Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna. Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com. Svenskafans.com är en sida av fans för fans och bygger på supportrars engagemang. Det redaktionella materialet är skrivet av supportrar. Anledningen till att vi valde att ta en huvudnyhet per dag från respektive webbplats var för att Svenskafans.com endast publicerar texter på sin webbplats. Vi ville undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik inom ramen för sportjournalistik (fotboll). Sportbladet och Dagens Nyheter representerar journalistiken och ”professionella journalister”. I uppsatsen besvaras frågeställningarna; Hur efterföljs de pressetiska reglerna? Finns det några skillnader mellan texter skrivna av en journalist och texter skrivna av en medborgarjournalist? - Språk, Partisk/opartisk, Fokus i texten, Eget/hämtat material Vilket fack kan Svenskafans.com placeras i? (Med fack menar vi professionell journalistik eller medborgarjournalistik) Resultatet av undersökningen tyder på att det inte finns någon specifik gräns mellan vad som kännetecknar professionell journalistik och medborgarjournalistik, förutom att många journalister nu för tiden har en journalistutbildning. Eftersom journalistik inte är en profession är det svårt att sätta etikett på vem som är och vem som inte är journalist.

Studien syftar till att, ur ett medieetiskt perspektiv, analysera vilka oetiska och etiska metoder som organisationen Dumpen använder samt att granska hur individer som söker kontakt med barn i sexuellt syfte andrafieras. Detta för att bidra med kunskap till forskningen kring journalistik och medieetik. För att uppnå studiens syfte genomförs en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval som omfattar 255 konfrontationsvideos som publicerats på hemsidan Dumpen.se. Studiens teoretiska ramverk består av medieetik, reglerad medieetik och andrafiering.    Studiens resultat visar att organisationen Dumpen inte använder oetiska metoder i stor utsträckning, bortsett från de oetiska metoder vars förekomst beror på det empiriska materialet konfrontationsvideos. Resultatet visar också att organisationen i stor utsträckning använder den etiska metoden får försvara sig och att andrafiering i form av avvikande beteende är vanligt förekommande. Andrafiering i form av behov av vård förekommer däremot sällan. Resultatet visar också att vid de tillfällen som andrafiering förekommer, sker det inte i samband med oetiska metoder. Vidare föreslås forskning där allmänhetens åsikter kring medborgarjournalistik och organisationer som Dumpen studeras, samt olika jämförande studier. / The purpose of this study is, from a media ethics perspective, to analyze the ethical and unethical methods used by the organization Dumpen, as well as examine how individuals that are seeking contact with children for sexual purposes are othered. To achieve this study´s purpose, a quantitative content analysis was conducted with a total sample of 255 confrontation videos published on the website Dumpen.se. The theoretical framework of the study includes media ethics, regulated media ethics and othering.   The study´s results indicate that the organization Dumpen does not extensively employ unethical methods, except for those unethical methods whose occurrence is linked to the empirical material of confrontation videos. The findings also reveal that the organization largely utilizes ethical methods to defend itself, and othering in the form of deviant behavior is commonly observed. However, othering in the form of a need for care is rarely present. Furthermore, the results show that when othering occurs, it is not associated with unethical methods. The study suggests further research on public opinions regarding citizen journalism and organizations like Dumpen, as well as various comparative studies.