That minorities face a greater risk of career barriers is a problem that has been discussed and studied for a long time. A concept which is continuously used to describe the problems minoritoes face is the so-called glass ceiling effect. It describes how minorities are prevented to reach top positions in particular in an organization because of their gender, sexuality or ethnicity. As there are only about 2.5% of the accountants in Sweden that belongs to the ethnic minority, a interest was brough to our attention to investigate the ethnic minorities career advancement from a different perspective; How do auditors reason regarding career advancement in relation to ethnicity. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the auditors construct career advancement in relation to ethnicity. We have used theories about diversity, socialization, organizational culture, identity theory, intersectionality, social networking and mentoring to achieve the purpose of the study. The empirical data were collected through a qualitative approach in which semi-structured telephone interviews and questionnaires via email were conducted with 13 experienced accountants with a foreign background. The auditors were considered to have valuable experiences and perceptions of how their career advancement have worked out for them. This study has contributed to a deeper understanding of how auditors with foreign background in Sweden construct career advancement in relation to ethnicity. Since previous research has focused on minority structures in organizations and not how auditors constructs career advancement in relation to ethnicity, this study may be considered to have contributed to fill a research gap. The conclusion of this study is that the authorized public accountants have different opinions about how they design career advancement. A suggestion for further research is to investigate the phenomenon surrounding the accounting assistants’ perspectives that are of foreign origin. / Att minoriteter löper större risk att drabbas av karriärsbarriärer är ett problem som har diskuterats och studerats länge. Ett begrepp som kontinuerligt används för att beskriva minoriteternas karriärsproblem är den så kallade glastakeffekten. Begreppet beskriver hur minoriteter hindras att i synnerhet nå toppositioner i en organisation på grund av deras kön, sexualitet eller etnicitet. Då det endast är cirka 2,5 % av Sveriges auktoriserade revisorer som tillhör den etniska minoriteten väcktes intresset om att undersöka den etniska minoritetens karriärsavancemang ur ett annat perspektiv; hur resonerar revisorer kring deras karrärsavancemang i relation till deras etnicitet. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse kring hur revisorerna konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Vi har i denna studie använt oss av teorier som behandlar mångfald, socialisation, organisationskultur, identitetsteori, intersektionalitet, socialt nätverk, och mentorskap för att kunna uppnå syftet med studien. Empirin har samlats in via en kvalitativ metod där semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär via e-post genomförts med 13 erfarna auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund. Revisorerna ansågs ha värdefulla erfarenheter och upplevelser kring hur karriärsavancemanget har sett ut för dem. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring hur revisorer med utländsk bakgrund i Sverige konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Då tidigare forskning fokuserat på minoritetsstrukturer i organisationer och inte hur en revisor konstruerar karriärsutveckling i relation till dennes etnicitet kan denna studie anses ha bidragit till att fylla en forskningslucka. Slutsatsen av denna studie är att de auktoriserade revisorerna har skilda meningar kring hur de konstruerar karriärsavancemang. Förslag till vidare forskning är att undersöka fenomenet kring redovisningsassistenters perspektiv som är av utländsk bakgrund.

What makes a person willing to leave their job? What makes an employment sustainable?Research have been conducted to explain employee turnover based on three different aspects; a person’s intent to leave, company failure to satisfy the employee’s expectations of the work and sustainable employment. This thesis aimed to investigate work values, employee turnover intention and sustainable employment among the Millennial generation at Company X, a Swedish company working with logistics (n = 59). The millennial generation in this study were defined as people born between 1979-1994. The participants were divided into three age groups: under 24 years of age, between 24 and 39 years and over 39 years. The study applied a combined qualitative and quantitative method. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) was used and analyzed using ANOVA and regression analysis. Four supplementary semi-structured interviews were conducted, and the data was analyzed using thematic analysis. The quantitative results showed no significant difference between age groups and the COPSOQ dimensions except on the scale Health and Wellbeing. Work and Private life predicted sustainable employment and Cooperation and Leadership significantly predicted turnover intention. Results from the qualitative data helped to identify the underlying causes for sustainable employment and turnover intention. Conclusion: The study suggested that individual factors better explain sustainable employment and turnover intention at Company X rather than generational differences. / Vad gör en person villig att säga upp sig? Vad gör en anställning hållbar? Forskning har gjorts för att förklara personalomsättning baserat på tre aspekter; personens avsikt att lämna, arbetsgivarens misslyckade försök att uppfylla anställdas förväntningar av arbetet och hållbar anställning. Den här studien syftade till att undersöka arbetsvärderingar, personalomsättning och hållbar anställning bland millenniegenerationen på Företag X, ett logistikföretag i Sverige (n = 59). Millenniegeneration definieras i som personer födda mellan 1979 - 1994. Deltagarna blev indelade i åldersgrupperna under 24 år, mellan 24 och 39 år, över 39 år. Studien tillämpade en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) användes och data analyserades genom ANOVA och regressionsanalys. Fyrakompletterande semi-strukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med tematisk analysmetod. Resultaten från de kvantitativa analyserna visade ingen signifikant korrelation mellan åldersgrupper och COPSOQ dimensionerna förutom på skalan Hälsa och Välbefinnande. Arbete och Privatliv var en signifikant prediktor för hållbar anställning och Samarbete och Ledning var en signifikant prediktor för personalomsättning. Resultat från kvalitativa data bidrog till att identifiera de underliggande orsakerna till hållbar anställning och personalomsättning. Slutsats: Studien föreslog att individuella faktorer kan förklara hållbaranställning och personalomsättning hos Företag X bättre än vad generationsskillnader kan.