Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.

Ett bolags finansiella rapportering är en viktig informationskälla för dess intressenter. När en revisor granskar ett bolags finansiella situationen ger det en kvalitetssäkring som kan vara avgörande för intressenternas beslutsfattande. Dock har ett antal revisionsskandaler, såsom Enronskandalen, lett till att revisionskvaliteten har ifrågasatts. Det första steget i revisionen är att identifiera om det råder tvivel om ett bolags fortlevnad, det andra steget är att avgöra om revisorn ska yttra sig angående going concern. Om ett bolag möter finansiell problematik kan det anses vara finansiellt stressat vilket kan ge revisorn incitament att utfärda ett going concernyttrande (GCY) och olika indikatorer på finansiell stress kan påverka yttrandets träffsäkerhet. Ytterligare en aspekt som kan påverka träffsäkerheten i ett GCY är enligt tidigare forskning revisorns byråtillhörighet där skillnader kan förekomma mellan grupperna Big 4 och non-Big4. Dock har det påvisats att Big 4 och non-Big 4 inte är homogena grupper.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera skillnader i träffsäkerhet vid utfärdandet av GCY bland bolag som sedermera drabbats av konkurs, dels vid förekomsten av finansiell stress och dels kopplat till skillnader beroende på revisorns byråtillhörighet. Studiens urvalsram utgjordes av samtliga reviderade bolag som drabbats av konkurs mellan januari-september år 2014. 1 407 av dessa konkursdrabbade bolag ingick i datainsamlingen då de uppfyllde premisserna för studien. I resultatet presenteras träffsäkerheten i utfärdade GCY och hur det kan kopplas till olika indikatorer på finansiell stress, korrelationen mellan ett GCY och indikatorer på finansiell stress samt hur träffsäkerheten i utfärdade GCY och olika indikatorer på finansiell stress kan kopplas till byråtillhörighet. Dataanalysen inkluderade binär logistisk regression, ordinal logistisk regression och korrelationsanalys. Studien påvisade att finansiell stress har en positiv påverkan på träffsäkerheten i ett GCY. Vidare påvisade studien en störreträffsäkerhet bland Big 4 än bland byråer tillhörande gruppen non-Big 4. Studien påvisade även skillnader inom båda dessa grupper varvid andra egenskaper hos revisionsbyråerna än dess storlek tycks ha en inverkan på träffsäkerheten. / A company's financial reports is an important source of information for its stakeholders. As an auditor reviews a company's financial situation it gives a seal of quality to it which could be critical for the stakeholders in their decision making. However, a number of auditing scandals, such as the Enron scandal, has led to the quality of the audit being questioned. The first step ofthe audit is to review a company's financial information and to identify if there are doubts about its survival, the second step is to determine if there is a need to issue a going concern opinion (GCO). A company facing financial problems can be considered financially distressed which can give the auditor an incentive to issue a GCO and different indicators of financial distresscan affect the accuracy of the GCO to different degrees. According to previous research, the auditors’ bureau affiliation can also be an aspect affecting the accuracy of a GCO and the accuracy can differ between the groups Big 4 and non-Big 4. However, in previous research it has been demonstrated that Big 4 and non-Big 4 are not homogenous groups.The purpose of this study was to describe and analyse differences in the accuracy of issued GCO’s among companies that later was affected by bankruptcy as financial distress occurred and also linked to differences depending on the auditor’s bureau affiliation. The study's sampling frame consisted of all audited companies affected by bankruptcy between January-September in 2014. 1 407 of these companies were used for the data gathering as they met the premises set for the study. The result presents the accuracy of issued GCO’s and how it can be linked to various indicators of financial distress, the correlation between a GCO and indicators of financial distress and how the accuracy of an issued GCO and various indicators of financial stress can be linked to bureau affiliation. This was conducted by using binary logistic regression, ordinal logistic regression and correlation analysis. The study showed that financial distress has a positive impact on the accuracy of a GCO. Furthermore, the study showed an increased accuracy for Big 4 in comparison to non-Big 4. The result also demonstrated thatdifferences within these groups exists whereby other characteristics of the bureau can have an impact on the accuracy of a GCO, rather than size. / <p>2016-06-03</p>

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Digitalization is regarded as one of the most important forces in the world today. The unexpected covid-19 had its effects on the auditing process. The effects caused by covid-19 have been positive as well as negative. Many management had to adjust and rethink to find new solutions and methods to continue operating. The management was forced to make a digital transition to adjust to the situation. What is being investigated in this study is how the digitalization contributed to a more efficient auditing or less efficient. We will also like to see the consequnces of the IT-implementation in auditing companies. Previous studies has shown that smaller auditing firms is better equpped at using IT in the thier auditing process. This study will be using a qualitative research method in order to reach the purpose of the study. In order to use the qualitative research method, we used semi structured interviews. The interview concluded responses from 10 authorized auditors in different auditing firms. The conclusion from this study is as follows. The review phase was the most damaged by the rapid introduction of digitization. What is also confirmed is that there is a difference in digital condition between audit firms.

The unexpected outbreak of Covid19 that came in 2020 affected the entire world's population, industries and companies overnight. The auditing industry and its auditors have also been affected by the pandemic and the following crisis. Due to the crisis caused by the pandemic, many company managements have had to rethink and develop new strategies for continued operations. The audit companies and their auditors have been forced to make a digital transition and work remotely using digital tools to continue the audit work. The purpose of the study is to try to assess auditors' perceived change in the audit process and quality in connection with the digital transition that took place during Covid 19. We also want to see if the effects can be explained based on IT application and use depending on agency affiliation, as previous research indicates that smaller audit firms are better at IT implementation, use and are quicker to change. The study uses a qualitative research method in the form of semistructured interviews. The results were obtained by seven authorized auditors from audit firms of various sizes in Sweden. The conclusion that can be drawn from the study is that the pandemic has been a catalyst for digitization in t he auditing industry. Of the three parts of the audit process, the review phase was the most affected part, where the exchange of information was made more difficult, which led to longer lead times. The quality has not suffered to a large extent. It can be noted that there is a certain difference in digital conditions between audit firms.

Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p>

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.