Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.