Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna. Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com. Svenskafans.com är en sida av fans för fans och bygger på supportrars engagemang. Det redaktionella materialet är skrivet av supportrar. Anledningen till att vi valde att ta en huvudnyhet per dag från respektive webbplats var för att Svenskafans.com endast publicerar texter på sin webbplats. Vi ville undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik inom ramen för sportjournalistik (fotboll). Sportbladet och Dagens Nyheter representerar journalistiken och ”professionella journalister”. I uppsatsen besvaras frågeställningarna; Hur efterföljs de pressetiska reglerna? Finns det några skillnader mellan texter skrivna av en journalist och texter skrivna av en medborgarjournalist? - Språk, Partisk/opartisk, Fokus i texten, Eget/hämtat material Vilket fack kan Svenskafans.com placeras i? (Med fack menar vi professionell journalistik eller medborgarjournalistik) Resultatet av undersökningen tyder på att det inte finns någon specifik gräns mellan vad som kännetecknar professionell journalistik och medborgarjournalistik, förutom att många journalister nu för tiden har en journalistutbildning. Eftersom journalistik inte är en profession är det svårt att sätta etikett på vem som är och vem som inte är journalist.

Studien behandlar vad som hänt efter den 1 november 2010 då revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige. I april 2010 lade regeringen fram en proposition om en frivillig revision till riksdagen som trädde i kraft 1 november samma år. Konsekvensen blev att privata aktiebolag som uppfyller två av tre kriterier inte längre behöver ha någon revision: (1) max tre anställda, (2) max 1,5 miljoner SEK i balansomslutning och (3) max 3 miljoner SEK i nettoomsättning. Det var runt 250 000 svenska aktiebolag som berördes och dessa beräknas årligen bespara cirka 15 000 SEK vardera på revisionskostnader.Studiens forskningsfråga lyder: Hur har avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige påverkat mindre revisionsbyråer?Syftet med studien är att studera hur avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige har påverkat mindre revisionsbyråer. I studien användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes hos revisionsbyråer i Borås, Alingsås, Kinna och Länghem.Studiens slutsatser är att revisorns roll inte har förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag men att revisorernas arbete har fått mer inslag av fristående rådgivning nu jämfört med före avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorns oberoende har inte heller påverkats, däremot anses gränsdragningen om vad som är ett oberoende och inte vara svår. Konkurrensen har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. En annan slutsats är att revisorers kundbas inte har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag dock är det inte lika många kunder som har revision längre utan köper istället andra tjänster och på så sätt påverkas inte kundbasen. Däremot finns en oro inom revisionsbranschen om vad som händer om gränsvärdena för att ha lagstadgad revision eventuellt höjs. Hur uppvaktande av potentiella kunder sker eller hur revisionsbyråerna bedriver marknadsföring har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Nya kundrelationer skapas genom rekommendationer från befintliga kunder. Prissättningen har inte heller förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorer agerar i kundens intresse i sitt arbete vilket inte har förändrat sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag då det finns lagar, regelverk samt förordningar som revisorer måste förhålla sig till i sitt arbete. Det verkar inte skett en stor förändring inom revisionsbranschen sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Däremot håller attityder och revisorers förhållningssätt till sin egen bransch generellt på att förändras. / The study deals with what happened after 1 November 2010, when the audit requirement was abolished for small firms in Sweden. In April 2010, the government presented a proposition about a voluntary audit to the Parliament which came into effect on 1 November the same year. The consequence was that small firms that fulfill two of the three criteria no longer need to have an audit: (1) maximum three employees, (2) maximum of 1.5 million SEK in total assets. (3) Maximum of 3 million SEK in net sales. It was around 250 000 Swedish companies that was affected and their calculated annual saving is about 15 000 SEK each in audit costs.The study's research question is: How has the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden affected the smaller accounting firms?The purpose of this study is to investigate how the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden have affected smaller accounting firms. The study used a qualitative method with a abductive approach. Eight semistructured interviews with smaller accounting firms in Borås, Alingsås, Kinna and Länghem were conducted.The study's conclusions is that the auditor's role has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies but that the auditors' work has received more hints of independent advice now compared to before the abolition of the audit requirement for small companies. Auditor independence has not been affected, however, considered the boundary of what is independence and not may be difficult. The competition has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. Another conclusion is that the auditor's client base has not been affected by the abolition of the audit requirement for small companies, however, there are not as many clients who have audit anymore, but instead buys other services and thus will not affected the customer base. However, there is a concern within the accounting profession about what happens if the limit values may be increased. How recruitment of potential customers is done or how accounting firms engaged in marketing has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. New customer relationships are created through recommendations from existing customers. Pricing has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies. Auditors act in the client's interest in their work, which has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies where there are laws, rules and regulations that auditors must relate to in their work. It seems not been a big change in the auditing industry since the abolition of the audit requirement for small companies. In contrast, attitudes and auditors' approach to its own industry in general is changing.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.