Den psykiska ohälsan ökar i det västerländska samhället, och det förebyggande arbetet behöver därför utvecklas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet ser ut på arbetsplatser i dagsläget, och hur de ansvariga arbetar för att implementera detta arbete hos personalen. Frågeställningarna som studien är genomförd efter är hur företagen jobbar idag för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen, vilka hälsofrämjande strategier och mål som finns för personalen, vilka utmaningar som företagen behöver hantera och utveckla i sin företagshälsovård och vad som fungerar bra.  Den här studien är utförd genom kvalitativa intervjuer i samverkan med en av Karlstads stora aktör inom träning och hälsa. Urvalet bestod av personer som var ansvariga för personalens hälsofrågor. Totalt sju respondenter har intervjuats.   Resultatet visade att de flesta hälsofrämjande strategierna bestod av fysisk aktivitet, och det mest återkommande stödet var gratis träningskort för de anställda. Respondenterna visade en positiv inställning till ämnet hälsofrämjande arbete. Det fanns även ett intresse för utveckling och framtidsplaner för att nå en friskare arbetsplats.

Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete. Syftet med studien är att få djupare förståelse för arbetsgivarnas beslut av att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen. Informationen har erhållits genom intervjuer från sex företag som är indelade i två kategorier. De olika faktorerna som bidrog till arbetsgivarnas beslut och som framkom under intervjuerna var delaktighet, samhörighet, trivsel, glädje, kostnadseffektivt, lägre sjukfrånvaro, belastningsskador, stress, arbetsprestationer, livskvalité och individansvar. Informanterna likaväl som forskarna är oeniga om hur företagshälsan skall bedrivas för att vara mest kostnadseffektiv, vilket kan bero på de olika förutsättningar och arbetssituationer som företagen har. Dock behövs det mer forskning kring ämnet då de finns bristande kunskap inom området.

Vår studie syftar till att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur chefer på företag i en kommun arbetar med att förmedla kunskap om fysisk aktivitet. Studien syftar även till att undersöka hur chefers engagemang och lärande om fysisk aktivitet integreras för personal både inom arbets- och privatliv. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer på företag i en vald  kommun. Datainsamlingen transkriberades och vi analyserade fram citat som upplevdes relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sju av åtta intervjuade företag hade en form av hälsoinsats för att öka personalens fysiska aktivitet. Intervjupersonerna beskriver att det är svårt att få all personal att skapa interaktion för ökad fysisk aktivitet, men att företagen försöker att få med all personal till att vara fysiskt aktiva både på arbetstid och i privatlivet. Företagen arbetar med en form av lärande för ökad fysisk aktivitet, men företagen vill gärna öka personalens lärande och förståelse kring fysisk aktivitet. Därför anser företagen att lärandet i framtiden kan utvecklas och tydliggöras för personalen. Slutsatsen av studien är att information om företagens friskvårdsbidrag för personalens ökade fysiska aktivitet, skall förmedlas genom ett socialt samspel mellan personal. Sex av åtta chefer anser sig själva som engagerade till att få personalen till att vara fysiskt aktiv. Lärandet kring hälsosamma levnadsvanor anses som bristfälligt, eftersom företagen inte informerar personalen om kost, näringslära och vikten för att vara fysiskt aktiv. Chefer bör visa större engagemang till att få med all personal att vara fysiskt aktiva, även den personal som inte visar intresse för att vara fysiskt aktiv. Dessa åtgärder krävs för att kunna öka personalens fysiska aktivitet. Vår studie kan bidra till kommuner i Sverige som statistiskt sett visar ett hälsoproblem med stillasittande bland personal. Därmed kan vår studie vara ett bra sätt att börja med för att synliggöra personalens fysiska aktivitet på företag. För att företagens personal ska minska inaktiv livsstil kommer vi att bidra med förslag på insatser som kan minska en stillasittande personal. Förslag till åtgärder är att företagen i kommunen bidrar med en kostnadsinsats för att öka fysisk aktivitet hos invånarna. Genom att ha olika former av aktiviteter som ökar fysisk aktivitet såsom föreläsningar, tävlingar mellan företagen eller med övriga invånare i kommunen.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor.</p><p>1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa?</p><p>2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa?</p><p>3. Vilka slutsatser kan dras vad gäller utformningen av ett hälsofrämjande ledarskap?</p><p>I studien används enkäter riktade till medarbetarna, samt intervjuer riktade till cheferna. Utöver intervjuerna med cheferna på de två undersökta företagen, gjordes en intervju med ett styrelseproffs. Dessutom gjordes en litteraturstudie som ligger till grund för arbetet. Intervjuerna valdes för att skapa en bättre och djupare förståelse för den bild cheferna har av hälsofrämjande ledarskap. Att rikta enkäter till medarbetarna gjordes för att nå en så stor massa som möjligt och för att få en bred uppfattning av deras åsikter.</p><p>Det som framgår i denna studie är att tre stora områden rankas olika högt av de två grupper som ingick i studien och av de tre cheferna. Framförallt handlar det om kommunikation, personlig utveckling och meningsfullhet i arbetet. Vad gäller första aspekten verkar alla vara överens. Öppenhet värderas högt av samtliga. Dock är det många faktorer som rankas högt bland de anställda, vilket ger flera funderingar vid utvärderingen av resultatet.</p><p>Den slutsats som jag drar av denna studie är att det nog handlar om att möta individens olika behov på ett rimligt sätt, samtidigt som man leder företaget eller avdelningen.</p><p>Därmed ska resultaten i denna studie inte förkastas. Det kan finnas en poäng i att ta ett steg tillbaka och betrakta sitt ledarskap utifrån de parametrar som tas upp.</p><p>”Var dålig ledare har sitt skri för sig, men den gode ledarens arbete tiger still.”</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor. 1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa? 2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa? 3. Vilka slutsatser kan dras vad gäller utformningen av ett hälsofrämjande ledarskap? I studien används enkäter riktade till medarbetarna, samt intervjuer riktade till cheferna. Utöver intervjuerna med cheferna på de två undersökta företagen, gjordes en intervju med ett styrelseproffs. Dessutom gjordes en litteraturstudie som ligger till grund för arbetet. Intervjuerna valdes för att skapa en bättre och djupare förståelse för den bild cheferna har av hälsofrämjande ledarskap. Att rikta enkäter till medarbetarna gjordes för att nå en så stor massa som möjligt och för att få en bred uppfattning av deras åsikter. Det som framgår i denna studie är att tre stora områden rankas olika högt av de två grupper som ingick i studien och av de tre cheferna. Framförallt handlar det om kommunikation, personlig utveckling och meningsfullhet i arbetet. Vad gäller första aspekten verkar alla vara överens. Öppenhet värderas högt av samtliga. Dock är det många faktorer som rankas högt bland de anställda, vilket ger flera funderingar vid utvärderingen av resultatet. Den slutsats som jag drar av denna studie är att det nog handlar om att möta individens olika behov på ett rimligt sätt, samtidigt som man leder företaget eller avdelningen. Därmed ska resultaten i denna studie inte förkastas. Det kan finnas en poäng i att ta ett steg tillbaka och betrakta sitt ledarskap utifrån de parametrar som tas upp. ”Var dålig ledare har sitt skri för sig, men den gode ledarens arbete tiger still.”

No description available.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen har en daglig sysselsättning. Den representerande gruppen består av 5,7 miljoner människor vilket är en majoritet av den svenska befolkningen. Humankapital blir en allt större tillgång drivandes av aktiva digitaliseringen på en global nivå. Företag är allt mer beroende av humankapital för att upprätthålla en konkurrenskraftig position inom sin bransch. Samtidigt är utvecklingen av stress positiv hos gemene man och friskvården som företagen erbjuder har blivit en allt viktigare fråga för långsiktig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med friskvård samt vilka arbetsmetoder som är framgångsrika. Metod: Metoden som användes var semistrukturerad intervjustudie med förankring till grundad teori med teorierna SDT och KASAM. I studien användes grundad teori enligt Glaser (1978). Detta innebar att analysen skedde i tre olika faser: öppen fas, selektiv fas och teoretisk fas. Totalt hölls 18 intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samtliga som ansvarar för friskvården vill öka deltagarantalet. Resultatet visade att samtliga respondenter var eniga om att friskvård förbättrade företagshälsan. Samtidigt var det två företag som arbetade aktivt med friskvård, både fysiskt och psykosocialt och inte enbart med friskvårdsbidraget. Dessa företag hade en markant positiv skillnad gentemot resterande när det gällande sjukfrånvaro. Resultatet visade även att deltagarantalet var en problematik för samtliga företag då aktiviteterna inte kan anpassas till varje enskild individ och därmed upplever enskilda att aktiviteterna inte passar dem och väljer att avstå istället för att delta. Konklusion: Det digitaliserade samhället har satt större krav på humankapitalet för att upprätthålla konkurrenskraft. Många företag uppfattar deltagarantalet av friskvård som lågt. Det skulle därför vara fördelaktigt för HR-personerna att förstå SDT och KASAM för att på så sätt kunna öka deltagarantalet och därigenom bibehålla eller förbättra ett starkt humankapital.

Till största delen anlitas företagshälsan för efterhjälpande insatser på individnivå. Alla arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen bedriva ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Företagshälsans kompetens utnyttjas sällan i SAM, även om arbetsmiljölagen föreskriver att det ska göras om kompetensen saknas i den egna organisationen. Vid Arbetsmiljöenheten, som är Region Jönköpings läns inbyggda företagshälsa, har en metod arbetats fram för att användas i företagshälsans förebyggande arbetsmiljöarbete. Den kallas SMAK (Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljökartläggning). Den bygger på nära samarbete med arbetsgivarorganisationen och dess anställda och den ligger till grund för arbetsmiljöarbete och utvärdering av effekten av olika interventioner insatta i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetssättet har testats i liten skala med goda erfarenheter och syftet med förbättringsarbetet var att skala upp användningen och att fler av medarbetarna på Arbetsmiljöenheten skulle vara involverade. Förbättringsidén var att ett utbildningskoncept utformades och genomfördes för medarbetarna vid Arbetsmiljöenheten och som avslutades med att möjligheter och hinder identifierades tillsammans för den fortsatta utvecklingen av arbetssättet. För att studera vilken påverkan utbildningskonceptet haft för de anställda på Arbetsmiljöenheten användes flermetodsperspektiv. Förbättringsarbetet ledde inte till att SMAK användningen skalades upp eller att fler involverades i det under projekttiden. Däremot ökade uppfattningen om användbarheten för SMAK i företagshälsans arbete och för egen del. De möjligheter och hinder som identifierades ligger till grund för fortsatt arbete. Studien visade att förbättringsarbetet har stärkt det interna samarbetet och bidragit med entusiasm inför en fortsatt gemensam utveckling av användningen av SMAK i förebyggande arbetsmiljöarbete. Studien visade också att även om initiativet till det utvidgade arbetssättet kom från företagshälsans ledning så har förbättringsarbetet lett till en grund för fortsatt utveckling som utgår från medarbetarna på företagshälsan, vilket är en viktig faktor för att lyckas med förbättringsarbete. / The Occupational Health Service (OHS) mostly work with aftercare for the individual. There are general demands for every employer to work with the occupational environment in a planned and systematic way. The competence in OHS is rarely used in the proactive work environment management. The Swedish Work Environment Act tells us to involve the OHS if knowledge and capabilities in your organization is not sufficient. At Arbetsmiljöenheten, which is Region Jönköping County built in OHS, has a tool developed to be used in the OHS involvement in proactive work environment management. It is called SMET (Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool). It depends on close cooperation with the employer and the employees and is the basis for work environment management and evaluation of interventions done to improve the work environment. SMET has been tested with good experiences in a small scale and the aim of the improvement work was to scale up the use and let it be possible for more of the coworkers at Arbetsmiljöenheten to use the tool. The idea to test in the improvement work was to construct an educational program for the coworker at the OHS and then together identify possibilities and obstacles for future work. A multi perspective approach was used to study the effect for the coworkers. There was no increase in the usage of SMET, neither were more coworkers involved during the project. However, coworkers thought SMET was usable both for them as individuals and for the OHS. The possibilities and the obstacles identified after the education became the base for the future work. The result from the study tells that the improvement work has strengthen the cooperation at the occupational health service and there is an enthusiasm for the future codevelopment of the way to work with SMET in preventive and proactive work environment management. The result from the study also says that even if the initiative for an extended way of working initially come from the management, the improvement work has led to a foundation on which to build on where the coworkers are central, which is important for successful improvement work.

Bakgrund: Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är tillfredställande på arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska arbetsmiljöfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara för bestäms tidigt i byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljölagen beskriver vilka uppgifter och ansvar som åligger byggherre och projektörer som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling där arkitekter och andra projektörers ansvar för att beakta arbetsmiljöaspekten har ökat. Ett ansvar där deras insatser ofta är begränsade. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Metod: Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen.   Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmiljö, företagshälsa, checklista. / Abstract Background: The employer has the overall responsibility that the work environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical working environment factors which the employer has the responsibility for are determined early in the construction process, in the planning and design stage. Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the property developer and design engineers, how the work environment should be considered and who is responsible for the construction process from design to operation stage. The literature describes a development in which architects and other property developers responsibility to take into account the working environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often limited. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning and design of new office workplaces. Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly working engineers and architects. Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a situation where the knowledge of work environment legislation of architects are perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) are presented in the thesis and are recommended as tool to be used. Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work Environment Legislation (Arbetsmiljöverket), construction work environmental coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction process. Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational Health Service, Checklist