Bakgrund: Varje dag insjuknar 160 personer i cancer i Sverige. Cancer är när celler delar sig okontrollerbart i kroppen och ändrar kroppens normala cellfunktion. Personer som tar emot ett cancerbesked kan reagera beroende på tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om hur patienter reagerar på sådana besked för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att få ett cancerbesked. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet framkom Tre kategorier (1) Reaktioner på cancerbeskedet med underkategorier: vanliga reaktioner och oro över kroppsliga förändringar (2) Miljö och kommunikation (3) Behov av stöd med underkategorier: hälso- och sjukvårdspersonalens betydelse och anhörigas närvaro. Konklusion: Nydiagnostiserade patienter med cancer upplevde starka reaktioner såsom, rädsla, oro och förnekelse. Patienterna var oroliga över hur deras kroppar skulle förändras efter behandlingar. De beskrev även hur viktigt det var att få stöd från anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal för att klara av beskedet. / Background: Every day 160 people are diagnosed with cancer in Sweden. Cancer is when cells divide uncontrollably in the body and change the body's normal cellular function. People who receive a cancer diagnosis may react depending on their previous experiences. Therefore, it is important for nurses to be aware of how patients react to such messages in order to provide good nursing care. Aim: The aim was to highlight adult patients' experiences of receiving a cancer diagnosis. Method: A general literature study based on ten original qualitative articles. Results: Three categories emerged (1) Reactions to the cancer diagnosis with subcategories: common reactions and concern about bodily changes (2) Environment and communication (3) Need for support with subcategories: the importance of health care professionals and the presence of relatives. Conclusion: Newly diagnosed patients with cancer experienced strong reactions such as fear, anxiety and denial. Patients were worried about how their bodies would change after treatments. They also described how important it was to get support from family members and health professionals to cope with the news.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en  kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering –  där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.

Bakgrund: Att leva med diabetes mellitus (DM) innebär konstant egenvård med exempelvis övervakning av blodglukosvärden. Mobilapplikationer (MA) utvecklas snabbt och idag finns MA vars syfte är att hjälpa patienter med DM hantera sin egenvård. Syfte: att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av diabetes mellitus ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt enligt Polit och Becks (2017) nio steg, kvalitetsgranskning av artiklar enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Databearbetning: Artiklarna analyserades med induktiv ansats. Teman bildades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Grundades på tio artiklar. Artiklarna presenteras i tre teman; Stöd i egenvård, Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och Själv- och sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att en MA är ett utmärkt hjälpmedel i egenvården om patienterna har fått rätt information och har ett bra stöd av sitt diabetesteam. Det kan hjälpa patienterna att få en insikt i sin sjukdom genom att MA registrerar hur mycket motion de får samt vilken kosthållning patienten har. Det som framkom tydligast i litteraturstudiens resultat var behovet av stöd i egenvården av sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Patienterna behöver mer utbildning och med det kommer fler att känna kontroll över sin sjukdom.

Bakgrund: Kommunikation handlar om att förmedla information mellan individer. Det kan uppstå talsvårigheter till följd av afasi eller dysartri. Dysartri innebär att artikulationen påverkas på grund av förlamning i talmuskulatur medan afasi beror på en skada i hjärnans talcentrum. För att uppnå en god omvårdnad av personer med talsvårigheter var det viktigt att individen fick känna sig sedd och hörd. Stor vikt lades på sjuksköterskan och hens förmåga att uppfatta vad personen med talsvårigheter ville förmedla både verbalt och icke-verbalt. Det var därför viktigt att uppmärksamma personers erfarenheter av att leva med talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med försämrad talfunktion på grund av afasi eller dysartri. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet har påvisat att livssituationen har förändrats för personer med talsvårigheter, de påverkades emotionellt negativt samt tvingades att hitta nya strategier och hanteringssätt för att handskas med sina talsvårigheter. Synen på framtiden var mycket individuell och skildes från person till person. Personer med talsvårigheter erfor både positiva och negativa förändringar i relationer till familj, vänner och omgivningen. I kontakten med vården har personer med talsvårigheter erfarit både positiva och negativa upplevelser. Slutsats: Gott bemötande och goda relationer till vårdpersonal har spelat en viktig roll i återhämtningsprocessen för personer med afasi och dysartri, därför bör sjuksköterskor vara medveten om detta för att ha möjligheten kunna skapa de bästa förutsättningar för patienten. / Background: Communication is about mediate information between individuals. Speech difficulties can occur as a result of aphasia or dysarthria. Dysarthria means that articulation is affected due to paralysis in speech muscles while aphasia is due to an injury in the brain's speech center. In order to achieve good nursing of people with speech difficulties, it was important for the individual to feel seen and heard. Great emphasis was then placed on the nurse and her ability to perceive what the person with aphasia wants to convey both verbally and non-verbally. It was therefore important to pay attention to people's experiences of living with speech difficulties. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of living with impaired speech function due to aphasia or dysarthria. Method: A descriptive literature study where 12 scientific articles were the basis for the result. All articles were of a qualitative approach. Main result: The result has shown that the life situation has changed for people with speech difficulties, they were affected emotionally negatively and forced to find new strategies and ways of dealing with their speech difficulties. The view of the future was very individual. People with speech difficulties experience both positive and negative changes in relationships with family, friends and the environment. In contact with health care, people with speech difficulties have experienced both positive and negative experiences. Conclusion: Good encounters and good relationships with health care professionals has played an important role in the recovery process for people with speech difficulties, therefore the nurse should be aware of this in order to be able to create the best conditions for the patient.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

Bakgrund: Den kraftiga omorganiseringen som skedde inom hälso- och sjukvården på grund av covid-19 orsakade bland annat att operationspersonal förflyttades till andra avdelningar. Patienter som väntade på att genomgå elektiv operation drabbades då dessa ställdes in eller flyttades fram. Någon sammanställning av dessa patienters erfarenheter identifierades inte varpå en vetenskaplig kunskapslucka existerade. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av att få sin elektiva operation inställd eller framflyttad på grund av covid-19 pandemin. Metod: En integrativ litteraturöversikt med engelsk vetenskaplig litteratur som eftersöktes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Datan analyserades enligt en integrativ analysprocess som bestod av fyra steg. 13 artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman “Komplicerad tid där livet påverkas och influeras av acceptans”, “Informationen från sjukvården påverkar erfarenheten” och “Förvärrade symtom och oro för långsiktiga konsekvenser” med totalt nio underteman. Slutsats: Erfarenheterna som framkom påverkades av mängden adekvat kommunikation och information från hälso- och sjukvården samt om denna var direkt eller indirekt. Patienternas bakomliggande sjukdom eller tillstånd var även avgörande för erfarenheterna. Bibehållen kontakt med patienter under förseningen var primärt då föreliggande studie visade att detta kunde minska oro och förbättra erfarenheten. / Background: The major reorganization that took place in healthcare due to covid-19 caused, among other things, the transfer of operating personnel to other departments. Patients waiting to undergo elective operation were affected when these were canceled or postponed. No compilation of these patients’ experiences was identified, therefore a scientific knowledge gap existed. Aim: Describe patients experiences of having their elective operation canceled or postponed due to the covid-19 pandemic. Method: An integrative literature review with English science literature were searched for in PubMed, Scopus and CINAHL databases. The data was analyzed according to an integrative analysis process consisted of four steps. 13 articles were included. Result: The analysis resulted in three main themes: “Complicated time where life is affected and influenced by acceptance”, “Information from healthcare affects the experience” and “Deteriorated symptoms and concern for long-term consequences” with a total of nine sub-themes. Conclusion: The experiences that emerged were influenced by the amount of adequate communication and information from healthcare and whether this was direct or indirect. The patients’ underlying illness or condition was also decisive for the experiences. Maintaining contact with the patients during the delay was primary as the present study showed that this could reduce anxiety and improve the experience.

Background: Hypoglycemia is a common adverse effect to anti-hyperglycemic treatment for diabetes mellitus, it is characterized by a plasma glucose level of 79 mg/dl (3,9 mmol/l) or lower. Hypoglycemia has an abundance of symptoms, both neurogenic and neuroglycopenic which can result in loss of consciousness, seizure, and death if left untreated. General nurses have shown they are lacking in information regarding symptoms of hypoglycemia and as such experiences Aim: The aim of this study was to elucidate the lived experiences of hypoglycemia in patients diagnosed with diabetes mellitus. Method: A general literature review with an inductive approach. Results: The results of this study found that patients diagnosed with diabetes experienced challenges associated with hypoglycemia such as fear, particularly associated with nocturnal hypoglycemia. Patients diagnosed with diabetes also experienced helplessness, a lack of control, avoidance, restrictions and stress factors associated with hypoglycemia. Patients diagnosed with diabetes experienced hypoglycemic confidence primarily based on preventing recurrence and successful treatment, and for some through hope. Conclusion: The findings of this study indicate a need for nurses to understand the experiences patients diagnosed with diabetes have of hypoglycemia, to properly assist patients in health promotion and achieving a self-care balance. / Bakgrund: Hypoglykemi är en vanlig biverkning av anti-hyperglykemibehandling vid diabetes mellitus, hypoglykemi karakteriseras av ett plasmaglukosvärde på 79 mg/dl (3,9 mmol/l) eller lägre. Hypoglykemi har många symtom, båda neurogena och neuroglykopeniska som kan resultera i medvetslöshet, samt anfall och mortalitet om tillståndet är obehandlat. Generella sjuksköterskor har visat bristande kunskap gällande vanliga symtom vid hypoglykemi och patienters erfarenheter. Syfte: Syftet var att belysa levda erfarenheter av hypoglykemi hos patienter diagnostiserade med diabetes mellitus. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Denna litteraturstudie visar att patienter med diabetes har erfarenheter av svårigheter associerade med hypoglykemi som rädsla, särskilt rädsla för nattlig hypoglykemi. Patienter med diabetes upplevde hjälplöshet, bristande kontroll och undvikande, samt restriktioner och stressfaktorer associerade med hypoglykemi. Patienter med diabetes och hypoglykemi upplevde självförtroende främst relaterat till förhindrande av återfall, och för visa, genom hopp. Konklusion: Litteraturstudiens resultat indikerar att sjuksköterskor behöver förstå erfarenheter av hypoglykemi hos patienter med diabetes för att främja patienters hälsa och egenvårdsbalans.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom samt ett globalt folkhälsoproblem. Hälso-och sjukvården i många länder strävar efter att minska diabetesrelaterade komplikationer. Patientens egenvård och självhantering av diabetes typ 2 har en betydande roll i behandlingsförloppet. Digital hälsoteknik och m-hälsa är en resurs som kan möjliggöra att patienter känner sig delaktiga och självständiga i hantering av diabetes typ 2. Dessa hälsoinsatser har potential att öka patientens välbefinnande och livskvalité.   Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter från användning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland patienter med diabetes typ 2.   Metod: Allmän litteraturöversikt med tematisk analys som baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem teman: Förbättrad egenvård och empowerment, Ökad kunskap och patientcoaching, Integritet, säkerhet och trovärdighet, Tillgänglighet till vårdgivare, samt Utmaningar- kostnad och teknisk erfarenhet. Resultatet visade att det finns både möjligheter och utmaningar med användning av m-hälsa och digital hälsoteknik för patienter med diabetes typ 2. Dessa hälsoresurser kunde stärka patienters förmågan till egenvård som bidrog till ökad egenmakt och självständighet hos patienterna. Slutsats: Patienterna hade en positiv upplevelse av tillämpning av digital hälsoteknik och m-hälsa med avseende på egenvårdaktiviteter samt kunskap och kontroll över sjukdomstillståndet. Digitala hälsovårdstjänster på distans möjliggjorde en lätt och bekväm tillgång till sjukvårdspersonal för patienter med diabetes typ 2. Detta ökade deras tillfredsställelse och minskade behovet av fysiska besök av sjukvårdspersonal. Kostnaden för teknikutrustning samt låga nivåer av digital kompetens begränsade patienters upplevelse av de möjligheter som dessa resurser kan bidra med. En god och jämlik hälsa kan uppnås genom att öka medvetenheten kring de möjligheter som erbjuds av m-hälsa och digital hälsoteknik. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a global public health problem. Healthcare in many countries are working hard to reduce diabetes-related complications. Patient self-care and self-management of type 2 diabetes play a major roll during the treatment. Digital health technology and mHealth are resources that can enable patients to feel involved and independent in the management of type 2 diabetes. These health initiatives have the potential to increase the patient’s well-being and quality of life.  Aim: The aim was to describe experiences of the use of mHealth and digital health technologies among patients with type 2 diabetes.  Method: General literature review with thematic analysis based on 11 original scientific articles with a qualitative approach.  Results: The data analysis resulted in five themes: Improved self-care and empowerment, Increased knowledge and patient coaching, Integrity, safety and credibility, Accessibility to care providers, Challenges- costs and technical experience. The results showed that there are both opportunities and challenges with the use of m-health and digital health technology for patients with type 2 diabetes. These health resources could strengthen patients' ability to self-care which contributed to increased autonomy and independence in patients. Conclusions: The patients had a positive experience of applying digital heath technologies and mHealth regarding to self-care activities as well as knowledge and control over the disease state. Digital health care services in long distance enabled easy and convenient access to healthcare professionals for patient with type 2 diabetes, increased their satisfaction and reduced the need for physical visits by healthcare professionals. The cost of technology equipment and low levels of digital competence limited patients’ experience of the opportunities that might be used of these resources. Good and equal health can be achieved by increasing awareness of the opportunities offered by mHealth and digital health technologies.