Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt område inom revision. Tidigare forskning visar på en existerande variation i granskningsrapporter. Mer forskning önskas kring hur revisorer hanterar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie är att ur ett revisorsperspektiv öka förståelsen för hur processen vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar går till. Vidare är syftet att undersöka hur olika faktorer kan ha betydelse för utformningen av processen. Dessa är innehållet i hållbarhetsredovisningen, regleringens natur, klientföretagens involvering samt granskarens professionalism. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och en kvalitativ metod där en abduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Referensramen består av en praktisk del innehållande olika regleringar och en teoretisk del innehållande teorier och tidigare forskning. I analysen har den empiriska datainsamlingen ställts mot referensramen som presenterats i studien. Studiens resultat visar på att arbetsmetoderna kan variera under en granskningsprocess vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar, även om den i flera avseenden liknar den finansiella revisionen. Faktorer som visade sig ha en påverkan på granskningsprocessen är reglering, klientföretag samt innehållet i hållbarhetsredovisningen. Professionalism visade sig inte ha någon märkbar inverkan på granskningsprocessen. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för granskningsprocessen medan studiens teoretiska bidrag är ökad kunskap inom området för bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Förslag till vidare forskning är att undersöka området ur konsulters perspektiv samt att undersöka fler faktorer som kan påverka granskningsprocessen.

Att ha en hållbar affär har blivit en allt viktigare konkurrensfördel för företag. Kunder, investerare, leverantörer och andra intressenter vill få en tydlig och jämförbar bild av ett företag ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett sätt att göra den jämförelsen möjlig för intressenter är genom att företag upprättar hållbarhetsredovisningar. I januari 2024 börjar en ny redovisningsstandard, CSRD, att gälla vilket är ett EU-direktiv som har som mål att öka kvalitet, transparens och jämförbarhet gällande årsredovisning. En viktig del i att säkerställa trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar är granskning av en extern part, där ansvaret faller på revisorer. Tidigare har en revisors granskning varit att kontrollera att en hållbarhetsredovisning har upprättats, alltså endast en kontroll att rapporten finns och har det innehåll som anges i lag. Nytt i CSRD är att hållbarhetsrapporteringen ska ligga i företagens förvaltningsberättelse och informationen ska granskas översiktligt av revisorer och revisionsbranschen säger att detta kommer kräva en ny typ av kompetens bland revisorer. Utifrån detta har syftet med studien utformats, att identifiera utmaningar och kompetenser som revisorer ser inom hållbarhetsgranskning till följd av CSRD och ge insikt i de strategier revisorer planerar att vidta för att utveckla nödvändig kompetens. En analysmodell utvecklades för att förstå revisorskompetens och hur det påverkar kvalitet och resultat vid hållbarhetsgranskning. En intervjustudie genomfördes på en bred variation av revisorer, totalt genomfördes nio intervjuer där empirin analyserades utifrån studiens egenutvecklade analysmodell. Slutsatserna visar på en övergripande konsensus bland revisorer om de utmaningar som CSRD medför samt de strategier som behövs för att utveckla den nödvändiga kompetensen. För att möta dessa utmaningar betonar revisorerna vikten av utbildningar och kontinuerlig kompetensutveckling och att det praktiska arbetet är av särskild vikt för att utveckla kompetens. Kompetensutvecklingen är också avgörande för att säkerställa att kvaliteten och tillförlitligheten i hållbarhetsredovisningar upprätthålls.

Syftet med studien är att undersöka hur storbyråerna arbetar för att institutionaliserahållbarhetsgranskning i ljuset av EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD. Detta görs genom enkvalitativ studie av de fyra största revisionsbyråerna på den svenska revisionsmarknaden.Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer med en nyckelrollinom hållbarhetsgranskning på byråerna och en omfattande bearbetning av sekundära källor.Studiens resultat visar att storbyråerna arbetar för att legitimera hållbarhetsgranskningen påen rad olika sätt, inklusive genom påverkansarbete, definiering, härmning, standardisering,utbildning, skapandet av identiteter och skapandet av normativa nätverk. Genom skapandetav normativa nätverk som FAR, främjas ytterligare institutionellt arbete i form avpåverkansarbete, utbildning och standardisering. Förslag till framtida forskning är att utforskaskillnaderna i tillvägagångssätt mellan olika storbyråer när det gäller institutionellt arbete föratt legitimera hållbarhetsgranskning, med fokus på både likheter och variationer.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.

Studien visar att det finns inslag av samtliga isomorfismer avseende påverkan på revisionsbranschen vid införandet av det nya EU-direktivet. Resultatet tyder på att medelstora byråer och dess auktoriserade revisorer påverkas i mindre omfattning av tvingande isomorfism än större byråer. I stället kommer påverkan från mimetisk och normativ isomorfism genom företagens önskan om legitimitet gentemot intressenter. / The study shows that all types of isomorphism have an impact on the auditing profession with the introduction of the new EU directive. The results indicate that medium-sized firms and their authorized auditors are less affected by coercive isomorphism than larger firms. Instead, the impact comes from mimetic and normative isomorphism through the companies' desire for legitimacy towards stakeholders.

Syfte: Då tidigare forskning funnit motstridiga resultat gällande orsaken till val av hållbarhetsgranskare var syftet med denna studie att undersöka om företags seriösa intention med hållbarhetsarbetet påverkade valet mellan revisor eller konsult. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Vidare har studien en kvantitativ forskningsstrategi och sekundärdata har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon. Undersökningen har utförts i form av en tvärsnittsstudie, där insamlad datahar analyserats med hjälp av IBM SPSS. Urvalet är ett sannolikhetsurval som består av 433 företag med relevant inrapporterad information från Europa och USA. Dessa har först analyserats i en univariat analys, följt av korrelationsanalys och slutligen logistisk regression. Resultatenredovisas med hjälp av tabeller och figurer. Resultat & slutsats: Studien har visat att det finns signifikanta samband mellan två av sex valda CSR-dimensioner och valet av hållbarhetsgranskare. Det finns ett samband mellan ökande poäng av företagens kommunikation av CSR, CSR-strategy och sannolikheten för att en konsult anlitats. Det finns också ett samband mellan ökande poäng i CSR-dimensionen Human Rights och sannolikheten att en revisor anlitas. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning i denna studie är att hänsyn inte tagits till om företag använt sig av en konsult vid hållbarhetsarbetet och senare en revisor vid bestyrkandet. Beaktande av en sådan kombination kan ge en bättre kunskap om hur företag väljer hållbarhetsgranskare, särskilt om intentionen med CSR-aktiviteter spelar någon roll för det valet. Det vore också önskvärt att undersöka vilkaföretag som själva upplever att de har en seriös intention med hållbarhetsarbetet och hur detta påverkar valet av hållbarhetsgranskare. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare kunskap till CSR-litteraturen genom att istället för att undersöka allmänna faktorer som exempelvis bolagsstorlek, belåningsgrad och likviditet i relation till valet av hållbarhetsgranskare, undersöka företags intention med CSR-arbetet i relation till valet av hållbarhetsgranskare. Teoretiskt utvidgar detta diskussionen om vad som kan påverka företags val av granskare, och praktiskt belyser studien skillnaden mellan att anlita en konsult och en revisor för hållbarhetsgranskning / Aim: Since previous research found conflicting results regarding the reason for choosing sustainability auditors, the purpose of this study was to investigate whether the company's serious intent with sustainability work affected the choice between auditor or consultant. Method: The study is based on the positivist research philosophy and has a hypothetical deduction. Furthermore, the study has obtained a quantitative research strategy and secondary data from the Thomson Reuters Eikon database. The survey has been conducted in a cross-sectional study, where collected data has been analyzed using IBM SPSS.The selection is a probability selection consisting of 433 companies with relevant reported information from Europe and the United States. These were first analyzed in a univariate analysis, followed by correlation analysis and finally logistic regression. The results are reported using tables and figures. Result & Conclusions: The study has shown that there are significant relationships between two of six selected CSR dimensions and the choice of sustainability examiners. There is a correlation between increasing points of corporate communication of CSR, CSR strategy and the likelihood of a consultant being engaged. There is also a connection between increasing points in the Human Rights CSR dimension and the likelihood of an accountant being hired. Suggestions for future research: A limitation in this study is that account has not been taken of whether companies have used a consultant for sustainability work and later an auditor in the field of certification. Considering such a combination can provide a better understanding of how companies choose sustainability auditors, especially if the intention of CSR activities is relevant to that choice. It would also be desirable to investigate which companies themselves find that they have a serious intentionof sustainability work and how this affects the choice of sustainability auditors. Contribution of the thesis: The study contributes with additional knowledge to the CSR literature by investigating the company's intentions with CSR work in relation to the choice of sustainability auditors instead of investigating general factors such as company size, loan ratio and liquidity in relation to the choice of sustainability auditors. Theoretically, this discussion expands on what can affect the company's choiceof reviewers, and the study clearly illustrates the difference between employing a consultant and an auditor for sustainability review

Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.