På grund av det allt mer utvecklade informationssamhället och nya utmaningar inom den digitala marknadsföringen, finns det ett behov av alternativa lösningar för att nå ut med information till konsumenter på ett effektivt sätt. Denna studie ämnar därför att undersöka om och hur informativa, auditiva stimulin är en effektiv informationskälla att använda i apoteksmiljöer samt hur det påverkar konsumenters upplevelse. Studien har genomförts i två butiker inom en svensk apotekskedja, där strukturerade intervjuer med konsumenter har kombinerats med observationer och semistrukturerade intervjuer med butiksanställda. Studiens resultat tyder på att ljudmeddelanden är en effektiv informationskälla. Vidare konstateras det att auditiva stimulin generellt kan ge upphov till en överbelastning och skapa känslor av irritation, men att detta stimuli även har skapat värde för de konsumenter som har hört och uppfattat stimulit, framförallt för den yngre generationen.

The current public procurement process of pharmaceuticals is characterized by a lack of overall perspective and distrust between the pharmaceutical industry and buying Swedish county councils. This is due to the historical context between the two parties. There also exist cost inefficiencies due to a high cost focus and the lack of an overall cost perspective. These factors have affected how the parties on the pharmaceutical market interact and act in relation to each other. The public procurement situation is something both the studied pharmaceutical company (MSD Sverige AB) and the studied buyers (Region Östergötland, Region Jönköpings län and NT-rådet) are aware of and agree on has to change. Therefore, the way public procurement of pharmaceuticals is carried out has to change for it to the meet current challenges, and future demand, of the Swedish health care.The studied pharmaceutical company wishes to increase the service orientation in public procurement processes, something the county councils and NT-rådet are in favour of. Furthermore, the company wants to achieve a value co-creation between itself and the buyers, however, the possibility of achieving value co-creation is somewhat debatable among the buyers since they have different opinions of its feasibility. Nevertheless, the report assumes that value co-creation is possible in the studied system. At the same time interviews have demonstrated the existence of different opinions and thoughts regarding value adding services amongst the different buyers, i.e. there is a lack of consensus if sufficient resources exist to change the procurement process and what part the pharmaceutical company should play if the service orientation increases. Moreover, there exist divided opinions regarding how the interaction with the pharmaceutical company should take place since the majority of the buyers wishes to have a clear separation from the pharmaceutical industry, something making the development of value adding service more difficult.Since there exist disagreements regarding how a change to the procurement process practically should be carried out and there is a distrust between the parties, the aim of the report is to demonstrate similarities and dissimilarities between them within four key areas: business relationships, cost efficiency, strategies and service orientation. The purpose is also to illustrate how a changed procurement process could benefit all parties and the process as a whole. The authors do this by creating a strategic framework, which is based on the four presented key areas and scientific theories. It shows where the parties are today and where they theoretically should be in the future to improve the procurement process, meet today’s and future challenges. The buyers’ biggest challenge is to improve the cost efficiency and use of resources, for the studied pharmaceutical company the biggest challenge is to create new business opportunities. The basis for the report and strategic framework is that both parties should benefit from drawn conclusions since they are in a symbiotic/cooperative relationship due to the dependency between each other’s businesses. Therefore, the framework has to be developed with the aim of promoting value co-creation and render a positive change to the procurement process possible.The presented framework demonstrates that an increase service orientation, through the introduction of value adding services, is the key to value co-creation, improve use of resourcesIIand a more cost efficient procurements processes of pharmaceuticals. Yet, both the analysis and conclusion clearly shows that value co-creation between the parties is not possible today, but in the future, due to existing business relationships. These are affected negative because of the existing distrust between the parties, thus preventing the creation of better business relationships. Therefore, the negative business relationship prevents an increased service orientation and the introduction of value adding services in the procurement processes. This in its turn hinder the buying parties from improving their use of resources and increasing the cost efficiency. Bad business relationships also mean the studied pharmaceutical company will lose business opportunities. Consequently, both parties will fail to address their current and future challenges. Therefore, improving business relationships is a key factor for reaching value co-creation and increase the overall cost perspective in the public procurement process of pharmaceuticals. Better business relationships will also decrease the distrust and allow for increased service orientation, something that will improve cost efficiency and efficient use of resources in procurement processes and open up for new business opportunities. / Läkemedelsupphandling präglas idag av ett bristande helhetsperspektiv och förtroende mellan läkemedelsindustrin och upphandlande landsting i Sverige, vilka härstammar från den historiska kontexten. Det finns även en kostnadsineffektivitet till följd av en hög kostnadsfokus och det bristande helhetsperspektivet. Dessa faktorer har påverkat hur aktörerna inom läkemedelsupphandling interagerar med, och agerar i förhållande till, varandra. Situationen är något både det studerade läkemedelsbolaget (MSD Sverige AB) och de studerade upphandlarna (Region Östergötland, Region Jönköpings län samt NT-rådet) är medvetna och överens om måste förändras. Därför måste sättet läkemedelsupphandlingar görs på idag förändras för att möta existerande utmaningar och framtida sjukvårdsbehov, dock är aktörerna oense kring hur en sådan förändring praktiskt ska ske.Läkemedelsbolaget vill öka tjänsteorienteringen, genom att erbjuda läkemedelskompletterande mervärdestjänster, vilket även regionerna och NT-rådet generellt ställer sig positiva till. Dessutom vill läkemedelsbolaget uppnå ett gemensamt värdeskapande, något som upphandlade aktörer har delade åsikter kring om det är möjligt eller inte. I rapporten antas dock att ett gemensamt värdeskapande går att uppnå i det studerade systemet. Samtidigt har genomförda intervjuer visat att åsikter och tankar kring mervärdestjänster skiljer sig åt bland upphandlande aktörer, bland annat huruvida resurser finns för att förändra upphandlingsprocessen och vilken roll läkemedelsbolaget ska ha vid en ökad tjänstorientering. Det råder även delade meningar kring interaktionens utformning med läkemedelsbolaget då majoriteten av upphandlande aktörer vill ha en tydlig separation från läkemedelsindustrin, något som försvårar en utveckling av mervärdestjänster.Eftersom det existerar oenigheter kring hur en förändring av läkemedelsupphandling praktiskt ska ske och en misstro finns mellan aktörerna visar rapporten på likheter och skillnader mellan aktörerna inom fyra identifierade kärnområden: affärsrelationer, kostnadseffektivitet, strategi samt tjänsteorientering. Rapporten visar också hur en förändrad läkemedelupphandling skulle kunna gynna båda parter och läkemedelsupphandlingen som helhet. Författarna gör detta genom skapandet av ett strategiskt ramverk, vilket bygger på nyss nämnda kärnområden. Det strategiska ramverket baseras på vetenskapliga teorier och illustrerar vart aktörerna befinner sig inom respektive kärnområde idag samt vad de bör eftersträva för att teoretiskt kunna möta framtidens och dagens utmaningar i samband med läkemedelsupphandling. Regionernas största utmaningar är att förbättra kostnadseffektiviteten och resursutnyttjandet, läkemedelsbolagets största utmaning är att skapa nya affärsförutsättningar. Utgångspunkten i rapporten och det strategiska ramverket är att båda aktörer ska gynnas av författarnas slutsats då aktörerna befinner sig i en symbios-/samarbetsrelation till följd av att deras verksamheter är beroende av varandra. Därför anser författarna att ramverket måste syfta till att uppnå ett gemensamt värdeskapande för möjliggöra en positiv förändring av läkemedelsupphandling.Ramverket, vilket presenteras i rapportens slutsats, lyfter att en ökad tjänsteorientering, genom införandet av mervärdestjänster knutna till läkemedel, i samband med läkemedelsupphandling är nyckeln till ett gemensamt värdeskapande, förbättrat resursutnyttjande och mer kostnadseffektiva läkemedelsupphandlingar. Dock visar både analysen och slutsatsen på att ett gemensamt värdeskapande mellan aktörerna inte är möjligt idag, även om det i framtiden ärIVmöjligt, till följd av den existerande misstron mellan aktörerna, vilken förhindrar att en god affärsrelation skapas. Följaktligen förhindrar den dåliga affärsrelationen en ökad tjänsteorientering och ett införande av mervärdestjänster i samband med läkemedelsupphandling. Det gör i sin tur att regionerna inte kan förbättra sitt resursutnyttjande eller sin kostnadseffektivitet vid läkemedelsupphandling, dessutom får läkemedelsbolaget inga nya affärsmöjligheter. Således misslyckas båda aktörer att möta sina nuvarande och framtida utmaningar. Därför är affärsrelationer det kärnområde och den faktorn som idag är mest avgörande för att aktörerna ska kunna möta sina utmaningar, uppnå ett gemensamt värdeskapande, öka helhetsperspektivet samt förbättra läkemedelsupphandling i framtiden.

Titel: Gemensamt värdeskapande i praktiken Författare: Lydia Frykman och Johanna Wennerström Handledare: Rasmus Nyqvist Bakgrund: I dagens samhälle är utmaningarna inom hållbarhet högst väsentliga, till följd av att företag inte tar sitt fulla ekonomiska, ekologiska och sociala samhällsansvar. CSV har som ett resultat av detta blivit alltmer uppmärksammat då konceptet belyser företagens roll i att driva hållbarhetsutvecklingen framåt. Det saknas däremot empiriskt underlag som visar hur företag kan arbeta för att uppnå gemensamt värdeskapande i praktiken, samt hur den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta ska gå till. Därför undersöker denna kvalitativa studie värdeskapande aktiviteter samt avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Syfte: Syftet är att bidra med en ökad förståelse för de aktiviteter som skapar gemensamt värde, vad som krävs för att företagen ska motiveras till dessa aktiviteter samt för hur företag hanterar den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, har en tvärsnittsdesign och en abduktiv forskningsansats. Det empiriska underlaget samlades in genom två studier, som bestod av semistrukturerade intervjuer med företagsrespondenter och experter inom ämnet. Slutsats: Resultaten från studien tyder på att företagen utövar CSV-aktiviteter i olika utsträckning, men att en stor utmaning är att identifiera när det är ekonomiskt rationellt att uppnå ett gemensamt värde. Vidare har studien klargjort att det finns flera drivkrafter till att uppnå gemensamt värdeskapande. Däremot behöver dagens lagkrav ytterligare förtydligande och förbättring, för att företagen ska agera mer osjälviskt. Studien lyfter avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta och det framgår att det är denna del som är mest väsentlig i diskussionen om hur företag kan uppnå gemensamt värdeskapande. Slutligen har företagens utvecklingsriktning visat att det har adderats en intention om att göra gott för samhället, men faktumet att den ekonomiska faktorn väger tyngst kvarstår. / Title: Creating Shared Value In PracticeAuthors: Lydia Frykman and Johanna Wennerström Supervisor: Rasmus Nyqvist Background: In today's society, the challenges connected to sustainability are highly significant, as a result of companies not fully taking their economic, environmental and social responsibility. As a result, CSV has received increased attention as the concept highlights companies’ role in driving sustainability forward. However, there is a lack of empirical evidence showing how companies can work to achieve shared value in practice, as well as displaying how the complex trade-off between economic and social value creation should be handled. Therefore, this qualitative study examines value- creating activities and the trade-off between economic and social value creation. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of the activities that create shared value, what it is that motivates the companies to these activities and for how companies manage the complex trade-off between economic and social value creation. Methodology: This qualitative study is from a hermeneutic perspective, has a cross- sectional study design and an abductive research approach. The empirical evidence was collected through two studies, which consisted of semi-structured interviews with respondents from practice and experts within the field. Conclusion: The results of the study displays that companies practice CSV activities, however it ́s explained that it's hard to determine when it's economically rational to achieve shared value and not. Additionally, the study has clarified several driving forces to achieve shared value. Although, it ́s declared that today's legal regulations need further clarification, in order for companies to act more selflessly. Furthermore, the study highlights the trade-off between economic and social value creation and it appears from the results that this ́s the most essential part in the discussion of how companies can achieve shared value. Finally, the companies’ development has shown that an intention to do good for the society has been added, however, the fact that the economic aspect weighs the most still remains.