• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Generation Y i hospitality-branschen : Hur ska de unga ledas? / Generation Y in the hospitality industry : In what way should the young be led?

Hutchinson-Kay, Julia, Jakobsson, Bo Marcus January 2019 (has links)
No description available.
2

Vinlistan, : och hur den påverkar gästens köpbeslut

Björnson, Sara, Kindblom, Oscar January 2017 (has links)
No description available.
3

Grön Fast Fashion? : En kvalitativ studie om hur millenniegenerationen uppfattar fast fashion-industrins omställning mot hållbara varumärken

Malm, Hanna, Olausson, Anna January 2021 (has links)
Kunder har blivit allt mer miljövänliga, vilket påverkar handeln. Fast fashion företag har tidigare enbart fokuserat på att tillfredsställa kunder med kläder som följer korta trender och har ett lågt pris. I takt med att kundernas kunskap har ökat kring hållbarhet, ställer kunderna också högre krav på fast fashion företag. Detta har lett till att ett ökat antal fast fashion företag inkorporerar hållbarhet i sitt varumärke. Fast fashion företagen står nu inför en utmaning. Företagen ska få kunderna till att uppmärksamma, och övertygas av den hållbara förändringen som varumärket genomgått.  Studien riktar sig till millenniegenerationen eftersom de är en viktig målgrupp för fast fashion företagen. Vidare fokuserar studien på kvinnor, eftersom modeföretag traditionellt riktar sig mest till kvinnor. Tidigare forskning menar att det finns ett behov av att undersöka hållbara varumärken samt relationen mellan hållbara beteenden, attityder och värderingar inom området för förändring mot hållbarhet inom klädindustrin. På bakgrund av detta har ett forskningsgap identifierats. Gapet innefattar kundernas upplevelse kopplat till varumärken, bland de företag som väljer att frångå sitt etablerade varumärke, mot ett mer hållbart varumärke. Forskningsgapet utmynnar i studiens forskningsfråga “Hur uppfattar kvinnor inom millenniegenerationen att fast fashion företag inom den svenska klädindustrin har rebrandat sig mot miljömässig hållbarhet?” För att svara på studiens forskningsfråga har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att kvinnor inom millenniegenerationen har kunskap och intresse för miljön. Kunskapen och intresset är en bidragande faktor kring hur de upplever varumärken, och varumärkenas förändring mot hållbarhet. Målgruppen och samhällets medvetenhet om hållbarhet har genererat en bidragande faktor till att fast fashion-företag väljer att rebranda varumärket mot hållbarhet. Studiens slutsats påvisar att kvinnor inom millenniegenerationen har låg tilltro till att fast fashion-företagen som rebrantat varumärket mot hållbarhet, utför vad företagen utlovat i praktiken. För att kvinnor inom millenniegenerationen ska kunna känna tillit till ett rebrandat fast fashion-varumärke krävs det transparens från varumärket. Vidare har kvinnor inom millenniegenerationen större tilltro till lokala företags rebranding mot hållbarhet, i jämförelse med globala företags rebranding. Det är svårare för målgruppen att förstå en förändrad positioneringen hos globala varumärken, när företag verkar på flera marknader samtidigt. Vidare tycker kvinnor inom millenniegenerationen att de globala företagen borde ta ett större ansvar för hållbarhet. Slutligen prioriterar kvinnor inom millenniegenerationen förändringar som innebär att deras plagg får högre kvalitet och längre hållbarhet, över rebranding som fokuserar på återvinning och återanvändning.
4

WORKPLACE VALUES, SUSTAINABLE EMPLOYMENT AND TURNOVER INTENTION: A GENERATIONAL PERSPECTIVE

Brinck, Olivia, Larsson, Hanna January 2019 (has links)
What makes a person willing to leave their job? What makes an employment sustainable?Research have been conducted to explain employee turnover based on three different aspects; a person’s intent to leave, company failure to satisfy the employee’s expectations of the work and sustainable employment. This thesis aimed to investigate work values, employee turnover intention and sustainable employment among the Millennial generation at Company X, a Swedish company working with logistics (n = 59). The millennial generation in this study were defined as people born between 1979-1994. The participants were divided into three age groups: under 24 years of age, between 24 and 39 years and over 39 years. The study applied a combined qualitative and quantitative method. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) was used and analyzed using ANOVA and regression analysis. Four supplementary semi-structured interviews were conducted, and the data was analyzed using thematic analysis. The quantitative results showed no significant difference between age groups and the COPSOQ dimensions except on the scale Health and Wellbeing. Work and Private life predicted sustainable employment and Cooperation and Leadership significantly predicted turnover intention. Results from the qualitative data helped to identify the underlying causes for sustainable employment and turnover intention. Conclusion: The study suggested that individual factors better explain sustainable employment and turnover intention at Company X rather than generational differences. / Vad gör en person villig att säga upp sig? Vad gör en anställning hållbar? Forskning har gjorts för att förklara personalomsättning baserat på tre aspekter; personens avsikt att lämna, arbetsgivarens misslyckade försök att uppfylla anställdas förväntningar av arbetet och hållbar anställning. Den här studien syftade till att undersöka arbetsvärderingar, personalomsättning och hållbar anställning bland millenniegenerationen på Företag X, ett logistikföretag i Sverige (n = 59). Millenniegeneration definieras i som personer födda mellan 1979 - 1994. Deltagarna blev indelade i åldersgrupperna under 24 år, mellan 24 och 39 år, över 39 år. Studien tillämpade en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) användes och data analyserades genom ANOVA och regressionsanalys. Fyrakompletterande semi-strukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med tematisk analysmetod. Resultaten från de kvantitativa analyserna visade ingen signifikant korrelation mellan åldersgrupper och COPSOQ dimensionerna förutom på skalan Hälsa och Välbefinnande. Arbete och Privatliv var en signifikant prediktor för hållbar anställning och Samarbete och Ledning var en signifikant prediktor för personalomsättning. Resultat från kvalitativa data bidrog till att identifiera de underliggande orsakerna till hållbar anställning och personalomsättning. Slutsats: Studien föreslog att individuella faktorer kan förklara hållbaranställning och personalomsättning hos Företag X bättre än vad generationsskillnader kan.

Page generated in 0.0865 seconds