• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • Tagged with
  • 18
  • 14
  • 14
  • 11
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende

Grahn, Jenny, Hellström, Sara January 2013 (has links)
Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag. Denna lag har följts upp av ett förslag om extern byrårotation för att ytterligare stärka oberoendet. Detta har lett oss fram till följande problemformulering: Vilken betydelse har intern rotation för att stärka revisorns oberoende? Utöver att svara på vår problemformulering är våra syften med studien att kunna få en uppfattning om skillnader och likheter i svaren hos revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har det. Vidare vill vi skapa en förståelse för hur införandet av intern rotation påverkar revisionskvaliteten och slutligen tolka om det finns kopplingar som kan överföras till en diskussion om extern byrårotation.    Studien har genomförts från revisorernas perspektiv och för studiens utförande har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Studien är en medelväg mellan det induktiva och det deduktiva angreppssättet där vår teoretiska referensram, bestående av oberoende, oberoendereglering, kundrelationer, agentteorin, revisionskvalitet och tidigare forskning har använts som en grund för att styra insamlingen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tio revisorer, där fem av dem har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag och fem har inte denna erfarenhet. Valet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval och till viss del användes även snöbollseffekten för att komma i kontakt med lämpliga revisorer.   Vid analysen av det empiriska materialet kom vi fram till olika begrepp som bäst beskriver hur våra respondenter uppfattar den interna rotationen. Dessa begrepp sammanfattade vi till en modell som vi sedan har använt som stöd för våra slutsatser. I slutsatserna kan vi konstatera att det inte förekommer någon större skillnad i svaren mellan de olika grupperna och att den interna rotationen inte påverkar revisionskvalitet nämnvärt. Vi kan även slå fast att den interna rotationen har en betydelse för att stärka revisorns synbara oberoende, men stärker inte det faktiska oberoendet. Extern byrårotation har däremot en större betydelse för att stärka det faktiska oberoendet. Dock kan vi inte fastställa om revisionskvaliteten kommer att förändras till det bättre eller sämre vid ett införande av extern byrårotation.
2

Revisions- och rådgivningskostnader : – Förändras de på kort sikt av en frivillig revisors- eller byrårotation?

Clausén, Alexander, Karnström, Moa January 2017 (has links)
Revisionsbranschen har de senaste två decennierna varit under stark kritik i och med de omtalade revisonsskandalerna. Med anledning av detta har EU-kommissionen arbetat fram lagändringar som begränsar längden som både revisor och revisionsbyråer kan utföra sina uppdrag åt börsnoterade bolag. Lagändringarna kräver att börsnoterade bolag roterar påskrivande revisor efter 7 år, även kallat en revisorsrotation. Liknade begränsningar gäller för den sittande revisionsbyrån med en tidsbegränsning på 10 år för att sedan göra byrårotation. I studien undersöks hur börsnoterade bolag revisons- och rådgivningskostnader förändras av en frivillig rotation av både revisor och revisionsbyrå. Det är på grund av att ändringarna i lagen inte ännu fått effekt. Studiens syfte är att se om revisors- och byrårotation leder till att börsnoterade bolags kostnader från revisionsbyråerna ökar eller minskar i samband med en rotation. Den vetenskapliga metod som har använts i studien är en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk synvinkel. Urvalet består av alla börsnoterade bolag som är listande på NASDAQ OMX Stockholm Large, Mid och Small Cap listor under åren 2007 till 2015. De teoretiska utgångspunkterna som används i studien kommer från liknade forskning från länder där liknande lagar har funnits sedan tidigare inom både revisors- och byrårotation.Studiens problemformulering är: Hur förändras revisons- och rådgivningskostnaderna direkt efter en rotation av revisor eller revisionsbyrå för de börsnoterade bolagen i Sverige? Resultatet i studien kunde inte visa på några specifika mönster i hur revisonskostnader förändras i och med en rotation av antigen revisor eller revisionsbyrå under de åren som studerades. Både revisors- och byrårotation visade på flera signifikanta resultat, dock var de varierande och visade både på positiva och negativa samband med revisionskostnader. Det gör det svårt att dra några egentliga slutsatser hur en frivillig rotation påverkar revisions- och rådgivningskostnaderna på kort sikt. För rådgivningskostnader visade två av de observerade åren signifikanta negativa resultat för en byrårotation. Det tyder på att börsnoterade bolag fick minskade kostnader i samband med byrårotation. Det går dock inte att säga om denna effekt beror på om de faktiskt fått ett lägre kostnader eller om det beror på att de har valt att inte anlita den nya revisorn i samma utsträckning för rådgivning.
3

Revisorers oberoende ur ett företags perspektiv

Sow, Karolina, Stinnerbom, Johanna January 2008 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?</p><p>Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.</p><p>Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.</p><p>Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.</p>
4

Revisorers oberoende ur ett företags perspektiv

Sow, Karolina, Stinnerbom, Johanna January 2008 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse? Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län. Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient. Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.
5

Byrårotation : En kvantitativ studie om byrå- och revisorsrotation inom svenska onoterade aktiebolag

Krook, Anneli, Sundberg, Sofie January 2018 (has links)
Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan byrårotation och konkurs inom onoterade aktiebolag i Sverige. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom deskriptiv statistik samt med hjälp av två olika Chi2-tester. Den insamlade datan berör ett årsspann på tio år, mellan år 2000 till 2007 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar och revisionsberättelser. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever. Populationen utgörs av 552 onoterade företag från Sverige, varav 174 stycken bolag har gått i konkurs och 360 stycken bolag fortfarande är aktiva. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att det finns signifikant samband mellan företag som gått i konkurs och byrårotation. Detta resultat leder till studiens slutsats; konkursföretag i Sverige visar en större benägenhet till att byta revisionsbyrå och revisor än de som fortfarande är aktiva. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan konkurs och byrårotation samt ifrågasätter nyttan i att byta revisionsbyrå och belyser viktiga faktorer som exempelvis företagsägare bör ta hänsyn till. Denna studie hoppas bidra till ökad diskussion kring företagsägares val att byta revisionsbyrå. Detta leder slutligen till att ägare på ett mer genomtänkt sätt kan fatta strategiska beslut gällande byte av revisionsbyrå. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning i denna studie är populationen. Därmed föreslås en utökad population av totala observationer, gärna med ett längre tidsspann än i denna studie. Utförligare observationer gällande de finansiella nyckeltalens effekter av rotationsbyten är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning. Vidare föreslås även forskning ur ett annat perspektiv, förslagsvis med fokus på de bakomliggande orsakerna till att företagsägare i onoterade aktiebolag väljer att byta revisionsbyrå.
6

Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten : En kvantitativ studie på svenska privata aktiebolag

Berling, Ellinor, Svensson, Magdalena January 2020 (has links)
Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.
7

Revisorsrotationens påverkan på revisorers professionella skepticism : Vilken syn har revisorer och företag på revisorsrotation och professionell skepticism

Fredriksson, Linus, Söder, Marcus January 2022 (has links)
Revisorsrotation infördes för att öka förtroendet för den lagstadgade revisionen genom att öka revisorers oberoende, professionella skepticism och minska risken att vänskapsrelationer bildas mellan revisorn och klienten. Däremot har införandet av revisorsrotation mötts av mycket kritik. Befintliga studier presenterar en variation av fördelar och nackdelar med införandet av revisorsrotation vilka i sin helhet är oense om fördelarna överväger nackdelarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på och påverkan revisorsrotation har på revisorer professionella skepticism. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både revisorer och företag som har erfarenhet av revisorsrotation. Resultatet tyder på att både revisorerna och företagen ser positivt på revisorsrotation och att revisorsrotation leder till ökad professionell skepticism i form av att revisorerna ställer fler frågor, begär in mer underlag och i sin helhet lär känna bolaget från grunden. Resultatet presenterar därigenom argument för att revisorsrotation är positivt men lyfter även riskerna med revisorsrotation som bör reflekteras över vid framtida regleringar av revisionsbranschen.
8

Inställningen till byrårotation : En attitydundersökning bland noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm

Palm, Vanessa, Sultani, Sharare, Söderdahl, Maria January 2011 (has links)
Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.    Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.     Resultatet av studien tyder på en övergripande negativ inställning till ett införande av byrårotation i Sverige. Majoriteten av respondenterna anser att rådande bestämmelser om endast revisorsrotation är tillräckligt för att kunna säkerställa revisorns oberoende ställning gentemot klientföretaget. Likväl anser de att ett införande av byrårotation kan komma att skada mer än vad det gör nytta då kostnaderna och effektiviteten kan komma att påverkas negativt. Detta resultat stämmer också väl överens med det som GAO fann i sin studie.
9

Revisorsrotation för börsnoterade bolag : En kvantitativ studie kring kravet på revisorsrotation och dess påverkan på revisionskvalitet

Dal, Christian, Higwall, Rickard January 2023 (has links)
Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.
10

Revisorns icke finansiella beroende : en experimentell undersökning av klientidentifikation

Kuchak, Barwin, Petrovic, Vanja January 2013 (has links)
Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Page generated in 0.1185 seconds