Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna. Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com. Svenskafans.com är en sida av fans för fans och bygger på supportrars engagemang. Det redaktionella materialet är skrivet av supportrar. Anledningen till att vi valde att ta en huvudnyhet per dag från respektive webbplats var för att Svenskafans.com endast publicerar texter på sin webbplats. Vi ville undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik inom ramen för sportjournalistik (fotboll). Sportbladet och Dagens Nyheter representerar journalistiken och ”professionella journalister”. I uppsatsen besvaras frågeställningarna; Hur efterföljs de pressetiska reglerna? Finns det några skillnader mellan texter skrivna av en journalist och texter skrivna av en medborgarjournalist? - Språk, Partisk/opartisk, Fokus i texten, Eget/hämtat material Vilket fack kan Svenskafans.com placeras i? (Med fack menar vi professionell journalistik eller medborgarjournalistik) Resultatet av undersökningen tyder på att det inte finns någon specifik gräns mellan vad som kännetecknar professionell journalistik och medborgarjournalistik, förutom att många journalister nu för tiden har en journalistutbildning. Eftersom journalistik inte är en profession är det svårt att sätta etikett på vem som är och vem som inte är journalist.