Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten   Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden. Dessa områden kan grovt delas in i fyra kategorier: personliga, chefer och överordnader, kontrollsystem samt kontextuella. Tidigare forskning visar dock svårigheter i att konsekvent påvisa faktorer som förklarar beteendet. Fler studier som söker förklaringar till det dysfunktionella beteendet är därför nödvändigt.   I denna studie söks förklaringar till beteendet utifrån dessa faktorer: vilja att lämna företaget, behov av att lyckas, stävan efter status, tävlingsinriktad samt tidsbudgetpress.   Problemformuleringen för studien följer därav: Kan individuella faktorer leda till ett dysfunktionellt beteende hos revisorer?   Syftet med studien är att i huvudsak undersöka och förklara samband mellan revisorers dysfunktionella beteende och fem individuella faktorer. Genom att analysera dessa faktorers påverkan kan vi skapa underlag för revisionsbyråer att i högre grad förstå sina anställda för att kunna motverka och förebygga hot mot revisionskvalitén.   Baserat på syftet i denna studie är kunskapssynen positivistisk med ett deduktivt angreppsätt. Vidare är en kvantitativ forskningsstrategi vald och därför har en enkätundersökning utformats och genomförts. Urvalet i studien består av revisorer som arbetar för de fem största revisionsbyråerna i Sverige vilka är: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte samt Grant Thornton. I undersökningen deltog sammanlagt 125 revisorer.   Resultatet av studien visar att en revisors behov av att lyckas negativ relaterar till kvalitetshotande beteende, en revisors strävan efter status positivt relaterar till kvalitetshotande beteende och en revisors tidsbudgetpress positivt relaterar till underrapportering av tid. / A dysfunctional behavior in this study is actions of the auditors, which in most cases is not desirable as it may directly or indirectly threaten the quality of audit work. Quality threatening behavior is a direct threat while underreporting of time is an indirect threat against the quality. The dysfunctional behavior is a problem of auditing firms and is also a serve explained behavior from a research point of view. Previous researches have searched for explanations of the dysfunctional behavior through different researching areas, such as personal, managers and superior, controlling systems and contextual. It has been a problematic area to consequent show factors that explaining this behavior, therefore is more researching necessary.         In this study we are looking for explanations to this behavior caused by these factors: willingness to leave the company, need for achievement, status aspiration, competiveness, and time budget press.   The research question of the study is therefore: Is it possible that individual factors can lead to a dysfunctional behavior by auditors?   The purpose of this study is to mainly investigate and explain relationships between auditors' dysfunctional behaviors and five individual factors. By analyzing these factors, we can create useful information for auditing firms to better understand their employees in order to deter and prevent threats to audit quality.   Based on the purpose of this study the view of knowledge is positivistic with a deductive approach. Furthermore, a quantitative research strategy selected and therefore we created a web-based survey. The sample is based on auditors who works for any of the five largest auditing firms in Sweden which are: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte and Grant Thornton. 125 auditors participated in the survey.   The result shows that an auditor’s need for achievement negative relates to the quality threatening behavior, an auditor’s status aspiration positively relates to quality threatening behavior and an auditor’s time budget press positively relates to underreporting of time.

No description available.