 138 participants working with stroke patients were recruited. The participants answered a web-based questionnaire that was analyzed quantitatively and qualitatively. The results showed that healthcare professionals in Sweden hade a rather good knowledge of aphasia and aphasia friendly communication. However, some negative feelings, such as frustration, occurred when healthcare professionals communicate with PWA. In addition, the conversation topics tended to be less complex compared to other patient groups. Furthermore, communication materials and strategies were used to a large extent and with great variety, although only 3.3% always use the communication material. Significant differences regarding differences between professions, clinical experience and how often they met people with aphasia were found. Further research is indicated, especially regarding the continuing education that healthcare professionals are being offered. Ungefär 12 000 personer drabbas årligen av afasi i Sverige, vanligen efter en stroke. Afasi ger språkliga svårigheter vilket kan påverka kontakten med vården. Tidigare forskning har undersökt hur personer med afasi (PMA) uppfattar kommunikationen med vårdpersonal samt hur kommunikationen dem emellan kan se ut. Däremot saknas en större kartläggning av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, kommunikation och upplevelse av att arbeta med denna patientgrupp. Via Riksstroke rekryterades 138 deltagare inom hälso- och sjukvården som arbetar med strokepatienter. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Enligt resultatet hade svensk hälso- och sjukvårdspersonal relativt goda kunskaper om afasi och afasivänlig kommunikation. Negativa känslor förekom bland hälso- och sjukvårdspersonal i samtal med PMA, exempelvis känslor av frustration. Dessutom var samtalsämnena mindre komplexa jämfört med samtal med patienter utan afasi. Kommunikationsmaterial och kommunikationsstrategier användes i stor utsträckning och med stor variation. Dock använde endast 3,3 % av deltagarna alltid anpassat kommunikationsmaterial. Signifikanta skillnader framkom gällande professioner, klinisk erfarenhet samt hur ofta deltagarna träffade PMA. Vidare forskning inom ämnet är motiverat, framförallt gällande de vidareutbildningar hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds.

Bakgrund: Afasi är en nedsatt förmåga att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Varje dag får ca 25 personer afasi. Att drabbas av kommunikationssvårigheter ger en plötslig förändring i att inte kunna göra sin röst hörd som tidigare och en stor del av identiteten går förlorad. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av afasi. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes för resultaten och analyserades i fem steg med hjälp av innehållsanalys. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet: I resultatet framkom fyra kategorier; anhörigas delaktighet och positivitet stärker kommunikationen, en omfattande livsomställning för afasidrabbad och anhörig, informativt och känslomässigt stöd till anhöriga, hopp och styrkor betydelsefulla för anhöriga. Resultatet visade att anhöriga var ett stort stöd i kommunikationen för den som drabbats av afasi. Den livsomställning som anhöriga stod införvisade sig bli en stor utmaning. Anhöriga upplevde att det fanns brister i det stöd som förväntades av sjukvården, där både informativt och emotionellt stöd ansågs bristfälligt. Slutsats: Anhöriga till personer som drabbats av afasi är i behov av information och inkludering i vården samt stöd från samhället för att klara av att vara ett kommunikativt stöd för sin närstående.

I Sverige drabbas varje år 25 000 personer av stroke som kan ge olika konsekvenser för patienten, exempelvis afasi. Baserat på tidigare forskning kan det uppstå problem för patienter med afasi i mötet med sjukvården. Patienter med afasi kan hamna i en situation där ord inte längre räcker till. Detta ställer krav på att sjukvården har kunskap om faktorer som påverkar hur patienten upplever mötet med sjukvården. Syftet med studien är att utifrån patienters perspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av det vårdande mötet hos patienter med afasi till följd av en stroke. Metoden är utformad som en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som användes i resultatdelen. I dataanalysen identifierades nio subteman. Dessa bearbetades till tre huvudteman, vilka relaterar till faktorer som påverkar det vårdande mötet hos patienter med afasi. Resultatet visade att patienter med afasi vill bli respektfullt behandlade. De vill även bli bekräftade av vården genom ett professionellt bemötande. Det framkom även att patienter med afasi till följd av en stroke upplever många olika känslor efter insjuknande. Patienterna ansåg det viktigt att vårdarna såg och samtalade kring dessa känslor i det vårdande mötet. I diskussionen framhåller författarna hur sjukvårdens perspektiv skiljer sig gentemot patienters upplevelser av det vårdande mötet. Det framhålls i diskussionen att vårdare i många fall är medvetna om faktorerna som påverkar det vårdande mötet. Ett exempel som inte ansågs som en viktig faktor var att strokepatienter har en högre risk att begå suicid. Detta innebär slutligen att mycket ligger på att den specifika vårdaren måste anpassa sitt bemötande och söka kunskap för att kunna möta livsvärlden hos patienter med afasi.

Bakgrund: Av alla som drabbas av stroke får cirka en tredjedel afasi som direkt följd av sjukdomen. Oförmåga att kommunicera kan ha negativa konsekvenser, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om, och anpassar omvårdnaden för att kunna utöva en personcentrerad omvårdnad, vilket är bakgrunden för denna studie.Syfte: Att beskriva vårdpersonals omvårdnad av strokedrabbade patienter med afasi, samt att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda strokedrabbade patienter med afasi – med fokus på kommunikation.Metod: Strukturerad litteraturstudie av kvalitativ empiri baserad på elva studier varav majoriteten härstammar från Skandinavien. Använda sökblock var: Stroke, Communication och Nurses. Resultat: Tre huvudteman identifierades: icke-verbal kommunikation, hjälpmedel samt sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskan använde icke-verbal kommunikation genom beröring, kroppsspråk och observation av ansiktsuttryck för att tolka patienten. Hjälpmedel sjuksköterskan tog i bruk var att dela upp information, tala långsamt, vänta på svar då tid var av betydelse, ta en sak åt gången, gestikulera tydligt, visa sitt engagemang genom att gissa och hjälpa patienten att finna orden samt återgivning av information för jakande eller nekande. De använde även närstående, bilder, illustrationer, och skriftligt stöd för hjälp i kommunikationen. Det tredje temat, bemötande, innefattade att sjuksköterskan hade ett uppgiftsorienterat bemötande framför personcentrerad. Sjuksköterskan var styrande i samtalen och exkluderande mot patienten när andra personer satt med. Osäkerhet kopplat till okunskap framkom som en förklaring till beteendet. Konklusion: Sjuksköterskan har en god intention med sitt bemötande av patienter med afasi, men välvilligheten till att anpassa sig kan ibland ha motsatt effekt då sjuksköterskan tenderade att styra kommunikationen. Detta hade grund i osäkerhet och okunskap om diagnosen. För att uppnå förståelse måste både parter vara aktiva i kommunikationen. / Background: A third of those suffering from stroke acquire aphasia as a direct consequence. Inability to communicate may lead to depression, which is why it is of importance that the nurse adapts her care according to the patients’ abilities. Nurses’ knowledge about aphasia can help strengthen the patients’ self-esteem and enable a higher level of care. Aim: Portrait nurses’ care of patients with aphasia aswell as describing nurses’ experiences of caring for patients with aphasia– focusing on communication. Method: Structured qualitative literature review including eleven articles, majority originated from Scandinavia. The search for scientific papers was conducted by using the keywords stroke, communication and nurses. Result: The articles generated three main themes: Non-verbal communication, tools and nurses’ reception. The nurse used non-verbal communication by touch, body language and active observation of the patient. Tools used was dividing and repeating information. Speak loud and clearly. Show interest and that there was time and help the patient finding the words by guessing. Using the relatives as a communication tool same as pictures, illustrations and writing as support in the communication process. The third theme, nurses’ reception, included that nurses tended to have a task based communication and directed the dialogue or excluded the patient when others were around. Insecurity due to lack of knowledge can be an explanation for this behavior.Conclusion: Although good intentions with reception of patients with aphasia, this showed reverse effect when the nurse tended to control the conversation due to insecurity by a lack of knowledge. To reach understanding both parts had to be active in the communication process.