Employees affected by burnout syndrome often experience reduced engagement and decreased job performance, costing their organizations through lost productivity and profit. However, it is not clear what causes employee burnout in working environments. The purpose of this correlation study was to examine the relationships between project cost, project team member role, project schedule, and project team member burnout. This study was grounded in the job demands-resources theory, which states that all employees experience demands in their work that may lead to long-term stress and eventually burnout syndrome if these demands are not mitigated by job resources. The population for this study consisted of project management team members located in the Southern United States. The research question for this study examined the relationships among project cost, project team member role, project schedule, and burnout of project team members. A survey provided the data for analysis (N = 159). Study data were evaluated using correlational analysis. Multiple linear regression results indicated no significant relationships existed between project cost, project team member role, project schedule, and the 3 constructs of burnout syndrome: cynicism, exhaustion, and professional efficacy. This study may contribute to social change by increasing awareness of what contributes to employee burnout. This research is relevant to project management team members and business leaders. Burnout leads to reduced employee engagement, lost profit for the business, and health impairment for burned out employees. Project teams and business leaders would benefit by incorporating information from this study in programs designed to reduce, mitigate, or eliminate burnout among project management personnel.

The purpose of this study is to examine employees' experience of motivation and commitment, how it is created by the employees and how employees want to express it. The survey is implemented on a consulting company in the IT and technology sector with 180 employees. Eight consultants participated in the survey. The study is based on personal interviews, divided into two parts, motivation, and commitment. The result of the study shows that all eight respondents are motivated and committed at work, but it differs in terms of which factors make the respondents motivated and committed. There are two factors standing out above all, the tasks and the relationship to coworkers. An interesting conclusion that is presented is that the respondents answers differ when asked about the concepts of motivation and commitment, compared to when asked about what's making them motivated and committed at their current workplaces. The answers seem to change when the respondents apply the concepts to themselves, as the opinions seem to go from objective to subjective, which might affect our analysis and implication. / Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelse av motivation ochengagemang, hur det skapas hos medarbetarna och hur medarbetarna vill uttrycka det.Undersökningen genomfördes på ett konsultbolag med 180 anställda inom IT ochtekniksektorn, där åtta konsulter deltog i undersökningen. Studien grundar sig på personligaintervjuer som delades in i två delar: motivation och engagemang.Resultatet visar att samtliga åtta respondenter är motiverade och engagerade i sitt nuvarandearbete, men det skiljer sig åt gällande vilka faktorer som gör respondenterna motiverade ochengagerade. I resultatet är det framför allt två faktorer till motivation och engagemang somförekommer hos nästan samtliga respondenter, deras arbetsuppgifter och relationen tillmedarbetare. En intressant slutsats som framställs är att respondenternas bild av begreppenmotivation och engagemang skiljer sig åt när de förklarar begreppen jämfört med när deapplicerar begreppen på sig själva. Svaren tolkas gå från generella tolkningar om begreppentill mer specifika, där respondenterna ändrar sina svar utifrån hur frågan formuleras.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers stress i förhållande till vad de upplever för krav och resurser. Studien syftar även till att undersöka deras stress, krav och resurser i förhållande till ålder och erfarenhet. Slutligen syftar studien till att undersöka hur pedagogers stress kan påverka verksamheten.  Bakgrunden vilar på forskning om att förskolan är en av de yrkesgrupper som har störst stressrelaterade problem i Sverige. Bakgrunden vilar även på vikten av att barnen får möjlighet till en trygg anknytning till pedagogerna, vilket kan försvåras, eller inte ske alls om pedagogerna är stressade och inte mår bra på sitt arbete. Empirin i studien samlades in genom en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan studerades och analyserades sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, arbetsmiljö-teorin Job Demands- Resources. I denna studie kommer denna förkortas som JD-R. Studiens resultat visar att över en tredjedel av respondenterna upplever höga krav men låga resurser på arbetet, vilket JD-R hävdar sätter dessa individer i riskgrupp för negativa hälsoföljder på grund av sin arbetssituation. Studiens resultat visar även att ålder inte verkar ha en märkbar effekt på hur stressad man är på arbetet, samtidigt som yrkeserfarenheten visar en betydligt högre effekt, det visade sig att stressen minskar något ju längre erfarenhet man besitter. Studien visar vilka situationer i verksamheten som genererar en risk för att påverkas av stressen som pedagogerna upplever i olika situationer på arbetet. Baserat på studiens resultat finner vi det intressant att vidare undersöka hur andra faktorer kan ha en påverkan på pedagogers stressnivå, till exempel socioekonomiska faktorer, förskolans ekonomi samt hur det skiljer sig beroende på om man är förskollärare och barnskötare. Det vore även intressant att undersöka hur extra arbetsuppgifter påverkar stressnivån.

Coronaviruset har inneburit att kontorsanställda runt om i Sverige gått över till att arbeta på distans. Syftet i den här studien är att undersöka kontorsanställdas subjektiva upplevelser av distansarbetet för att se hur det påverkat dem. Tidigare studier har undersökt distansarbetets påverkan i följd av coronaviruspandemin, dock gjordes dessa studier under de allra tidigaste stadier av pandemin. Detta gör ämnet mer intressant eftersom upplevelserna kan ha förändrats på grund av dessa långdragna restriktioner under pandemin. I den här studien används teorierna Job Demands-Resources Model samt Work-life balance för att identifiera de anställdas upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser, där fokuset läggs på engagemang och utmattning, samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi undersökte även respondenternas strategier kring dessa teorier för att ge studien ett större syfte. Studien är av kvalitativt slag - semistrukturerade intervjuer gjordes på nio anställda inom nio olika organisationer där alla respondenter arbetade helt eller delvis på distans.  I empiri och analys visade vi att respondenterna hade skilda upplevelser kring arbetskrav, och att en del arbetsresurser var mer betydelsefulla än andra. Framför allt var det sociala stödet en viktig resurs för att hantera kraven, där det mest påtagliga kravet i följd av distansarbetet var arbetsbelastning. Vi visade även att en ökad flexibilitet var den största fördelen med distansarbetet, vilket hade positiv effekt på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna upplevde dock betydligt utsuddade psykiska gränser. Till sist presenterade vi respondenternas strategier för arbetskrav och arbetsresurser, där det återigen var det sociala stödet som var väsentligt. För balansen mellan arbetsliv och privatliv var det tydliga arbetsplatser i hemmet som visade ha störst positiv effekt både fysiskt och mentalt.  Slutsatserna som kunde dras var att påverkan på utmattning var någorlunda positiv jämfört med tidigare, mestadels för att respondenterna upplever mindre stress och mindre distraktioner när de arbetade hemifrån. Däremot har de flesta respondenterna upplevt lägre motivation och engagemang, främst på grund av försämrat socialt stöd. Upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser har förvärrats i allmänhet, i följd av att hanteringen av vissa arbetskrav blivit mer problematiska samt att det sociala samspelet försämrats. När det gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv så var upplevelserna mestadels positiva, i synnerhet flexibiliteten som var förbättrad i följd av ökad autonomi. Tillgängligheten har ökat men visade sig vara mestadels positiv för individens balans. Utsuddade gränser var dock försämrade och skulle kräva mer fokus i framtida forskning. Att söka socialt stöd var den viktigaste strategin för att hantera arbetskrav och upprätthålla arbetsresurser. De viktigaste strategierna för arbetslivsbalans var att anordna ett kontor i hemmet, ha god planering, samt att lämna allt arbetsrelaterat efter arbetstid. / Due to the coronavirus pandemic, many office employees in Sweden have switched to working remotely. The purpose of this study is to examine the office employees’ subjective experiences of telework to see how it has affected them. We used the Job Demands-Resources Model and Work-life balance theory to identify employees’ experiences regarding job demands and job resources, focusing on engagement and exhaustion, and the work-life balance. We also examined the employees’ strategies around the two theories to give the study a more important purpose. Semi-structured interviews were performed on nine remote-working employees within nine different organisations. The empirical results show that the respondents had different experiences of job demands, and that some job resources were more significant than others. We also showed that increased flexibility was the biggest advantage of teleworking, which had a positive effect on the work-life balance. The conclusions that could be drawn were firstly that the impact on exhaustion was somewhat positive compared with before the pandemic, mostly because the respondents experience less stress and less distractions when working from home. However, most respondents have experienced lower levels of engagement, primarily due to reduced social support. Experiences regarding job demands and job resources have deteriorated in general. The experiences regarding work-life balance were mostly positive, where above all the increased flexibility was the root cause. Seeking social support was the most important strategy for managing job demands and maintaining job resources. The most important strategies for work-life balance were to arrange an office in the home, good planning, and to leave everything work-related after working hours.

The aim of this study was to test the applicability of a replication through a publishedresearch article choosing constructs that were of interest to the authors. The one chosen wasa 2020 article from Orgambídez et al., which investigated a model derived from the jobdemands and resources model (JD-R) and Quality of Working Life (QWL) in Spain with a sample of nurses. Our study followed the principles of Orgambídez et al. (2020) of a cross-sectional correlational design but with a Swedish sample in the IT, software and technology field, with 101 participants. Correlational analysis, confirmatory factor analysis and pathanalysis were utilized to test four hypotheses and the mediation effect of work engagementbetween self-efficacy and job satisfaction. Results confirmed all four hypotheses includingthe mediation effect. Opposite to the findings of Orgambídez et al. (2020) though, there wasno direct effect found of self-efficacy on job satisfaction.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur socionomers, mer specifikt socialsekreterares och biståndshandläggares, upplevelser kring att arbeta på distans. Syftet har preciserats med följande frågeställningar: Vilka fördelar respektive nackdelar ser socionomer med distansarbete? Hur upplever socionomer krav och resurser i arbetet när de arbetar på distans? Hur upplever samt hanterar socionomer gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? För att undersöka detta har sex semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats med hjälp av den tematiska analysmetoden. För att besvara studiens frågeställningar har relevant tidigare forskning och teorin om “Job demand resources” granskats och analyserats tillsammans med empirin. Resultatet visade att existerade både fördelar och nackdelar med distansarbete, men att distansarbetet i sig inte var optimalt för yrkesgruppen socionomer. Vidare visade resultatet att respondenterna upplevde arbetskrav i olika hög grad, men att det sociala stödet upplevdes som tillräckligt. Gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv upplevdes generellt sett som utmanande där liknande strategier användes i syfte att dra en tydlig gräns mellan dessa två dimensioner.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet ökar bland arbetstagare. Ökningen är störst bland lärare. För att tydliggöra arbetsgivares ansvar gällande psykosocial arbetsmiljö trädde den 31/3 2016 en ny arbetsmiljöföreskrift, AFS 2015:4 i kraft. Trots detta fortsätter sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet bland lärare öka. Givet ovanstående är studiens syfte att undersöka vilka förutsättningar skolledare som arbetar i svenska grund- och gymnasieskolor upplever att de har för att arbeta förebyggande mot stress och utbrändhet. Vidare är syftet att undersöka huruvida skolledarna upplever att det föreligger någon skillnad i hur de arbetar förebyggande nu jämfört med hur de arbetade innan AFS 2015:4 trädde i kraft. Ovanstående analyseras för att, om möjligt hitta en förklaring till varför sjukskrivningar bland lärare fortsätter öka trots att AFS 2015:4 trätt i kraft och varit gällande i fyra år.Syftet uppfylls genom en intervjustudie där skolledare i grund- och gymnasieskolor intervjuas om vilka förutsättningar de upplever att de har för att bedriva förebyggande arbete, samt huruvida de upplever att skillnader i arbetssätt mellan ”nu och då” föreligger. En innehållsanalys görs av intervjuerna utifrån ett analysverktyg bestående av implementeringsteori i form av Lundquists (2001) förstå, kunna, vilja samt Job Demand-resourses-theory (Bakker & Demerouti 2017).Studiens slutsats är att skolledare visar god förståelse kring hur förebyggande arbete ska bedrivas, samt vilja att utföra det samma. Dock upplever skolledarna att de saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bedriva ett fullgott förebyggande arbete mot stress och utbrändhet. Vidare framgår att skolledarna upplever att inga större skillnader föreligger i hur de arbetar nu kontra innan AFS 2015:4 trädde i kraft. En möjlig förklaring till att sjukskrivningar bland lärare ökar är att skolledarna saknar vissa ekonomiska resurser för att kunna arbeta förebyggande. Ytterligare en möjlig förklaring är att AFS 2015:4 inte är tillräcklig för att skapa förutsättningar för att ett fullgott förebyggande arbete ska kunna bedrivas. / Sick leave due to stress and burnout is increasing among workers. The increase is greatest among teachers. To clarify employers' responsibilities regarding the psychosocial work environment, on 31 March 2016, a new work environment regulation, AFS 2015: 4, came into force. Despite this, sick leave due to stress and burnout among teachers continues to increase. Given the above, the purpose of this study is to investigate how school leaders who work in Swedish primary and secondary schools describes the conditions to work preventively against stress and burnout. Furthermore, the purpose is to investigate if the school leaders interviewed feel that there is any difference in how they work preventively now compared to how they worked before AFS 2015: 4 came into force. The above is analyzed to, if possible, find an explanation for why sick leave among teachers continues to increase even though AFS 2015: 4 came into force and has been valid for four years.The purpose is fulfilled through an interview study where school leaders in primary and secondary schools are interviewed about what conditions they feel they have to conduct preventive work, and whether they feel that there are differences in working methods between "now and then". The interviews are analyzed based on an analysis tool consisting of implementation theory in the form of Lundquist's (2001) förstå, kunna, vilja (understanding, ability, will) and Job Demand resources theory (Bakker & Demerouti 2017) which are combined.The study concludes that school leaders show a good understanding of how preventive work should be conducted, as well as a willingness to perform the same. However, school leaders feel that they lack sufficient financial resources to be able to conduct adequate prevention work against stress and burnout. Furthermore, it appears that school leaders feel that there are no major differences in how they work now versus before AFS 2015: 4 came into force. One possible explanation for the increase in sick leave among teachers is that school leaders lack certain financial resources to be able to work preventively. Another possible explanation is that AFS 2015: 4 is not sufficient to create the conditions for full preventive work to be carried out.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.