Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten   Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden. Dessa områden kan grovt delas in i fyra kategorier: personliga, chefer och överordnader, kontrollsystem samt kontextuella. Tidigare forskning visar dock svårigheter i att konsekvent påvisa faktorer som förklarar beteendet. Fler studier som söker förklaringar till det dysfunktionella beteendet är därför nödvändigt.   I denna studie söks förklaringar till beteendet utifrån dessa faktorer: vilja att lämna företaget, behov av att lyckas, stävan efter status, tävlingsinriktad samt tidsbudgetpress.   Problemformuleringen för studien följer därav: Kan individuella faktorer leda till ett dysfunktionellt beteende hos revisorer?   Syftet med studien är att i huvudsak undersöka och förklara samband mellan revisorers dysfunktionella beteende och fem individuella faktorer. Genom att analysera dessa faktorers påverkan kan vi skapa underlag för revisionsbyråer att i högre grad förstå sina anställda för att kunna motverka och förebygga hot mot revisionskvalitén.   Baserat på syftet i denna studie är kunskapssynen positivistisk med ett deduktivt angreppsätt. Vidare är en kvantitativ forskningsstrategi vald och därför har en enkätundersökning utformats och genomförts. Urvalet i studien består av revisorer som arbetar för de fem största revisionsbyråerna i Sverige vilka är: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte samt Grant Thornton. I undersökningen deltog sammanlagt 125 revisorer.   Resultatet av studien visar att en revisors behov av att lyckas negativ relaterar till kvalitetshotande beteende, en revisors strävan efter status positivt relaterar till kvalitetshotande beteende och en revisors tidsbudgetpress positivt relaterar till underrapportering av tid. / A dysfunctional behavior in this study is actions of the auditors, which in most cases is not desirable as it may directly or indirectly threaten the quality of audit work. Quality threatening behavior is a direct threat while underreporting of time is an indirect threat against the quality. The dysfunctional behavior is a problem of auditing firms and is also a serve explained behavior from a research point of view. Previous researches have searched for explanations of the dysfunctional behavior through different researching areas, such as personal, managers and superior, controlling systems and contextual. It has been a problematic area to consequent show factors that explaining this behavior, therefore is more researching necessary.         In this study we are looking for explanations to this behavior caused by these factors: willingness to leave the company, need for achievement, status aspiration, competiveness, and time budget press.   The research question of the study is therefore: Is it possible that individual factors can lead to a dysfunctional behavior by auditors?   The purpose of this study is to mainly investigate and explain relationships between auditors' dysfunctional behaviors and five individual factors. By analyzing these factors, we can create useful information for auditing firms to better understand their employees in order to deter and prevent threats to audit quality.   Based on the purpose of this study the view of knowledge is positivistic with a deductive approach. Furthermore, a quantitative research strategy selected and therefore we created a web-based survey. The sample is based on auditors who works for any of the five largest auditing firms in Sweden which are: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte and Grant Thornton. 125 auditors participated in the survey.   The result shows that an auditor’s need for achievement negative relates to the quality threatening behavior, an auditor’s status aspiration positively relates to quality threatening behavior and an auditor’s time budget press positively relates to underreporting of time.

Tidsbudgetering är ett styrverktyg som används inom revision för att planera och budgetera revisionen. Detta har i tidigare forskning haft ett kritiskt perspektiv och belystunderrapportering av tid. Den ökade kommersialismen har resulterat i snävare budgetar, samtidigt som kraven på att ett effektivt och kvalitativt arbete utförs kvarstår. Negativa effekter har uppstått för anställdas fortlevnad inom branschen, specifikt för att behålla kvinnor inom yrket. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om revisorsassistenters förståelse om tidsstyrning och rådande strukturer inom revision. Tio intervjuer har genomförts där fem kvinnliga respektive fem manliga revisorsassistenter har tillfrågats vilket utgör vår empiri. Uppsatsens resultat uppmärksammar en förmildrande effekt i en informell struktur utanför hierarkin som förekom hos revisionsbyråerna. I denna struktur upplevde de anställda en lättsamhet att prata med vem som helst, oavsett rang i hierarkin. Vidare skapades en tydlig genomgående lagkänsla mellan alla nivåer, som betonades vara en nyckel till att snabbt kunna lösa problem och lära av varandra för att kunna hålla sig inom tidsbudgeten. Framför allt minskades den upplevda tidspressen, som orsakades av tidsbudgetens utformande. Upplevelsen av förutsättningarna att avancera inom revision skilde sig inte åt i den utsträckning som på förhand målats upp. Trots det kunde en varsamhet utläsas hos de kvinnliga revisorsassitenterna. Detta eftersom deras framtidstro inom revisionsyrket oftast kolliderade med viljan att skaffa familj, som medförde en känsla av att ett val behöver göras. Det är något som kan liknas vid tidigare studiers redogörelse för kvinnors vision om framtiden inom revisionsyrket. Detta kan samtidigt visa att förutsättningarna upplevs mer jämlika. Underrapportering av tid upplevs genomgående som något negativt. Fenomenet förekommer i mindre utsträckning av både manliga och kvinnliga respondenter. Det finns förväntningar och en press att leverera som leder till att revisorsassistenter känner att tiden inte räcker till. Utöver detta upplevs en otillräcklighet att inte lyckas prestera lika bra som alla andra, vilket gör att underrapportering av tid förekommer. / Time budgeting is a management tool used in auditing to plan and budget the audit. In previous research, this has had a critical perspective and highlighted underreporting of time. The increased commercialism has resulted in tighter budgets, while the demands for efficient and qualitative work to be carried out remain. Negative effects have occurred for employee retention within the sector, specifically for retaining women in the profession. The purpose of this essay is to increase knowledge of auditing assistants' understanding of time management and the prevailing structures within auditing. Ten interviews have been conducted where five female and five male audit assistants have been inquired, which constitutes our empirical data. The paper's results draw attention to a mitigating effect in the form of an informal structure outside of the prevailing hierarchy that occurred at the audit firms. In this structure, employees experienced an ease of talking to anyone, regardless of rank in the hierarchy. Furthermore, a clear overall sense of a team was created between all levels. Which was emphasized as a key to being able to quickly solve problems and learn from each other in order to stay within the time budget. Above all, the perceived time pressure, which was caused by the design of the time budget, was reduced. The experience of the conditions to advance in auditing did not differ to the extent that was previously presented. Despite that, a caution could be interpreted by the female auditing assistants. This is because their imagined future within the auditing profession often collided with the desire to start a family, which entailed a feeling that a choice needed to be made. This can be compared to previous studies' account of women's vision of the future within the auditing profession. At the same time, this can show that the conditions are perceived to be more equal. Underreporting of time is consistently perceived as something negative. The phenomenon occurs to a lesser extent in both male and female respondents. There are expectations and a pressure to deliver that lead to auditing assistants feeling that the time was not enough. In addition to this, there is a perceived insufficiency of not being able to perform as well as everyone else, which entails that underreporting of time occurs.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.