Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt område inom revision. Tidigare forskning visar på en existerande variation i granskningsrapporter. Mer forskning önskas kring hur revisorer hanterar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie är att ur ett revisorsperspektiv öka förståelsen för hur processen vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar går till. Vidare är syftet att undersöka hur olika faktorer kan ha betydelse för utformningen av processen. Dessa är innehållet i hållbarhetsredovisningen, regleringens natur, klientföretagens involvering samt granskarens professionalism. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och en kvalitativ metod där en abduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Referensramen består av en praktisk del innehållande olika regleringar och en teoretisk del innehållande teorier och tidigare forskning. I analysen har den empiriska datainsamlingen ställts mot referensramen som presenterats i studien. Studiens resultat visar på att arbetsmetoderna kan variera under en granskningsprocess vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar, även om den i flera avseenden liknar den finansiella revisionen. Faktorer som visade sig ha en påverkan på granskningsprocessen är reglering, klientföretag samt innehållet i hållbarhetsredovisningen. Professionalism visade sig inte ha någon märkbar inverkan på granskningsprocessen. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för granskningsprocessen medan studiens teoretiska bidrag är ökad kunskap inom området för bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Förslag till vidare forskning är att undersöka området ur konsulters perspektiv samt att undersöka fler faktorer som kan påverka granskningsprocessen.

Syfte: Då tidigare forskning funnit motstridiga resultat gällande orsaken till val av hållbarhetsgranskare var syftet med denna studie att undersöka om företags seriösa intention med hållbarhetsarbetet påverkade valet mellan revisor eller konsult. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Vidare har studien en kvantitativ forskningsstrategi och sekundärdata har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon. Undersökningen har utförts i form av en tvärsnittsstudie, där insamlad datahar analyserats med hjälp av IBM SPSS. Urvalet är ett sannolikhetsurval som består av 433 företag med relevant inrapporterad information från Europa och USA. Dessa har först analyserats i en univariat analys, följt av korrelationsanalys och slutligen logistisk regression. Resultatenredovisas med hjälp av tabeller och figurer. Resultat & slutsats: Studien har visat att det finns signifikanta samband mellan två av sex valda CSR-dimensioner och valet av hållbarhetsgranskare. Det finns ett samband mellan ökande poäng av företagens kommunikation av CSR, CSR-strategy och sannolikheten för att en konsult anlitats. Det finns också ett samband mellan ökande poäng i CSR-dimensionen Human Rights och sannolikheten att en revisor anlitas. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning i denna studie är att hänsyn inte tagits till om företag använt sig av en konsult vid hållbarhetsarbetet och senare en revisor vid bestyrkandet. Beaktande av en sådan kombination kan ge en bättre kunskap om hur företag väljer hållbarhetsgranskare, särskilt om intentionen med CSR-aktiviteter spelar någon roll för det valet. Det vore också önskvärt att undersöka vilkaföretag som själva upplever att de har en seriös intention med hållbarhetsarbetet och hur detta påverkar valet av hållbarhetsgranskare. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare kunskap till CSR-litteraturen genom att istället för att undersöka allmänna faktorer som exempelvis bolagsstorlek, belåningsgrad och likviditet i relation till valet av hållbarhetsgranskare, undersöka företags intention med CSR-arbetet i relation till valet av hållbarhetsgranskare. Teoretiskt utvidgar detta diskussionen om vad som kan påverka företags val av granskare, och praktiskt belyser studien skillnaden mellan att anlita en konsult och en revisor för hållbarhetsgranskning / Aim: Since previous research found conflicting results regarding the reason for choosing sustainability auditors, the purpose of this study was to investigate whether the company's serious intent with sustainability work affected the choice between auditor or consultant. Method: The study is based on the positivist research philosophy and has a hypothetical deduction. Furthermore, the study has obtained a quantitative research strategy and secondary data from the Thomson Reuters Eikon database. The survey has been conducted in a cross-sectional study, where collected data has been analyzed using IBM SPSS.The selection is a probability selection consisting of 433 companies with relevant reported information from Europe and the United States. These were first analyzed in a univariate analysis, followed by correlation analysis and finally logistic regression. The results are reported using tables and figures. Result & Conclusions: The study has shown that there are significant relationships between two of six selected CSR dimensions and the choice of sustainability examiners. There is a correlation between increasing points of corporate communication of CSR, CSR strategy and the likelihood of a consultant being engaged. There is also a connection between increasing points in the Human Rights CSR dimension and the likelihood of an accountant being hired. Suggestions for future research: A limitation in this study is that account has not been taken of whether companies have used a consultant for sustainability work and later an auditor in the field of certification. Considering such a combination can provide a better understanding of how companies choose sustainability auditors, especially if the intention of CSR activities is relevant to that choice. It would also be desirable to investigate which companies themselves find that they have a serious intentionof sustainability work and how this affects the choice of sustainability auditors. Contribution of the thesis: The study contributes with additional knowledge to the CSR literature by investigating the company's intentions with CSR work in relation to the choice of sustainability auditors instead of investigating general factors such as company size, loan ratio and liquidity in relation to the choice of sustainability auditors. Theoretically, this discussion expands on what can affect the company's choiceof reviewers, and the study clearly illustrates the difference between employing a consultant and an auditor for sustainability review

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.