Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result & Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

Revisorsrotation infördes för att öka förtroendet för den lagstadgade revisionen genom att öka revisorers oberoende, professionella skepticism och minska risken att vänskapsrelationer bildas mellan revisorn och klienten. Däremot har införandet av revisorsrotation mötts av mycket kritik. Befintliga studier presenterar en variation av fördelar och nackdelar med införandet av revisorsrotation vilka i sin helhet är oense om fördelarna överväger nackdelarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på och påverkan revisorsrotation har på revisorer professionella skepticism. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både revisorer och företag som har erfarenhet av revisorsrotation. Resultatet tyder på att både revisorerna och företagen ser positivt på revisorsrotation och att revisorsrotation leder till ökad professionell skepticism i form av att revisorerna ställer fler frågor, begär in mer underlag och i sin helhet lär känna bolaget från grunden. Resultatet presenterar därigenom argument för att revisorsrotation är positivt men lyfter även riskerna med revisorsrotation som bör reflekteras över vid framtida regleringar av revisionsbranschen.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling   genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet. / Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.

Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Likt flera branscher utvecklas revisionsbranschen under tidens gång. Nya arbetssätt och verktyg introduceras för att utveckla revisionsutförandet. Ett av dessa verktyg som har implementerats av många revisionsbolag är Big data analys. Forskningsområdet kring Big data analys användande i revisionsutförandet är i ett inledande stadie, och resultaten är skilda. Tidigare forskning är dock ense om att Big data analys har en påverkan på revisionsutförandet och att revisorns kompetenser spelar en avgörande roll om användandet av Big data analys blir framgångsrikt. Till följd av detta var studiens syfte att undersöka vilken påverkan användningen av Big data analys har på revisionsutförandet samt vilka kompetenser som behövs vid användandet av Big data analys. Utifrån studiens syfte formuleradestre forskningsfrågor som behandlade Big data analys påverkan på revisionskvaliteten, revisionsutförandets legitimitet samt vilka kompetenser som behövs för att uppnå komfort och upprätthålla professionell skepticism i revisionsutförandet.För att uppnå studiens syfte har insamlingen av empiri grundat sig i en kvalitativ metod. Tio respondenter deltog i studien, varav sju var auktoriserade revisorer och resterande tre var revisorsassistenter.De slutsatser som studien generat är att revisorns kompetenser ansågs väsentliga för hur välfungerande användandet Big data analys var. Dock ansåg inte respondenterna att det var några nya kompetenser som behövdes vid användandet av Big data analys. Utan det var alltjämt en god förståelse för revision och redovisning som behövdes. Vidare ansågs Big data analys bidra till mer komfort i revisionsutförandet. Samtidigt som den professionella skepticismen alltjämt genomsyrade allt i revisions arbetssätt, och då även Big data analyser. Däremot påvisades det att användandet av Big data analys kunde hjälpa revisorer finna fler revisionsbevis, vilket hjälpte revisorn att vara professionellt skeptisk gentemot det reviderade bolaget. Big data analys förtjänster att testa en större population, jämfört med traditionella stickprov, ansågs öka den övergripande revisionskvaliteten. Detta medförde även att legitimiteten påverkades positivt hos de bolag som hade större kunder med mer transaktioner. Medan revisionsbolaget som jobbade mot kunder med mindre verksamheter inte upplevde samma positiva inverkan på deras legitimitet vid användningen av Big data analys i revisionsutförandet. / Like several industries, the auditing industry is evolving over time. New methods and tools are being introduced to enhance the auditing process. One of these methods that has been implemented by many audit firms is Big Data analysis. The research field on the use of Big Data analysis in auditing is in its early stages, and the results are mixed. However, previous research agreed that Big Data analysis has an impact on the auditing process, and the auditor's competencies play a crucial role in the successful implementation of Big Data analysis.As a result, the aim of this study was to investigate the impact of using Big Data analysis on the auditing process and identify the competencies required for its effective use. Based on the study's objective, three research questions were formulated, addressing the impact of Big Data analysis on audit quality, the legitimacy of the auditing process, and the competencies needed to achieve comfort and maintain professional skepticism in the audit process when using Big Data analysis. To achieve the study's objective, empirical data was collected using a qualitative methodology. Ten respondents participated in the study, including seven certified auditors and three audit assistants. The study's conclusions indicate that the auditor's competencies were considered essential for the successful implementation of Big Data analysis. However, the respondents did not believe that any new competencies were required specifically for conducting Big Data analysis reviews. Instead, a solid understanding of auditing and accounting was deemed necessary. Furthermore, Big Data analysis was seen to contribute to greater comfort in the audit process. At the same time, professional skepticism continued to permeate the entire auditing approach, including Big Data analysis. However, it was demonstrated that the use of Big Data analysis could help auditors find more audit evidence, aiding the auditor in maintaining professional skepticism toward the audited company. The advantages of Big Data analysis in testing a larger population, compared to traditional sampling, were seen to enhance overall audit quality. This also had a positive impact on the legitimacy of companies with larger clients and more transactions. Conversely, audit firms working with smaller businesses did not experience the same positive impact on their legitimacy when using Big Data analysis in the audit process.

IT-utvecklingen har förändrat företags sätt att bedriva verksamheter och den snabba förändringen som följer med IT-utvecklingen har haft en betydande inverkan på revisionsbranschen. Enligt ISA 315 behöver revisorer ha en bred förståelse för företagets IT-miljö för att kunna genomföra en noggrann revision. Samtidigt finns det en potential för revisorn att använda automatiserade verktyg och tekniker för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten i revisionsprocessen. Det är därför avgörande att revisorer inte bara utökar sina IT-kompetenser utan också använder dessa automatiserade verktyg och tekniker på ett effektivt sätt för att möta de utmaningar och krav som följer med den moderna revisionen. Syfte: Med anledning av de nya kraven som ställs på revisorn i ISA 315 syftar vår studie till att ge oss en förståelse om vilka utmaningar och möjligheter revisorer möter under revisionsprocessen när det gäller identifiering och bedömning av IT-relaterade risker av det reviderade företaget. Metod: För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Genom att använda dessa metoder samlades data in och insikter erhölls om de utmaningar och möjligheter som revisorer står inför vid identifiering och bedömning av IT-relaterade risker under revisionsprocessen. Resultat: Studiens slutsatser indikerar att revisorer står inför utmaningar när det gäller att förstå och anpassa sig till kraven i ISA 315, vilket kräver en djup förståelse av företagets IT-miljö och investering av tid och resurser för att utföra en grundlig revision. Revisorer behöver öka sin IT-kompetens och uppdatera sina kunskaper för att kunna utföra avancerade analyser med hjälp av automatiserade verktyg och tekniker. Vidare understryks betydelsen av professionell skepticism och behovet av att kombinera IT-kompetens med en djupare förståelse av företagets IT-miljö för att utföra en effektiv revision. Slutligen identifieras användningen av automatiserade verktyg och tekniker som en möjlighet för revisorer att hantera utmaningar i den snabbt föränderliga teknologiska miljön, vilket kan förbättra revisionens kvalitet och effektivitet. / IT development has transformed how companies conduct their operations, and the rapid changes accompanying IT development have had a significant impact on the auditing industry. According to ISA 315, auditors need to have a comprehensive understanding of a company's IT environment to perform a meticulous audit. Simultaneously, there is potential for auditors to leverage automated tools and techniques to enhance both the quality and efficiency of the audit process. It is therefore crucial for auditors not only to expand their IT competencies but also to utilize these automated tools and techniques effectively in order to address the challenges and requirements associated with modern auditing. Purpose: With reference to the new requirements imposed on auditors in ISA 315, our study aims to provide us with an understanding of the challenges and opportunities auditors encounter during the audit process regarding the identification and assessment of IT-related risks of the audited company. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research methodology was employed, using a combination of qualitative interviews and document analysis. These methods were used to collect data and gain insights into the challenges and opportunities faced by auditors in identifying and assessing IT-related risks during the audit process. Results: The study's findings indicate that auditors face challenges in understanding and adapting to the requirements of ISA 315, which necessitates a deep understanding of the company's IT environment and investment of time and resources to perform a thorough audit. Auditors need to enhance their IT competence and update their knowledge to conduct advanced analyses using automated tools and techniques. Furthermore, the importance of professional skepticism is emphasized, along with the need to combine IT competence with a deeper understanding of the company's IT environment to carry out an effective audit. Lastly, the use of automated tools and techniques is identified as an opportunity for auditors to address challenges in the rapidly changing technological landscape, enhancing the quality and efficiency of the audit process.