Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

In the Swedish public administration responsibility is an essential condition and is made explicit when the public administration is challenged by unexpected crises. In general, crisis management research can be considered comprehensive. However, there is a lack of studies regarding the idea of organizational responsibility in connection with major crises. This qualitative comparative case study aims to analyze responsibility at the national level in the crisis management of the Tsunami disaster and the Corona crisis. The study is done by qualitative content analysis. The study's analysis is performed using a self-constructed theory with two distinct types of organizational responsibilities; Traditional and Modern. The research question to be answered is: How have ideas about organizational responsibility changed between the Tsunami disaster and the Corona crisis?   The study has found a change in the idea of responsibility and the way it was practiced between the crises. During the crisis management of the Tsunami, it was strongly marked by a responsibility as hierarchically constructed with legal and routine-based frameworks. To a change towards a responsibility interpreted as a cooperation during the Corona crisis. Then the responsibility was governed by a stronger flexibility and responsiveness towards the actors who were involved during the crisis management. The kind of responsibility that has been established for several decades is difficult to completely change. This explains that parts of the responsibility during the Tsunami has been found in the Corona crisis. The study has therefore found a shift of responsibility from Traditional to Modern responsibility during this sixteen-year period.

I denna uppsats analyseras SVT:s bevakning av coronakrisen under våren 2020. Syftet med studien är att ta reda på hur stort utrymme coronarelaterade nyheter fick i nyhetssändningarna, samt på vilket sätt SVT rapporterade om krisen. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har åtta Rapportsändningar under april 2020 analyserats. Sammanlagt har 105 enskilda nyheter undersökts. Under analysens gång identifierades tre nyhetstyper, tre nyhetstoner och tre nyhetsfunktioner. Undersökningen fann dessutom att 91 av 105 nyheter var coronarelaterade. Resultatet av analysen visar att SVT i huvudsak uppmärksammade negativa händelser i samband med coronabevakningen men att dessa nyheter till stor del hade en saklig ton. Undersökningen kom också fram till att samtliga nyheter var antigen rapporterande eller rapporterande och förklarande.

Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska. / It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att göra en kronologisk kartläggning av svemester, vilket innebär att undersökningen har ett då-, nu- och framtidsfokus. Den forskningsfråga som besvaras handlar om vilken betydelse svemester kan ha för den svenska besöksnäringen. Studien utgörs av ett empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan tolkats med hjälp av redan befintlig teori. Det resultat som vi kom fram till är att diverse trender har fungerat som drivkrafter för svemesterns utveckling. Vidare framkommer det att coronakrisen 2020 har fungerat som en katalysator som påskyndat svemesterns tillväxt samt att både besöksnäringen och svenska turister har förändrats. De slutsatser som presenteras är att svemester kan användas av besöksnäringen som ett sätt att återhämta sig efter coronakrisen, som ett sätt att få svenskar att fortsätta vilja resa i Sverige och som ett sätt att ena besöksnäringen i framtiden.

Sammanfattning: Studien tar upp aspekter av hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Den tar fasta på de psykosociala delarna i deras arbetssituation. Den syftar också till att ta reda på hur det förändrade uppdraget har påverkat deras arbetssituation, och vilka möjligheter de har fått att kunna hantera krisen på bästa sätt. Bakgrund: Coronakrisen har påverkat samhället på många olika plan. Förskola är en av de verksamheter som klassats som samhällsviktig under krisen och måste hålla öppen. Förskolerektorers psykosociala arbetsmiljö framställs i studier och tidigare forskning som bristfällig. Krisen som de måste hantera utöver deras ordinarie uppdrag kan tänkas påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Vilken denna studie vill ta reda på om den gör. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie. Sju förskolerektorer från olika kommuner har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Studien har en induktiv ansats. Resultat: Analysen visade att deras psykosociala arbetsmiljö påverkades på flera plan, både på ett positivt sätt och på ett negativt sätt. Uppdraget fick en helt annan inriktning, och gick från utveckling till att lösa dag för dag. Kraven på rektorerna minskade på vissa sätt, och ökade på andra. Kontrollen minskade på det stora hela. Det sociala stödet ökade såväl på vissa sätt som minskade på andra sätt. Slutsats: Slutsatserna av denna studie är att rektorernas psykosociala arbetsmiljö påverkats av krishantering. Det som förändras mest är graden av kontroll de har i sitt arbete. Den viktigaste förutsättningen att klara av krisen är det informationsstöd de får från kommunen, då det har avlastat dem.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

Syftet med denna studie var att ge insikt i hur Scandic Hotels Group AB:s (Scandic) ekonomistyrning påverkades över strategisk, taktiskt och operativ nivå av Coronakrisen. Tidigare studier kring ekonomistyrning under en kris lyfte fram ett skiftat fokus och att framförallt planering, kontroll, kommunikation och information påverkades. Meningen med studien var inte att objektifiera, utan att skapa ytterligare förståelse för hur ekonomistyrningen, över de tre organisatoriska nivåerna, fungerade i en specifik situation för att utveckla teori. Information samlades in genom att granska Scandics offentliggjorda dokument samt att intervjua sju respondenter ifrån olika nivåer på företaget som sysslade med ekonomistyrning. Vad som blev tydligt var att Scandics ekonomistyrningen antog en ny form utifrån ett förändrat, främst kortsiktigt, fokus mot likviditet, kassaflöde och kostnader, vilket även tidigare studier beskriver. Vad tidigare studier inte beskriver till samma grad, men som var tydligt på Scandic var att den taktiska nivån tenderade försvinna samtidigt som förändringarna skiljde sig åt på strategisk och operativ nivå. Strategisk nivå tenderade att bli mer traditionell i sin ekonomistyrning med fokus på det finansiella, samtidigt som den operativa blev modernare och såg främst till kunderna. Det planerades kortsiktigt för att klara av kassaflödet på strategisk nivå och för att styra bemanningen på operativ nivå. Viss långsiktig planering förekom dock på strategisk nivå för att säkra bolagets finanser. Kontroll genom jämförelser frånsågs och vad som blev väsentligt på strategisk nivå var det finansiella. På operativ nivå kontrollerades dock mer mjuka värden som kundnöjdheten och personalens välmående då dessa ansågs vara de enda som gick att påverka. På den operativa nivån gavs större frihet att arbeta med intäkterna samtidigt som den strategiska nivån betonade att allt skulle ske resurseffektivt, vilket aktualiserades genom ett inköpsstopp som infördes. Utifrån detta intensifierades en ökad kostnadsmedvetenhet på den operativa nivån. Kommunikationen av informationen skedde på ett “top-down” vis då avgörande beslut togs ovanifrån. På den strategiska nivån hölls fler möten kring intern finansiell information och beslut. Detta medan kommunikationen på hotellnivå blev mer inkluderande i och med att bemanningsreduktioner gjort att personalen behövde vara flexiblare och de kom därför närmare varandra i sina nya roller. Mer extern information krävdes över hela verksamheten då det var externa faktorer som orsakat krisen. Strategisk nivå var i behov av denna för att anpassa sig efter marknadsläget samtidigt som operativ nivå behövde informationen då efterfrågan styrde själva hotelldriften. Coronakrisen var en extrem kris som påverkade efterfrågan inom besöksnäringen avsevärt, vilket krävde aktioner och förändring. Överlag var det kortsiktighet som karaktäriserade hela Scandics verksamhet där det skiftande fokuset realiserades på olika vis på olika nivåer i verksamheten, men gemensamt fanns ett övergripande mål om överlevnad. När marknadsläget gick ifrån att vara stabilt till ostabilt krävdes andra delar ifrån verksamheten där likviditet, kassaflöde och kostnader blev det primära fokuset. Vad som hände med ekonomistyrningen under en kris, inom ett specifikt företag, kunde till viss del även ses i tidigare forskning, men det gjordes fynd som var teoriutvecklande. / The purpose of this academic study was to provide insight into how Scandic Hotels Group AB's (Scandic) management accounting was affected at the strategic, tactical, and operational levels by the Corona crisis that took place. Previous studies on management accounting during a crisis highlighted a shifted focus and that planning, control, communication, and information, were affected. The purpose of the study was not to objectify but to generate further understanding of how management accounting, across the three organizational levels, worked in a specific situation to develop theory. Reviewing Scandic's published documents and interviewing seven respondents of the company generated this study.  It became clear that Scandic's management accounting adopted a new form based on a changed, mainly short-term, focus on liquidity, cash flow, and costs, as also previous studies described. Previous studies did not explain it to the same degree, but it was evidently at Scandic that the tactical level tended to disappear as the changes differed at the strategic and operational level. The strategic level became more traditional with a higher focus on the financial, while the operational level became more modern and looked primarily to the customer. It was planned in a short-term way to manage cash flow at the strategic level and deal with staffing at the operational level. However, some long-term planning took place at a strategic level to secure the company's finances. Control through comparisons did not occur and what became significant at the strategic level was financial numbers. At the operational level, softer values ​as customer satisfaction and staff well-being were mainly in focus as these were reputable to be the only ones that could be affected. At the operational level, more freedom for the revenues was given, at the same time as the strategic level emphasized that everything needed to be in a resource-efficient manner. Therefore, an increased cost awareness was intensified, based on the purchase stop, at the operational level. The communication of the information occurred in a "top-down" approach since crucial decisions were made on the strategic level. At this level, more meetings occurred about financial internal information and decisions. Communication at the hotel level became more inclusive as the staff reductions led to the staff needing to be more flexible and, therefore, came closer to each other in their new roles. External information was required throughout the business as it was external factors that mainly directed the market situation. The strategic level needed this to adapt to the market situation, at the same time as the operational level needed the information to control the operations by the current demand.  The Corona crisis was an extreme crisis that significantly affected the demand in the hospitality industry. Scandic was characterized by actions of short-term, the shifting focus looked different in different levels, but together there was an overall goal, which was survival. When the market situation went from stable to unstable, other parts were required where liquidity, cash flow, and costs became the primary focus in the organization. What happened to the management accounting during a crisis, in a specific company, could be equated with some previous research, but despite this, findings that contributed to the study becoming theory-developing were made.

In 2020, the corona virus was officially classified as a pandemic. Most countries’ economywas badly affected, and many companies were in need of state aid to survive. However, due to the European single market and its competition policy, the European commission has strict state aid rules. Hence, because of the circumstances, the commission implemented a temporary framework for state aid, which enabled for economic assistance that would normally not be in accordance with the competition policy. Because some countries had expressed concern for more generous state aid rules to threaten the single market, the commission needed to be strategic with their communication, in order for the member states to see it as necessary and legitimate. The aim of this study is to illustrate and analyze how the commission framed the temporary state aid rules to legitimize it. The method of use isframing analysis. The main results are that the two frames the commission used to legitimize the temporary state aid rules were that the crisis needed to be solved mutually, and the fact that it was an economic crisis. In conclusion, the commission framed the temporary state aidrules by alluding to common interests among the member states, such as the importance of European cooperation and the single market. They did this to legitimize the temporary state aid rules.