Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and “can be suspect” are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms. The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent’s perception about the topic. In the analyze chapter have dataset from the reference framework and empirical part been used to implement the analyze of the thesis. The study shows that the professional secrecy is important for creating a good relationship with clients and is not considered as a rule that create conflicts for auditors. The obligation to report, however, is creating conflicts because of the lack of knowledge in assessment of economic crimes. The auditors therefore decide to investigate a situation that “can be suspect” beyond what is intended. To not become dependent on the clients, there are rules and profession practices that are used and also examples like not having friends or family members as clients. / Syftet med denna uppsats är att skapa oss en djupare samt bättre förståelse om hur respektive av - samt anmälningsplikten uppfattas av revisorer och vidare undersöka hur eventuella konflikter med utgångspunkt för oberoende ställning samt vid ”kan misstänkas” situationer hanteras av revisorer. För att uppnå syftet, har intervjuer med fyra olika revisionsbyråer genomförts. Intervjuerna har genomförts med Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC samt KPMG genomförts för att kunna besvara forskningsfrågorna. Därefter har en hermeneutik synsätt använts då tolkning av intervjumaterialen ansågs viktig för att kunna få kunskap för respondenternas uppfattning kring ämnesvalet. I analysavsnittet har sedan datamaterial från referensramen samt empiridelen använts för att kunna genomföra en analys av uppsatsen. Denna studie visar tystnadsplikten är viktig för att kunna skapa en bra relation med klienterna och anses inte skapa konflikter för revisorer i någon stor bemärkning. Anmälningsplikten skapar dock problem på grund av bristen på kunskap inom bedömning av brott hos revisorer. Revisorerna väljer därför att utreda en situation vid brottsmisstanke längre än vad som avses. För att inte bli beroende av sina klienter finns regler och praxis inom yrket som används samt genom att till exempel inte ha vänner och bekanta som klienter menar respondenterna.