Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete. Syftet med studien är att få djupare förståelse för arbetsgivarnas beslut av att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen. Informationen har erhållits genom intervjuer från sex företag som är indelade i två kategorier. De olika faktorerna som bidrog till arbetsgivarnas beslut och som framkom under intervjuerna var delaktighet, samhörighet, trivsel, glädje, kostnadseffektivt, lägre sjukfrånvaro, belastningsskador, stress, arbetsprestationer, livskvalité och individansvar. Informanterna likaväl som forskarna är oeniga om hur företagshälsan skall bedrivas för att vara mest kostnadseffektiv, vilket kan bero på de olika förutsättningar och arbetssituationer som företagen har. Dock behövs det mer forskning kring ämnet då de finns bristande kunskap inom området.

Sammanfattning - Att skapa uppmärksamhet på turismmarknaden – En studie om Trosa Rederi:s kommunikationskanaler   Datum: 30 maj, 2012   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola   Författare: Anna Andersson, Malin Hällblad och  Lina Wahlén Lindqvist 28 november 1989, 2  september 1990, 21 februari 1988   Handledare: Finn Wiedersheim-Paul   Nyckelord: Kommunikationskanaler, uppmärksamhet, kostnadseffektivitet, turism, påverkan.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Trosa Rederi, genom kommunikationskanaler, kan skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp.   Frågeställningar: Vilka kommunikationskanaler bör Trosa Rederi använda för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp, med hänsyn till företagets ekonomiska situation? Hur bör företaget använda kommunikationskanalerna för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp?   Metod: Studien var av kvantitativ karaktär där intervjuer med företagsledarna bidrog till fakta om företaget och en marknadsundersökning låg till grund för undersökningen av målgruppens medievanor. Resultaten av undersökningen analyserades sedan mot den teori som samlats in genom sekundär datainsamling i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor och andra avhandlingar.   Slutsats: Den genomförda studien påvisar vikten av att anpassa ett turismföretags kommunikationskanaler till målgruppen. Studien har även visat vilka kommunikationskanaler Trosa Rederi bör använda; annonser i dagstidningar, Word of Mouth, broschyrer, PR, samarbeten och sökmotoroptimering, samt hur dessa kostnadseffektiva kanaler bör användas för att lyckas skapa uppmärksamhet om sitt varumärke hos målgruppen. / Kompetens för tillväxt

Företag söker hela tiden möjligheter att nå ut med sina tjänster och produkter till sina kundermen detta kan bli kostsamt projekt om man inte använder sina marknadsföringsresurser på rättsätt. Att fler företag nämner ordet ”kostadseffektivitet” visar att företag idag är medvetna omatt massmarknadsföring med samma koncept till samtliga målgrupper kan stå företagen dyrt.Mängder av information som når oss konsumenter slängs direkt i soptunnan utan att den gesnågon uppmärksamhet. För att undvika detta är det därför bra att göra en marknadsplan. Enmarknadsplan kan med fördel göras av både ett etablerat företag som vid en nyetablering föratt se marnadsförhållandens potential. I planen sker olika analyser om både interna ochexterna förutsättningar. Vilken strategi ska användas och konkretisering av denna strategigenom verkställande av en handlingplan följer därefter i marknadsplansprocessen somavslutas med uppföjning som visar hur resultatet av handlingsplanen blev.Vår uppsats behandlar den arbetsgång vid upprättande av en marknadsplan för att finna ompotential till en nyetablerad verksamhet inom träningscenter finns. Den rådande marknadenför verksamheten har beaktats men mycket nysamlad data har fått fokus eftersom dennanyetablering skiljer sig en del gentemot befintliga avseende område och målgrupp. Attupprätta en marknadsplan är till stor del ett praktiskt arbete men vi har försökt ställa dessapraktiska delar vid jämförelse till det teoretiska inom området. Vid vissa analyser har detdäremot varit teorin som har beaktats i första hand som sedan blivit emirisktundersökningsområde för oss. Arbetsprocessen som skett har även gjort anspråk på denmodell som vår uppdragsgivare har till sitt förfogande i deras verksamhet. Denna modell kandock mycket likt teoretiska begrepp antas snarlika gällande processen när en marknadsplanska utföras. Genom jämförelser mellan olika författare och deras sätt att behandla ett företagsframväxt på marknaden tycks likartade begrepp och strategier användas och därför råderingen tvekan att marknadsplansprocessen lyckade koncept.Det främsta syftet med uppsatsen var för oss att ta hitta ett marknadsegment som skulle passaen nyetablering av ett träningscenter samt där finna om det fanns någon efterfrågan. Vidaregällde det för oss att bestämma den kanal som skulle användas för att nå ut till vår valdamålgrupp. Genom kvantitativa undersökningar på befintliga träningscenter fick vi enbakgrund om företaget och nuvarande kunders preferenser. Detta följdes därefter medpersonliga intervjuer på plats där vi trodde vår bestämda målgrupp befann sig. Vi valde ocksåatt göra en personlig intervju för att få in ytterligare information om verksamheten och dessrådande läge.Av ovanstående analyser kunde slutsats dras att bästa marknad att etablera sig på är Nödingeutanför Göteborg samt att målgruppen 15-30 år nås bäst genom att använda affischer medsms-teknik som kanal. Denna marknadsföringsåtgärd är tänkt att sedan fungera viduppföljning av kunder eftersom ett kundregister lätt kan skapas med hjälp av telefonnummer. / Uppsatsnivå: C

<p>Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter.</p><p>Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda. Vi har studerat hur, i vilken mån samt på vilket sätt ekonomisk information förmedlas av företaget i dagsläget samt intresset av att förändra denna information. Svaren har vi fått både från ekonomiansvariga och från anställda vilket har gjort att vi sedan kunnat sammanställda dessa svar och analysera likheter och skillnader i hur redovisningen uppfattas av de olika parterna. Vidare har vi studerat den effekt redovisningen ger respektive skulle ge, exempelvis dess påverkan på motivation och hushållning hos de anställda.</p><p>Slutsatsen av denna uppsats är att det finns ett stort intresse av redovisning till de anställda. En del företag anger att de använder sådan idag, men hur den uppfattas skiljer sig mycket mellan de anställda och de ekonomiansvariga. Vi har också kunnat se att även om det finns en redovisning kan denna vara helt onödig om den inte riktar sig till sin målgrupp och ligger på en nivå nära dem. Det finns också en stor möjlighet att minska företagens kostnader genom information till de anställda om kostnaderna för olika handlanden. De anställda har ett intresse av att ta denna information till sig och säger sig också tro att en bra information skulle förändra deras beteende.</p>

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter. Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda. Vi har studerat hur, i vilken mån samt på vilket sätt ekonomisk information förmedlas av företaget i dagsläget samt intresset av att förändra denna information. Svaren har vi fått både från ekonomiansvariga och från anställda vilket har gjort att vi sedan kunnat sammanställda dessa svar och analysera likheter och skillnader i hur redovisningen uppfattas av de olika parterna. Vidare har vi studerat den effekt redovisningen ger respektive skulle ge, exempelvis dess påverkan på motivation och hushållning hos de anställda. Slutsatsen av denna uppsats är att det finns ett stort intresse av redovisning till de anställda. En del företag anger att de använder sådan idag, men hur den uppfattas skiljer sig mycket mellan de anställda och de ekonomiansvariga. Vi har också kunnat se att även om det finns en redovisning kan denna vara helt onödig om den inte riktar sig till sin målgrupp och ligger på en nivå nära dem. Det finns också en stor möjlighet att minska företagens kostnader genom information till de anställda om kostnaderna för olika handlanden. De anställda har ett intresse av att ta denna information till sig och säger sig också tro att en bra information skulle förändra deras beteende.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta är ett relativt nytt sätt att tänka inom räddningstjänsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva räddningstjänsten organisatoriskt har vi använt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sätter säkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean). Mellan dessa teoribildningar, HRO, NPM och Lean finner vi motsättningar där HRO traditionellt sett arbetar med överkapacitet för att alltid vara redo om olyckor skulle inträffa. Denna överkapacitet betraktas inom NPM och Lean som resursspill vilka skall elimineras för att få till en kostnadseffektivare organisation.   Syfte Att genom en fallstudie av SSBFs förändringsarbete beskriva och förstå vilka effekter tillämpandet av Lean production får i en High Reliability Organization.   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Genom intervjuer har vi kartlagt anställda inom SSBFs tankar om kostnadseffektivitet och dess påverkan på den egna organisationen.   Slutsatser Kostnadsbesparingarna i budgeten och sättet dessa genomförs på ser vi som ett tydligt tecken på influenser av New Public Management och Lean production. Vi ser den minskade redundansen som en risk för säkerheten, både för de anställda men också allmänheten. Vi anser också att det har lett till en effektivare resursanvändning, dock bör kommunikationen förbättras och en dialog föras mellan de lokalt och centralt anställda för att hitta lösningar som påverkar säkerheten i så liten utsträckning som möjligt.

The construction sector is an important industry that contributes to societal development by providing housing, public buildings, and infrastructure. To meet the high demand for construction while maintaining high quality and short project times,one needs to tackle one of the industry's major problems: waste. Waste can lead todelays and reduced profitability for a project and can arise in many ways, includingpoor material handling, lack of coordination, unnecessary transportation routes, and poor planning.The purpose of this study is to examine and describe MVB's current logistics strategyfor the construction project Elisabeth's Port in Vänersborg, as well as to assess whetherthe solution has been cost- and resource-effective compared to the traditionalconstruction process.To gain insight into the logistics solution and how it has worked in practice, a semistructured interview study has been conducted with the parties involved in the project.Separate interviews have been conducted with craftsmen, subcontractors, and sitemanagers to obtain as broad a picture as possible. In addition to these interviewgroups, the project manager at MVB and the logistics manager at Ahlsell have also beeninterviewed as a complement.MVB has provided, among other things, invoice documents, daily logs, and damagereports, which have been analyzed to investigate the logistics solution's resource andcost-effectiveness. Using this material, a calculation has been performed to comparethe project's costs now versus if a more traditional logistics solution had been used forthe project.The results of the interview study showed that all work groups appreciated working on Elisabeth's Port, but there are some areas for improvement. One recurring issue is thehandling of materials, where, for example, many damages have occurred. This is also supported by the damage report. Although the logistics solution has worked on thisproject, it is not a guarantee that it is the optimal solution for all future constructions.It all depends on the complexity of the project and other external factors such asgeography, building design, location, and schedule. For Elisabeth's Port, the logisticssolution has been both cost- and resource-effective in the sense that somesubcontractors have been able to perform their work with fewer workers on site thanusual and that MVB would have needed an additional on-site supervisor if the logisticssolution had not been used. The project has also had a lower final cost now comparedto if this logistics solution had not been used.

<p>This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland.</p><p> </p><p>Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined. During April 2010, water sampling in the wetlands was done and the water temperature and the flow of water was measured or calculated. Later the water samples were analyzed for containment of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot).</p><p> </p><p>An important part of the work was modeling calculation of the load of nutrients that reach the wetlands and the retention of nutrients in the same wetlands. Both simulated values and measured mean values during April 2010 of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot) were used in the models. Actual calculations of the nutrient retention during April 2010 were also done based on the flow of water and the concentrations of the nutrients in the in- and outflow of the wetlands. Another important factor that also has been calculated in the models is cost efficiency of nutrient retention in the wetlands. All four evaluated wetlands have been constructed with financial support from the county administration in Halland. The landowners may also receive a yearly benefit for maintaining the function of nutrient retention.</p><p> </p><p>The results of modeling and actual calculations show that the evaluated wetlands can be divided into two groups. In one of the groups the cost of construction has been considerably higher then the other group of wetlands. The first group of wetlands has smaller drainage areas with a lower proportion of cropland than the other group. Larger drainage areas with a higher proportion of cropland provide the wetlands in the second group with a higher flow of water that contains a higher load of nutrients. This means that these wetlands remove higher amounts of nutrients on a yearly basis. The group of evaluated wetlands that have the largest drainage areas with a higher proportion of cropland is also the group of wetlands that had the smallest costs of construction. These wetlands are therefore considerably more efficient in the terms of costs for nutrient retention than the other wetlands.</p><p> </p><p>The conclusions that can be drawn by this evaluation are that the larger drainage area that provide the wetland with water and the higher part of croplands within the same drainage area the better the modeling calculation describe the actual retention of nutrients. Furthermore the conclusion can be drawn that if only a wetlands drainage area is known and the land use within the same drainage area also is known; the retention of nutrients in the wetland can be calculated before the wetland is constructed. If the county administration request for an estimate of construction costs before a decision of financial support and obtains data of the size of the drainage area and land use within the drainage area, it is possible to evaluate the cost efficiency of nitrogen and phosphorus retention in the wetland. From this, wetland projects that should be given a higher priority than other wetland projects could be selected.</p>

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen. Bensinbilar används som fixpunkt. Underantagandet att stenkolkondens samt gaskombikondens är marginalel år 2010 respektive år 2020, och att bensinbilar ersätts helt, är huvudresultatet att kostnaderna reduceras år 2020, men inte år 2010. Kostnadsminimering uppnås inte om båda teknologierna används.

This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland.   Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined. During April 2010, water sampling in the wetlands was done and the water temperature and the flow of water was measured or calculated. Later the water samples were analyzed for containment of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot).   An important part of the work was modeling calculation of the load of nutrients that reach the wetlands and the retention of nutrients in the same wetlands. Both simulated values and measured mean values during April 2010 of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot) were used in the models. Actual calculations of the nutrient retention during April 2010 were also done based on the flow of water and the concentrations of the nutrients in the in- and outflow of the wetlands. Another important factor that also has been calculated in the models is cost efficiency of nutrient retention in the wetlands. All four evaluated wetlands have been constructed with financial support from the county administration in Halland. The landowners may also receive a yearly benefit for maintaining the function of nutrient retention.   The results of modeling and actual calculations show that the evaluated wetlands can be divided into two groups. In one of the groups the cost of construction has been considerably higher then the other group of wetlands. The first group of wetlands has smaller drainage areas with a lower proportion of cropland than the other group. Larger drainage areas with a higher proportion of cropland provide the wetlands in the second group with a higher flow of water that contains a higher load of nutrients. This means that these wetlands remove higher amounts of nutrients on a yearly basis. The group of evaluated wetlands that have the largest drainage areas with a higher proportion of cropland is also the group of wetlands that had the smallest costs of construction. These wetlands are therefore considerably more efficient in the terms of costs for nutrient retention than the other wetlands.   The conclusions that can be drawn by this evaluation are that the larger drainage area that provide the wetland with water and the higher part of croplands within the same drainage area the better the modeling calculation describe the actual retention of nutrients. Furthermore the conclusion can be drawn that if only a wetlands drainage area is known and the land use within the same drainage area also is known; the retention of nutrients in the wetland can be calculated before the wetland is constructed. If the county administration request for an estimate of construction costs before a decision of financial support and obtains data of the size of the drainage area and land use within the drainage area, it is possible to evaluate the cost efficiency of nitrogen and phosphorus retention in the wetland. From this, wetland projects that should be given a higher priority than other wetland projects could be selected.