Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies. / Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om skillnad fanns bland tjänstemän inom stålindustrin avseende arbetstillfredsställelse i kön, ålder och anställningstid samt om interaktionseffekter fanns mellan de tre variablerna. Arbetstillfredsställelsen mättes genom en webbenkät i Google formulär utifrån utvalda dimensioner från mätinstrumentet Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2). Dessa var arbetstillfredsställelsen med arbetet i helhet, ledningskvalitet, socialt stöd från överordnade, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap. Enkäten skickades ut av HR-avdelningen via mail till alla 584 tjänstemän på stålverket, 321 av dessa valde att delta i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. I resultatet korrelerade alla dimensioner med varandra och slogs därför ihop till en variabel, total arbetstillfredsställelse. Ingen skillnad fanns i kön och ålder medan anställningstid visade signifikanta skillnader där arbetstillfredsställelsen sjunker ju längre man varit anställd. Inga signifikanta interaktionseffekter kunde urskiljas. / The purpose of this quantitative study was to examine differences in gender, age and period of employment in job satisfaction. The study also examined interaction effects between the three independent variables. The study was conducted on officials at a workplace in the steel industry in Sweden. A survey was constructed in Google forms based on five selected dimensions from Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2) that measured job satisfaction. The dimensions were the overall job satisfaction with work, quality of leadership, social support from superiors, social support from colleagues and social relations. All 584 officials were invited to participate where 321 responded to the survey, which corresponds to a response rate of 55%. In the result, all dimensions were found to correlate with each other and were therefore combined into one variable, total job satisfaction. There was no significant difference in sex or age, while period of employment had a negative relationship with job satisfaction. No significant interaction effects could be distinguished.

The purpose of this study was to describe perceived psychosocial work environment and musculoskeletal complaints among baggage handlers, and to evaluate whether there is any linear relationship between them. The study is a questionnaire based cross-sectional study, and part of an ongoing larger project. Therefore, the number of forms has been limited to those that were collected in the project by 2010-11-25 (N=117). The questions analyzed in the study come from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire and “Nordiska Ministerrådets formulär om besvär i rörelseorganen”, respectively. In addition, ratings of pain intensity according to Borg CR-scale have been used. Linear correlations were assessed by Spearman’s rank correlation. The results showed that the baggage handlers rated good sense of Community and low Emotional demands, but poor Influence and Feedback at the workplace. Their ratings of pain frequency and intensity were relatively low, but the regions where they had most complaints were shoulders and low back. The highest correlation was -0.36 between Meaning and pain frequency in the Shoulders. No particular psychosocial factor or body region appeared highly correlated with all or most of the other variables. For the psychosocial environment factors investigated in this study no extremely good or extremely bad values were discovered. Musculoskeletal complaints were low. No strong correlations between baggage handlers ratings of psychosocial work environment and musculoskeletal complaints were found in this study.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

In an era where automation has been transforming the industrial arena, it is important not to lose focus on the health of employees who are still engaged in manual work. Employee health both physical and mental plays a vital role in the overall performance of a company, so it must be taken care of. In the case of cross-docking warehouses where there is a need for manual laborers due to the intricacies in handling products of various sizes and weights, the importance of taking care of the health of its employees becomes more vital. In the modern world of the supply chain, a cross-docking warehouse plays a vital role in providing more efficiency to the system. The type of goods handled by these cross-docking warehouses is vast and this, in turn, brings about the need to implement manual labor onto the production. This study focuses on the main physical and psychosocial problems faced by the workers in a cross-docking warehouse and how it can be improved. Here questionnaires and interviews are used to study and develop better practices and methods to improve everyday work. This thesis focuses on one of the largest cross-docking warehouses situated in Jönköping, Sweden. Here COPSOQ version III is used to find the various main psychosocial problem areas faced by the employees and unstructured interviews are used to pinpoint the main physical problems and their causes. Preventive measures to combat the problems are suggested and are supported by literature reviews.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie. Efter utförd pilotstudie redovisas respondenternas kommentarer på enkätens innehåll och disposition. Resultatet visar att frågorna i COPSOQ innehåller en del svagheter vad avser formulering och innebörd. För enkäten som helhet har både fördelar och nackdelar påträffats. Slutsatsen blir därför att enkäten inför eventuellt framtida ändamål bör bearbetas och förtydligas innan den realiseras. / Psychosocial factors characterize everything that does not concern physical circumstances at a workplace. A good psychosocial work environment is exemplified by good relations with colleagues and the possibility of taking responsibility and making decisions. The information regarding the dental hygienist psychosocial work environment is insufficient. The aim of this study is therefore to develop and design a questionnaire within the given subject. The questionnaire will be based on established questions in the Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. The questionnaire will then be tested in a pilot study. The pilot study will present the respondents comments on the questionnaire, in terms of its content and presentation. Results show that the questions in COPSOQ contain some weaknesses regarding formulation and meaning. For the survey as a whole, both advantages and disadvantages were encountered. It is therefore concluded that the questionnaire for any future purpose should be reworked and refined before application.

What makes a person willing to leave their job? What makes an employment sustainable?Research have been conducted to explain employee turnover based on three different aspects; a person’s intent to leave, company failure to satisfy the employee’s expectations of the work and sustainable employment. This thesis aimed to investigate work values, employee turnover intention and sustainable employment among the Millennial generation at Company X, a Swedish company working with logistics (n = 59). The millennial generation in this study were defined as people born between 1979-1994. The participants were divided into three age groups: under 24 years of age, between 24 and 39 years and over 39 years. The study applied a combined qualitative and quantitative method. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) was used and analyzed using ANOVA and regression analysis. Four supplementary semi-structured interviews were conducted, and the data was analyzed using thematic analysis. The quantitative results showed no significant difference between age groups and the COPSOQ dimensions except on the scale Health and Wellbeing. Work and Private life predicted sustainable employment and Cooperation and Leadership significantly predicted turnover intention. Results from the qualitative data helped to identify the underlying causes for sustainable employment and turnover intention. Conclusion: The study suggested that individual factors better explain sustainable employment and turnover intention at Company X rather than generational differences. / Vad gör en person villig att säga upp sig? Vad gör en anställning hållbar? Forskning har gjorts för att förklara personalomsättning baserat på tre aspekter; personens avsikt att lämna, arbetsgivarens misslyckade försök att uppfylla anställdas förväntningar av arbetet och hållbar anställning. Den här studien syftade till att undersöka arbetsvärderingar, personalomsättning och hållbar anställning bland millenniegenerationen på Företag X, ett logistikföretag i Sverige (n = 59). Millenniegeneration definieras i som personer födda mellan 1979 - 1994. Deltagarna blev indelade i åldersgrupperna under 24 år, mellan 24 och 39 år, över 39 år. Studien tillämpade en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) användes och data analyserades genom ANOVA och regressionsanalys. Fyrakompletterande semi-strukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med tematisk analysmetod. Resultaten från de kvantitativa analyserna visade ingen signifikant korrelation mellan åldersgrupper och COPSOQ dimensionerna förutom på skalan Hälsa och Välbefinnande. Arbete och Privatliv var en signifikant prediktor för hållbar anställning och Samarbete och Ledning var en signifikant prediktor för personalomsättning. Resultat från kvalitativa data bidrog till att identifiera de underliggande orsakerna till hållbar anställning och personalomsättning. Slutsats: Studien föreslog att individuella faktorer kan förklara hållbaranställning och personalomsättning hos Företag X bättre än vad generationsskillnader kan.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

Hälsan hos individer påverkas av levnads- och arbetsförhållanden. I folkhälsoarbete är arbetsplatsen en viktig arena för att påverka och förbättra befolkningens hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som kvantitativa krav, utbrändhet, konflikt mellan arbete och privatliv påverkar anställdas hälsa. Kontorsanställdas arbetsmiljö har ofta fokuserat på att minimera långvarigt stillasittande för att förbättra hälsan. Den här studien fokuserade på kontorsanställdas hälsa i relation till deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>