This study focuses on the topic Reports of concern in preschool and aims to explore the collaboration and interaction between different professionals involved in the process of handling such reports. The study utilizes a mixed-methods approach, starting with a quantitative survey distributed to individuals working in three different preeschool institutions and through the researcher´s personal Facebook page. The survey provided insights and generated specific questions for the subsequent phase of the study, which involved interviews with the professionals from three distinct roles connected to the process of handling reports of concern in preeschool. The collected empirical data was analyzed using Tomas Brante´s professional theory and associated concepts, as well as drawing on foundational ideas and concepts from Talcott Parsons´structural-functionalistic perspective. The analysis sheds light on the collaborative dynamics betwen professionals, the nature of the reporting process, and the dilemmas that can arise for each profession involved in reporting concerns in preschool. Additionally, the study demonstrates that these dilemmas can vary based on factors such as professional experience, education, and personal opinions. Overall , this research provides valuable insigts into the intricacies of handling reports of concern in preschool and highlights the importance of interdisciplinary collaboration and understanding within this context. The findings contribute to a deeper understanding of the challanges faced by professionals during the reporting process and help inform future efforts to enhance the effectiveness and efficiency of handling concerns in preschool settings.

Bakgrund och problemdiskussion. Den globala Covid-19 pandemin har påverkat många, både personligt och professionellt. Företag och organisationer tvingades att bedriva verksamheten från distans och via digitala kanaler i ett försök att minska smittspridningen, där revisionsbyråer var en av de yrkesgrupper där detta var genomförbart. Revisorers yrkesroll är förknippad med en professionell identitet där både positiva och negativa förändringar har inflytande på denna identitet. För att säkerställa att klienter upplever fortsatt nytta med den tjänst revisorerna tillhandahåller bör dessa professionsutövare, även under oförutsedda situationer, kunna upprätthålla kvalitet och professionalitet i sitt arbete. Syfte. Studiens syfte är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring den effekt Covid-19 pandemin haft på kvaliteten i revisionsprocessen i Sverige, för att sedan undersöka om detta medfört en förändring i de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Studien avser även att bidra med kunskap kring huruvida revisorer upplever distansarbete som ett lämpligt tillvägagångssätt för arbetsprocessen samt i vilken utsträckning den professionella identiteten kan upprätthållas under dessa förutsättningar.   Teori. Den teoretiska referensramen utgörs av professionsteorin, där studien huvudsakligen utgår från den professionella identiteten. Den professionella identiteten innefattas av flertalet faktorer vilka alla har en påverkan på professionsutövarens identitet. Denna studie utgår från tre huvudsakliga aspekter från denna teori; social förmåga, kognitiv förmåga och personlig kunskap. Dessa aspekter är alla centrala i analysen av de auktoriserade revisorernas professionella identitet.   Metod. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer för att fylla studiens syfte. Intervjuerna med revisorerna avser att undersöka huruvida dessa upplever att omställningen till distansarbete och förändrade kommunikationskanaler påverkat kvaliteten i arbetsprocessen kring revisionsarbetet. Vidare tillämpas en abduktiv ansats då denna anses vara mest lämpad för studier där observationer av verkligheten kan kopplas samman med den teoretiska referensramen.   Studiens resultat. Trots att arbetsprocessen har förändrats för de auktoriserade revisorerna upplever respondenterna i denna studie att det varit möjligt att upprätthålla kvaliteten i arbetet och revisionen. Kvalitet och professionell identitet anses vara starkt sammankopplade vilket innebär att de auktoriserade revisorernas professionella identitet kan antas vara oförändrad då kvaliteten inte försämrats. / Background. The global Covid-19 pandemic has affected a lot of people, both personally and professionally. Companies and organizations were forced to conduct their business by teleworking and digital in an attempt to reduce the spread of the infection. Audit firms had to take this into consideration and adapt to this new way of working. The professional role of auditors is associated with a professional identity where both positive and negative changes have the power to influence this identity. To ensure that clients continue to benefit from the service provided by the auditors, these professionals should be able to maintain quality and professionalism in their work, even in unforeseen situations.   The purpose of the study. The purpose of this study is to contribute with knowledge and increase the understanding of the effect the Covid-19 pandemic has had on the quality of the audit process in Sweden. This in order to investigate whether this has led to any changes in the professional identity of the certified auditor. Furthermore, the study aims to contribute knowledge about whether auditors perceive telework as a suitable approach to the work process and to what extent the professional identity can be maintained under these conditions. Theoretical framework. The theoretical framework consists of the professional theory where the study is mainly based on the professional identity. The professional identity consists of several different factors which all have a direct impact on the professional identity of the professional. This study is based on three main aspects of this theory; social ability, cognitive ability and personal knowledge. These aspects are all important to the analysis of the professional identity of the certified auditors during the Covid-19 pandemic.   Method. This study is based on a qualitative method. To fulfill the purpose of the study semi-structured interviews with certified auditors were conducted. The purpose of these interviews is to examine whether the auditors experienced that the transition to telework and the change in communication has had a negative effect on the quality of the audit process. Furthermore, an abductive approach is applied as this approach is considered to be most suitable in studies where observations of reality can be linked to the theoretical framework.    Results of the study. Despite the fact that the audit process has changed for the certified auditors, the respondents in this study all agree that it has been possible to maintain the quality in the audit. Quality and professional identity are considered to be strongly interconnected. This indicates that the professional identity of the certified auditors can be assumed to be unchanged as the quality has not deteriorated

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur fyra professionella inom olika människovårdande yrkesgrupper uppfattar sina möjligheter att uppmärksamma och hjälpa barn som upplever föräldrars konflikter med anledning av separation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua en: skolkurator, skolpsykolog, samordnare och familjerättssekreterare. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är professionsteori med begreppen jurisdiktion och handlingsutrymme samt nyinstitutionell teori inbegripande begreppet organisatoriskt fält. Utifrån dessa teorier och begrepp har vi undersökt och jämfört hur en skolkurator, en skolpsykolog, en samordnare och en familjerättssekreterare enskilt och i jämförelse med varandra beskriver sitt arbeta, om problematiken framkommer i yrkesgruppernas arbete samt hur de arbetar i möten med barn. Alla informanter beskriver att barn kan må dåligt av föräldrars konflikt med anledning av separation. I vissa fall, och i olika utsträckning kan detta komma till uttryck i mötet med de professionella i studien. De uttryck hos barnen som lyfts fram i studien är dåligt mående, beteendeproblem, koncentrationssvårigheter och försämrade skolprestationer. Representanterna från de olika professionerna har olika förutsättningar att hjälpa dessa barn beroende på deras olika utgångspunkter och arbetsuppgifter / The purpose of this qualitative study is to examine and compare how professionals in four groups in Human Services perceive their possibilities to see, understand and help children who experience parental conflicts due to separation. A qualitative method has been used, where the selection of participants was made through appropriate sampling. The theoretical basis applied involves professional theory with the concepts jurisdiction and scope for action, as well as new institutional theory including the concept organizational field. Based on these theories and concepts we have examined and compared how the professionals from four occuapational groups; school counselor, school psychologist, coordinator and secretary of family law, individually and in comparison with each other, describe their work with this type of problems and how they act in meetings with children. The results show that the professionals have the experience that children may feel bad about the conflict between their parents in connection with separation. In some cases, and to a varying extent, this may be expressed in meetings with the professional groups in the study. The reactions of the children highlighted in the study are bad mood, behavioral problems, difficulty to concentrate and deteriorating school performance. The professionals from the different professional groups, depending on their jurisdiction and scope for action, have different abilities to help the children showing these reactions.

This thesis focuses on the changed governance of the public sector and what it can entail for professional work in substance abuse treatment. The point of departure is one of these new forms of governing, namely ‘knowledge governance’, which refers to a policy-driven process for promoting the use of evidence-based practice.  The overall aim is to contribute to understanding and knowledge of the meaning and the conditions for knowledge governance in substance abuse treatment. The thesis studies how knowledge is interpreted by professionals and adapted to local practice in relation to organizational and professional conditions. The thesis also highlights the implications that   these conditions may have for knowledge development on a professional and organizational level. The empirical material comprises three studies. Study 1 included a document analysis and a literature review. The document analysis examines how knowledge governance is described in official documents, while the focus of the literature review is on the concept of knowledge management. In Studies 2 and 3 focus group interviews were conducted with professionals who participated in a specific project, and professionals who use structured interview methods in their work (Addiction Severity Index, ASI, or Documentation of clients, DOC). The theoretical perspectives used in the thesis are neo-institutional theory, professional theory and perspectives on workplace learning.   The results of Study 1 showed that knowledge governance embodies a steering of organizations, in comparison with knowledge management as a means for steering in organizations. The analyses from the focus group interviews demonstrate that knowledge governance becomes the subject of translations and edits to a local context. This process was affected by both organizational and professional conditions. The thesis is concluded with a discussion of the conditions that must be present if knowledge governance can lead to development of knowledge. The main result is that strategies must be tailored to each organization's specific condition and must be anchored throughout the organization.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

The aim of this study was to investigate the background to the introducing of professional certification among medical health care social workers and to investigate how social workers and union representatives discusses about the meaning of the certificate. As for today hospital social workers are the only profession in the health care context who are not authorized which sometimes affects them and their profession in a negative way in their daily work. Lawmakers finds lack of authorization a risk factor for the patient safety. Three social workers and two union representatives have been interviewed and the result has been analyzed with professional theory and related concepts. The informants believes that the authorization will increase the power of the social workers in the medical context including having stronger autonomy and higher status. But the study have also discovered some eventual negative consequences such as hierarchization among social workers and challenges attracting enough students to study another year if higher salary will not be guaranteed. / Syftet med uppsatsen var att undersöka bakgrunden till beslutet att införa yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård samt att undersöka hur kuratorer och fackliga representanter resonerar kring innebörden av denna yrkeslegitimation. Kuratorerna är idag den enda yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård som saknar legitimation vilket emellanåt påverkar kuratorerna i sin profession negativt i deras dagliga arbete. Beslutsfattare menar att avsaknad av legitimation utgör en patientsäkerhetsrisk. Tre kuratorer och två fackföreningsrepresentanter har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån professionsteori och tillhörande begreppsapparat. Informanterna tror att legitimation kommer att ge gruppen ökade befogenheter, högre autonomi och status men studiens resultat har även visat att yrkeslegitimation kan innebära eventuella negativa konsekvenser som hierarkisering inom socionomgruppen och kompetensförsörjningsproblem i form av att få studenter att studera ett extra år om detta inte lönar sig ekonomiskt.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.