ABSTRACT Purpose: This study aimed to investigate if Swedish speech and language pathologists use aphasia-friendly written information. The secondary aim of the study was to examine written materials provided by speech and language pathologists and determine if their materials could be classified as aphasia-friendly according to previous research.Method: This study used a mixed study design using both qualitative and quantitative research methods. An online survey was conducted, containing 11 qualitative and quantitative questions about speech and language pathologists’ use of aphasia-friendly written information. Submitted materials by speech and language pathologist were described and assessed according to 14 parameters based on previous research.Results: Thirty-one speech and language pathologists answered the survey. The results showed that 58% of the participants sometimes to always used aphasia-friendly written information with their aphasia patients, and that 90% of the participants felt a moderate to great need for aphasia-friendly written information. The highest ranked material received a score of 86% aphasia-friendliness and the lowest ranked material received a score of 36% aphasia-friendliness.Conclusion: The study showed that there is a need for aphasia-friendly materials for aphasia patients although the participants felt unsure about how to customize written material to patient needs. More research is needed to investigate what Swedish aphasia patients consider to be aphasia-friendly written information. Keywords: aphasia, aphasia-friendly, written information, speech and language pathology SAMMANFATTNING Syfte: Denna studie syftade till att kartlägga svenska logopeders användande av afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Studiens sekundära syfte var att undersöka och bedöma huruvida inskickat skriftligt material från deltagare ansågs uppfylla kriterier för ”afasivänlighet” baserat på tidigare forskning.Metod: Studien använde sig av en blandad kvantitativ och kvalitativ studiedesign. En kartläggning genomfördes via en webbaserad enkät som bestod av 11 slutna och öppna frågor om logopeders användande av afasivänligt informationsmaterial. Inskickade informationsmaterial beskrevs och bedömdes utifrån 14 parametrar.Resultat: Det var 31 logopeder som besvarade enkäten. Resultaten visade att 58 % av deltagarna ibland till alltid använde afasivänligt skriftligt informationsmaterial till patienter med afasi. Av samtliga deltagare upplevde 90 % ett måttligt till stort behov av tillgång till afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Det material som rankades högst uppfyllde 86 % av parametrarna och det som rankades lägst 36 %.Slutsats: Studien visar att det finns ett behov av afasivänligt skriftligt informationsmaterial till personer med afasi samt att en osäkerhet kring hur man bäst utformar ett sådant material föreligger. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad personer med afasi i Sverige upplever som afasivänligt skriftligt material. Nyckelord: afasi, afasivänligt, skriftligt informationsmaterial, logopedi

Around 12.000 new patients gets aphasia in Sweden every year, the most common cause being stroke. Aphasia causes language difficulties, which can affect the communication with healthcare professionals. Previous research has examined both people with aphasia´s (PWA) perception of communication with healthcare professionals as well as how communication between them function. However, there is a lack of studies examining the healthcare professional´s knowledge, communication and experience of working with this patient group. Through the National Stroke Quality Registries in Sweden, 138 participants working with stroke patients were recruited. The participants answered a web-based questionnaire that was analyzed quantitatively and qualitatively. The results showed that healthcare professionals in Sweden hade a rather good knowledge of aphasia and aphasia friendly communication. However, some negative feelings, such as frustration, occurred when healthcare professionals communicate with PWA. In addition, the conversation topics tended to be less complex compared to other patient groups. Furthermore, communication materials and strategies were used to a large extent and with great variety, although only 3.3% always use the communication material. Significant differences regarding differences between professions, clinical experience and how often they met people with aphasia were found. Further research is indicated, especially regarding the continuing education that healthcare professionals are being offered. Ungefär 12 000 personer drabbas årligen av afasi i Sverige, vanligen efter en stroke. Afasi ger språkliga svårigheter vilket kan påverka kontakten med vården. Tidigare forskning har undersökt hur personer med afasi (PMA) uppfattar kommunikationen med vårdpersonal samt hur kommunikationen dem emellan kan se ut. Däremot saknas en större kartläggning av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, kommunikation och upplevelse av att arbeta med denna patientgrupp. Via Riksstroke rekryterades 138 deltagare inom hälso- och sjukvården som arbetar med strokepatienter. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Enligt resultatet hade svensk hälso- och sjukvårdspersonal relativt goda kunskaper om afasi och afasivänlig kommunikation. Negativa känslor förekom bland hälso- och sjukvårdspersonal i samtal med PMA, exempelvis känslor av frustration. Dessutom var samtalsämnena mindre komplexa jämfört med samtal med patienter utan afasi. Kommunikationsmaterial och kommunikationsstrategier användes i stor utsträckning och med stor variation. Dock använde endast 3,3 % av deltagarna alltid anpassat kommunikationsmaterial. Signifikanta skillnader framkom gällande professioner, klinisk erfarenhet samt hur ofta deltagarna träffade PMA. Vidare forskning inom ämnet är motiverat, framförallt gällande de vidareutbildningar hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds.