Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan kan också bidra genom att tillämpa de förutsättningar som sjukvården som organisation bidrar med i form av att följa riktlinjer. Därmed kan hälsoekonomiska förutsättningar uppnås genom sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, utan att det försummar vårdkvaliteten, vilket innebär att sjuksköterskor bör uppmuntras till en större hälsoekonomisk medvetenhet. Då hälsoekonomi kan påverkas utifrån omvårdnadsåtgärder bör mer forskning inom detta område eftersträvas. / The need for high quality care in relation to limited resources led to development of the discipline of health economics, which aims to achieve an efficient allocation of resources in health care. Nurses are one of the largest health care resources and there is research showing that nurses can make impact in health economics and encouraged simultaneously to a greater financial awareness. The aim was to describe factors that may cause health economic influences from nursing interventions. A literature review was done by a systematic compilation and analysis of scientific articles. The results showed that factors such as patient-centered care, ensuring good and safe care, good coordination, personnel safety associated with nursing intervention and striving for good skills and critical approach, can provide health economics influences based on nursing intervention. The nurse can also help by applying the conditions that health care organization is contributing in terms of following the guidelines. Health economic conditions can be achieved by the nursing intervention without neglecting her care quality, which means that nurses should be encouraged to greater health economic awareness. Health economics can be influenced by nursing interventions; therefore more research in this field would be required.

Innledning Malignt melanom er en alvorlig kreftsykdom som oppstår i hudenspigmentceller(melanocytter). Ved malignt melanom har kreften spredd seg eller erinoperabel. Sykdommen er svært alvorlig og har til nå hatt en veldig dårlig prognose medtanke på overlevelsen. Formål Å undersøke om PD-1 hemmere er kostnadseffektive legemidler ved behandling av maligntmelanom og om det finnes forskjeller i bedømmelser av klinisk effektivitet ogkostnadseffektivitet mellom Sverige og Norge. Metode Dette er en litteraturstudie basert på seks originalartikler som er hentet fra databasen PubMed etter søkning med disse søkeordene: pembrolizumab, nivolumab, cancer, programmedcell death 1 receptor/antagonist and inhibitors og effectiveness. Det er dessuten søkt påhjemmesider på forskjellige svenske og norske statlige myndigheter som Janusinfo,Andvords- och läkemedelsförmånsverket (TLV) og Statens legemiddelverk (SLV). Sistnevntesøket resulterte i to metodevurderinger fra hvert land som sammen med originalartiklene blebrukt som underlag for dette arbeidet. Resultat Både pembrolizumab og nivolumab er effektive legemidler ved malignt melanomsammenlignet med tradisjonell behandling med immunmodulerende legemidler ogkjemoterapi. Frekvensen av behandlingsrelaterte bivirkninger av grad 3-4 forekommer myesjeldnere med bruk av PD-1 hemmere og kan bidra til at pasientene får økt livskvalitet underbehandlingen og i sluttfasen av livet. Diskusjon Malignt melanom er en alvorlig kreftsykdom med svært dårlige leveutsikter. PD-1 hemmereer en av flere nye legemidler som er kommet på markedet de siste årene og har vist en bedreeffekt og bivirkningsprofil enn tradisjonell behandling av sykdommen. Til tross for begrensetevidensgrunnlag er legemidlene vurdert som kostnadseffektive og allerede tatt i bruk ibehandlingen i Sverige og Norge. Det finns dog fortsatt stor usikkerhet ikostnadseffektivitetsanalysene. Det finnes også forskjeller i bedømmelser av analysenemellom landene selv om myndighetene har kommet frem til omtrent samme konklusjon tilslutt. Konklusjon Malignt melanom har tradisjonelt vært en sykdom med veldig dårlig prognose og overlevelse,men med introduksjonen av nye behandlingsformer har situasjonen endret seg fundamentaltde siste årene. Mange nye legemidler med nye virkningsprinsipper har kommet på markedetog flere studier har vist at behandlingene gir bedre effekt og mindre bivirkninger ennkjemoterapi. Hos noen av legemidlene, som for eksempel BRAF hemmer, har man observertrelativt rask resistensutvikling og tilbakefall av sykdommen. Studier på effekten av PD-1hemmere gir begrunnet håp om forbedret overlevelse og lavere bivirkningsfrekvens, hvilketkan gi økt livskvalitet til pasientene i livets sluttfase. Til tross for høye kostnader, selv etterrabattavtaler, er PD-1 hemmere nå vurdert som kostnadseffektive og er tilgjengelig forbehandling av pasienter i Sverige og Norge. De helseøkonomiske analysene i Norge ogSverige er dog basert på veldig få studier og er derfor beheftet med stor usikkerhet iestimatene. Den største forskjellen mellom Sverige og Norge er at SLV i Norge har tatt høydefor at utvalgte pasienter kan tilbys behandling i opp til 3 år med PD-1 hemmere dersom de erprogresjonsfrie etter 2 års behandling. Dette førte til at de to myndigheter brukte andreberegningsmodeller. Dette resulterte i forskjeller i kostnadseffektivitetsberegninger i Sverigeog Norge.

Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan.  Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees.   Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do.   Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection.   Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit.   Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured.

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Omvärlden blir allt mer medveten om konsekvenserna av vår påverkan på miljön och viktenav miljöförbättrande åtgärder samtidigt som den ekonomiska faktorn ofta väger tungt och ärstyrande vid val av takbeläggningar. Många myter existerar idag om gröna tak och vi hoppasmed detta examensarbete kunna avfärda en del av dem. Syftet med examensarbetet var attanalysera de olika för- och nackdelarna hos gröna tak. Detta utfördes bland annat genom enjämförelse mellan gröna tak och papptak med fokus på kostnader för material och monteringsamt genom att undersöka skillnaden mellan takbeläggningarnas effekter på dagvattenflödet.Vid kostnadsberäkningarna jämfördes totalkostnaderna mot fördelarna och nackdelarna hosde olika takbeläggningarna. Dagvattenberäkningarna utfördes med översiktliga handberäkningar med rationella metoden. Ett av målen med examensarbetet var även attundersöka vilka av de gröna takens för- och nackdelar som utgör betydande faktorer vid valav gröna tak eller då man väljer att avstå från dessa. En enkätundersökning med flervalsfrågor användes för att undersöka detta.Det är allmänt känt att papptak kostar betydligt mindre i inköp och montering än gröna tak.Många är dock inte medvetna om att ett papptaks livslängd är ungefär hälften av vad ett grönt tak kan uppnå. Med kostnaderna för material och montering och med hänsyn till takbeläggningarnas för- och nackdelar blir det gröna taket endast ett fåtal procent dyrare än ett papptak. Detta sett ur ett 40-årsperspektiv. Även i enkätundersökningen blev det tydligt att få personer inom byggbranschen är medvetna om den stora fördelen med de gröna takens långa livslängd. Det var endast ett fåtal som ansåg att detta var en viktig anledning till att väljagröna tak. I enkätundersökningen kan man se att den främsta anledningen till att många väljer bort gröna tak som takbeläggning var den dyra inköps- och monteringskostnaden. Brist på kunskap var dessutom den andra största anledningen till att gröna tak väljs bort. Den största anledningen till att man istället valde att anlägga gröna tak var fördelen med takets reducering och fördröjning av dagvatten.Dagvattenberäkningarna som utfördes visade att avrinningen tydligt hade minskas från taken i det givna referensområdet om de anlagts med extensiva eller semi-intensiva gröna tak. Även det totala dagvattenflödet i referensområdet skulle minskas påtagligt. Vattenmättnaden hos gröna tak undersöktes vid ett 10-årsregn med en hög intensitet vilket visade att det skulle ta flera timmar för ett extensivt respektive semi-intensivt grönt tak med given takarea att uppnå vattenmättnad.Med detta examensarbete hoppas vi bland annat kunna förmedla till byggbranschen att det är viktigt att se takbeläggningen ur ett längre perspektiv. En på kort sikt dyr lösning kan löna sig om man ser till de gynnsamma effekter en dyrare lösning kan ha över en längre period. / The purpose of this essay is to analyse the advantages and disadvantages of green roofs. We also investigate which factors that are the most important when choosing between green roofs and other roofing materials. That is why we found it interesting to compare green roofs to felted roofs. To see what the differences are between these roofing materials both from a costefficiency and a stormwater management perspective. We wanted to see if green roofs are more cost-effective to use in long term since felted roofs are cheaper but only has a lifespan about half as long as the green roofs. Considering this along with the advantages anddisadvantages of the different roofing materials it is clear that extensive green roofs hascomparable material and assembly costs to felted roofs in a 40-year period. The differencesbetween green roofs and felted roofs in stormwater management was examined by calculating if the waterflow in a given area can be reduced if green roofs were to replace all the roofs. These calculations showed that the stormwater flow from the roofs would lessen significantly when replaced. Calculations for how long it can rain before green roofs are water-saturated showed that with a consistent rain with a predefined intensity it would take several hours for green roofs to reach water-saturation.To investigate which advantages and disadvantages that are the most important to the Swedish building industry when choosing between green roofs and other roofing materials, aquestionnaire with multiple-answer questions was drawn up. The results showed that thegreater costs of green roofs and shortage of knowledge is the first and second most common reasons why the industry refrains from them. The most common reasons to choose green roofs was its ability to reduce and delay the stormwater flow and its esthetical value.

I enighet med teknikutvecklingen förändras även förutsättningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förändras i samband med detta och verksamhetens systemdesign måste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig på IT-marknaden.Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i många fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar på vilka sätt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgångsfaktorer som är avgörande vid systemskiften till SOA.I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sänkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgångsfaktorer som är direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli. / In unity with the technological evolution the conditions for cost-effective IT environments also changes. In this context, the architecture of software systems is changing and the business system design has to follow this development in order to be competitive on the IT market.Implementations of Service Oriented Architecture, abbreviated as SOA, have in many cases proven to be profitable investments to a modern architecture. This thesis explains in which ways SOA may turn out to be cost-effective for companies, and identifies critical success factors that are crucial within a system transition to SOA.The combination of a theoretical literature study, analysis of published business cases and empirical studies provided a result in which SOA-based solutions was cost-effective by reduced costs, time savings and faster product development. The study identifies five main critical success factors which are directly related to how cost-effective an implementation of SOA may be.

The supply chain is multilateral concept, involving all actors partaking in fulfilling customer requests. Within the supply chain, the outbound distribution network is key for achieving profitability as it has a direct effect on supply chain costs and on customer value. Assessing the cost-efficiency of the distribution network is thus of great importance to keep track of overall profitability. However, the layout of the distribution network often differs between different regions, where one of the major differences is the level of centralization, i.e. whether or not local distribution facilities are at place or if shipments are sent directly from a central warehouse. This complicates the evaluation of cost-efficiency, as different costs levels are to be expected from different levels of centralization. Therefore, this study aims at investigating how to evaluate the cost-efficiency while taking into consideration different levels of centralization in the regions being evaluated. To achieve the research aim, a case study was conducted at pharmaceutical company Swedish Orphan Biovitrum, as a real life setting is deemed to aid the credibility of the study. The research question was formulated as “How should companies evaluate the cost-efficiency of a distribution network with different levels of centralization?”. Additionally two sub-questions have been formulated, considering how internal data from the company ERP system, as well as data from external sources, can be utilized when performing such an evaluation. A deductive approach has been deployed, where qualitative data was used to understand the company’s distribution network, while quantitative data was analyzed to answer the research question. The quantitative data categories were in turn included based in factors identified in literature to be affecting distribution costs. The results indicated that the cost per sold product is significantly lower for countries with local distribution, possibly providing guidelines on what cost levels to be expected for local and central distribution separately. Costs as a percentage of sales did however not show a significant difference, indicating that such a measure could be used to compare cost-efficiency between countries with local and central distribution. However, it was also identified the variation in customer types can have an integral impact in cost-efficiency, as selling products upstream to a wholesaler has an impact, on both costs and sales, which is not displayed in the measures investigated. Furthermore, the pharmaceutical industry is characterized by regulations and market conditions which differs in almost every country, dictating the possibility for cost-efficiency, thus making countries difficult to compare. / Försörjningskedjan är ett brett koncept som involverar alla aktörer som deltar i att skapa kundvärde. Inom försörjningskedjan är distributionsnätverket avgörande för att uppnå lönsamhet, då det direkt påverkar kostnader såväl som kundvärde. Att utvärdera distributionsnätverkets kostnadseffektivitet är således av stor vikt för att säkerställa lönsamhet. Distributionsnätverkets utformning skiljer sig dock ofta åt mellan olika regioner, där en av de största skillnaderna är graden av centralisering, det vill säga om lokala distributionsfaciliteter finns på plats eller om försändelser skickas direkt från ett centrallager. Detta försvårar utvärderingen av kostnadseffektivitet då olika kostnadsnivåer kan förväntas med olika grader av centralisering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur kostnadseffektivitet kan utvärderas samtidigt hänsyn tas till olika grader av centralisering i de regioner som utvärderas. För att uppnå detta syfte har en fallstudie genomförts på läkemedelsföretaget Swedish Orphan Biovitrum, då en verklig miljö bedöms bidra till studiens trovärdighet. Forskningsfrågan formulerades som ”Hur borde företag utvärdera kostnadseffektiviteten i ett distributionsnät med olika grader av centralisering?”. Dessutom har två delfrågor formulerats för att undersöka hur intern data från företagets affärssystem, samt data från externa källor, kan nyttjas vid en sådan utvärdering. Ett deduktivt tillvägagångssätt har använts, där kvalitativ data använts för att förstå företagets distributionsnätverk, medan kvantitativ data analyserats för att besvara forskningsfrågan. De kvantitativa datakategorierna inkluderades i sin tur baserat på faktorer som utifrån studerad litteratur bedöms kunna påverka distributionskostnader. Resultaten visade att kostnaden per såld produkt är betydligt lägre för länder med lokal distribution, vilket möjligen ger riktlinjer för vilka kostnadsnivåer som kan förväntas för lokal respektive central distribution. Kostnader som procent av försäljning visade dock inte en lika signifikant skillnad, vilket kan tyda på att ett sådant mått kan användas för att jämföra kostnadseffektivitet mellan länder med lokal och central distribution. Dock kan även olika kundtyper vara en faktor av betydelse, då försäljning av produkter uppströms till en grossist har en inverkan, på både kostnader och försäljning, som inte återspeglas i de undersökta måtten. Dessutom kännetecknas läkemedelsindustrin av lagar och marknadsförhållanden som skiljer sig åt i nästan alla länder, som dikterar möjligheten till kostnadseffektivitet och gör jämförelser mellan länder svåra.

The current public procurement process of pharmaceuticals is characterized by a lack of overall perspective and distrust between the pharmaceutical industry and buying Swedish county councils. This is due to the historical context between the two parties. There also exist cost inefficiencies due to a high cost focus and the lack of an overall cost perspective. These factors have affected how the parties on the pharmaceutical market interact and act in relation to each other. The public procurement situation is something both the studied pharmaceutical company (MSD Sverige AB) and the studied buyers (Region Östergötland, Region Jönköpings län and NT-rådet) are aware of and agree on has to change. Therefore, the way public procurement of pharmaceuticals is carried out has to change for it to the meet current challenges, and future demand, of the Swedish health care.The studied pharmaceutical company wishes to increase the service orientation in public procurement processes, something the county councils and NT-rådet are in favour of. Furthermore, the company wants to achieve a value co-creation between itself and the buyers, however, the possibility of achieving value co-creation is somewhat debatable among the buyers since they have different opinions of its feasibility. Nevertheless, the report assumes that value co-creation is possible in the studied system. At the same time interviews have demonstrated the existence of different opinions and thoughts regarding value adding services amongst the different buyers, i.e. there is a lack of consensus if sufficient resources exist to change the procurement process and what part the pharmaceutical company should play if the service orientation increases. Moreover, there exist divided opinions regarding how the interaction with the pharmaceutical company should take place since the majority of the buyers wishes to have a clear separation from the pharmaceutical industry, something making the development of value adding service more difficult.Since there exist disagreements regarding how a change to the procurement process practically should be carried out and there is a distrust between the parties, the aim of the report is to demonstrate similarities and dissimilarities between them within four key areas: business relationships, cost efficiency, strategies and service orientation. The purpose is also to illustrate how a changed procurement process could benefit all parties and the process as a whole. The authors do this by creating a strategic framework, which is based on the four presented key areas and scientific theories. It shows where the parties are today and where they theoretically should be in the future to improve the procurement process, meet today’s and future challenges. The buyers’ biggest challenge is to improve the cost efficiency and use of resources, for the studied pharmaceutical company the biggest challenge is to create new business opportunities. The basis for the report and strategic framework is that both parties should benefit from drawn conclusions since they are in a symbiotic/cooperative relationship due to the dependency between each other’s businesses. Therefore, the framework has to be developed with the aim of promoting value co-creation and render a positive change to the procurement process possible.The presented framework demonstrates that an increase service orientation, through the introduction of value adding services, is the key to value co-creation, improve use of resourcesIIand a more cost efficient procurements processes of pharmaceuticals. Yet, both the analysis and conclusion clearly shows that value co-creation between the parties is not possible today, but in the future, due to existing business relationships. These are affected negative because of the existing distrust between the parties, thus preventing the creation of better business relationships. Therefore, the negative business relationship prevents an increased service orientation and the introduction of value adding services in the procurement processes. This in its turn hinder the buying parties from improving their use of resources and increasing the cost efficiency. Bad business relationships also mean the studied pharmaceutical company will lose business opportunities. Consequently, both parties will fail to address their current and future challenges. Therefore, improving business relationships is a key factor for reaching value co-creation and increase the overall cost perspective in the public procurement process of pharmaceuticals. Better business relationships will also decrease the distrust and allow for increased service orientation, something that will improve cost efficiency and efficient use of resources in procurement processes and open up for new business opportunities. / Läkemedelsupphandling präglas idag av ett bristande helhetsperspektiv och förtroende mellan läkemedelsindustrin och upphandlande landsting i Sverige, vilka härstammar från den historiska kontexten. Det finns även en kostnadsineffektivitet till följd av en hög kostnadsfokus och det bristande helhetsperspektivet. Dessa faktorer har påverkat hur aktörerna inom läkemedelsupphandling interagerar med, och agerar i förhållande till, varandra. Situationen är något både det studerade läkemedelsbolaget (MSD Sverige AB) och de studerade upphandlarna (Region Östergötland, Region Jönköpings län samt NT-rådet) är medvetna och överens om måste förändras. Därför måste sättet läkemedelsupphandlingar görs på idag förändras för att möta existerande utmaningar och framtida sjukvårdsbehov, dock är aktörerna oense kring hur en sådan förändring praktiskt ska ske.Läkemedelsbolaget vill öka tjänsteorienteringen, genom att erbjuda läkemedelskompletterande mervärdestjänster, vilket även regionerna och NT-rådet generellt ställer sig positiva till. Dessutom vill läkemedelsbolaget uppnå ett gemensamt värdeskapande, något som upphandlade aktörer har delade åsikter kring om det är möjligt eller inte. I rapporten antas dock att ett gemensamt värdeskapande går att uppnå i det studerade systemet. Samtidigt har genomförda intervjuer visat att åsikter och tankar kring mervärdestjänster skiljer sig åt bland upphandlande aktörer, bland annat huruvida resurser finns för att förändra upphandlingsprocessen och vilken roll läkemedelsbolaget ska ha vid en ökad tjänstorientering. Det råder även delade meningar kring interaktionens utformning med läkemedelsbolaget då majoriteten av upphandlande aktörer vill ha en tydlig separation från läkemedelsindustrin, något som försvårar en utveckling av mervärdestjänster.Eftersom det existerar oenigheter kring hur en förändring av läkemedelsupphandling praktiskt ska ske och en misstro finns mellan aktörerna visar rapporten på likheter och skillnader mellan aktörerna inom fyra identifierade kärnområden: affärsrelationer, kostnadseffektivitet, strategi samt tjänsteorientering. Rapporten visar också hur en förändrad läkemedelupphandling skulle kunna gynna båda parter och läkemedelsupphandlingen som helhet. Författarna gör detta genom skapandet av ett strategiskt ramverk, vilket bygger på nyss nämnda kärnområden. Det strategiska ramverket baseras på vetenskapliga teorier och illustrerar vart aktörerna befinner sig inom respektive kärnområde idag samt vad de bör eftersträva för att teoretiskt kunna möta framtidens och dagens utmaningar i samband med läkemedelsupphandling. Regionernas största utmaningar är att förbättra kostnadseffektiviteten och resursutnyttjandet, läkemedelsbolagets största utmaning är att skapa nya affärsförutsättningar. Utgångspunkten i rapporten och det strategiska ramverket är att båda aktörer ska gynnas av författarnas slutsats då aktörerna befinner sig i en symbios-/samarbetsrelation till följd av att deras verksamheter är beroende av varandra. Därför anser författarna att ramverket måste syfta till att uppnå ett gemensamt värdeskapande för möjliggöra en positiv förändring av läkemedelsupphandling.Ramverket, vilket presenteras i rapportens slutsats, lyfter att en ökad tjänsteorientering, genom införandet av mervärdestjänster knutna till läkemedel, i samband med läkemedelsupphandling är nyckeln till ett gemensamt värdeskapande, förbättrat resursutnyttjande och mer kostnadseffektiva läkemedelsupphandlingar. Dock visar både analysen och slutsatsen på att ett gemensamt värdeskapande mellan aktörerna inte är möjligt idag, även om det i framtiden ärIVmöjligt, till följd av den existerande misstron mellan aktörerna, vilken förhindrar att en god affärsrelation skapas. Följaktligen förhindrar den dåliga affärsrelationen en ökad tjänsteorientering och ett införande av mervärdestjänster i samband med läkemedelsupphandling. Det gör i sin tur att regionerna inte kan förbättra sitt resursutnyttjande eller sin kostnadseffektivitet vid läkemedelsupphandling, dessutom får läkemedelsbolaget inga nya affärsmöjligheter. Således misslyckas båda aktörer att möta sina nuvarande och framtida utmaningar. Därför är affärsrelationer det kärnområde och den faktorn som idag är mest avgörande för att aktörerna ska kunna möta sina utmaningar, uppnå ett gemensamt värdeskapande, öka helhetsperspektivet samt förbättra läkemedelsupphandling i framtiden.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.