Class of 2006 Abstract / Doxorubicin is a member of the anthracycline antibiotic class of chemotherapeutic agents and is among the most effective chemotherapies in the treatment of breast cancer1. However, the efficacy of the drug is limited by its ability to cause a heart failure. In younger women with high – risk breast cancers, doxorubicin improves their chances of survival from the breast cancer, but the risk of heart failure, should they survive, will shorten their lives substantially and reduce their quality of life. Periodic monitoring of left ventricular ejection fraction (LVEF) during treatment with doxorubicin has been shown to reduce morbidity and mortality from doxorubicin – induced heart failure19 and for the past 20 years, the Schwartz guidelines have provided an algorithm for the frequency of LVEF monitoring19. According to this guideline, women in their 30’s who are otherwise healthy do not receive LVEF monitoring until they have received a threshold dose of 250-300mg/m2. We have conducted a decision – analysis cost – effectiveness study of heart failure prevention by LVEF monitoring with equilibrium radionuclide angiography (ERNA) either in adherence to the Schwartz guidelines or before each dose of doxorubicin (serial monitoring). Our findings show that, both in terms of quality of life and cost outcomes, ERNA monitoring of LVEF according to the Schwartz guidelines is the dominant strategy. Monte Carlo analysis of 5000 patients showed that the Schwartz guidelines have an average cost- effectiveness of $110/QALY, versus $390/QALY for serial monitoring. Sensitivity analysis of uncertain variables invariably showed that Schwartz guidelines are dominant.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.