Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om skillnad fanns bland tjänstemän inom stålindustrin avseende arbetstillfredsställelse i kön, ålder och anställningstid samt om interaktionseffekter fanns mellan de tre variablerna. Arbetstillfredsställelsen mättes genom en webbenkät i Google formulär utifrån utvalda dimensioner från mätinstrumentet Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2). Dessa var arbetstillfredsställelsen med arbetet i helhet, ledningskvalitet, socialt stöd från överordnade, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap. Enkäten skickades ut av HR-avdelningen via mail till alla 584 tjänstemän på stålverket, 321 av dessa valde att delta i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. I resultatet korrelerade alla dimensioner med varandra och slogs därför ihop till en variabel, total arbetstillfredsställelse. Ingen skillnad fanns i kön och ålder medan anställningstid visade signifikanta skillnader där arbetstillfredsställelsen sjunker ju längre man varit anställd. Inga signifikanta interaktionseffekter kunde urskiljas. / The purpose of this quantitative study was to examine differences in gender, age and period of employment in job satisfaction. The study also examined interaction effects between the three independent variables. The study was conducted on officials at a workplace in the steel industry in Sweden. A survey was constructed in Google forms based on five selected dimensions from Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2) that measured job satisfaction. The dimensions were the overall job satisfaction with work, quality of leadership, social support from superiors, social support from colleagues and social relations. All 584 officials were invited to participate where 321 responded to the survey, which corresponds to a response rate of 55%. In the result, all dimensions were found to correlate with each other and were therefore combined into one variable, total job satisfaction. There was no significant difference in sex or age, while period of employment had a negative relationship with job satisfaction. No significant interaction effects could be distinguished.

Antalet sjukskrivningar till följd av stressrelaterade sjukdomar har ökat kraftigt för vårdpersonal. Därtill saknas det evidens för internetbaserade interventioner mot stressrelaterad ohälsa för vårdpersonal. Syftet var att undersöka och utvärdera en internetbaserad kognitiv beteendeterapi-intervention (iKBT) avseende graden av samvetsstress, arbetsrelaterad stress samt självmedkänsla hos vårdpersonal. Enkäter bestående av Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) och Self-Compassion Scale (SCS) besvarades av deltagarna (N = 8), samtliga var kvinnor mellan 27 – 53 år. Resultaten analyserades med PEM och RCI på individnivå och T-test på gruppnivå. RCI-analysen visade begränsade resultat för SCQ, blandade resultat för COPSOQ II och övervägande positiva resultat för SCS. Analysen på gruppnivå visade en signifikant minskning i Sömnbesvär (p = .032) och Self-Judgment (p = .021) samt signifikant ökning i Self-Kindness (p = .016). Studien behöver replikeras i framtida studier med ett större antal deltagare och en studiedesign som är metodologiskt robust. / The amount of sick leave due to stress-related illnesses has increased significantly for healthcare staff. In addition, there is a lack of evidence for internet-based interventions for stress-related illness for healthcare staff. The aim was to examine and evaluate an internet-based Cognitive Behavioral Therapy (iCBT) intervention regarding the degree of stress of conscience, work-related stress and self-compassion among healthcare staff. Questionnaires consisting of Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) and Self-Compassion Scale (SCS) were answered by the participants (N = 8), all were women between 27 - 53 years. The results were analyzed with PEM and RCI at the individual level and T-tests at group level. The RCI analysis showed limited results for SCQ, mixed results for COPSOQ II and predominantly positive results for SCS. The analysis at group level showed a significant decrease in Sleep Disorders (p = .032) and Self-Judgment (p = .021) as well as a significant increase in Self-Kindness (p = .016). The study needs to be replicated in future studies with a larger number of participants and a study design that is more methodologically robust.