I den rådande ekonomiska miljön tenderar företag att använda sig av IT-system i högre utsträckning för att dokumentera och processa affärstransaktioner. Digitalisering ses som en drivkraft till de mest grundläggande och långsiktiga förändringarna i samhället och Digital i realtid ses som en viktig trend de kommande 10-20 åren för redovisnings- och revisions-branschen. Hur digitaliseringen kommer påverka revisionen ur en svensk kontext är ett relativt outforskat område och syftet med denna uppsats är att analysera revisionsbranschens fortsatta digitalisering och utveckling mot en mer automatiserad process samt utveckla begreppen kring denna förändring. Med hjälp av en kvalitativ studie baserad på personliga intervjuer med programutvecklare och auktoriserade revisorer samt en intervju med Dan Brännström, generalsekreterare på FAR, besvaras studiens problemformulering: Hur ser pågående digitalisering och automatisering inom revisionen ut och hur kan den påverka samt hanteras av branschen? Resultatet visar att den pågående digitaliseringen och automat-iseringen kan höja kvalitén inom revisionen genom att revisionen kan bedrivas mer effektivt, heltäckande och med en ökad pricksäkerhet. Genom att dra nytta av teknologi genomgår revisionen ett skifte mot att använda mer dataanalys och analytisk granskning av företagets hela population av transaktioner. Denna utveckling kan komma att förändra revisorns roll. Revisorn kan, med hjälp av teknologin, skapa sig en mer övergripande bild av verksamheten och hjälpa företaget med svårare frågeställningar på en företagsstrategisk nivå. IT-kunskap samt analytisk förmåga ses som nyckelkompetenser för revisorn i framtiden. Mer komplexa uppgifter tenderar att leda till högre efterfrågan på kvalificerad personal hos revisionsbyråerna samtidigt som behovet av mindre kvalificerad personal kan minska på grund av att enklare uppgifter automatiseras. Detta kompetensskifte skapar ett gap mellan universitetens utbildningar och den allt mer digitala och automatiska revisionsprocessen. Utbildningarna behöver omarbetas och bör inkludera mer IT och dataanalys för att aspirerande revisorer ska ha den kunskap som krävs vid inträde i branschen. / In the current economic environment, companies tend to use IT systems to a greater extent in order to document and process business transactions. Digitalization is seen as a driving force to the most basic and long-term changes in society and Digital in real-time is seen as an important trend over the next 10-20 years for the auditing and accounting profession. How digitalization will affect the audit in the Swedish context is a relatively unexplored area and the purpose of this study is to analyze the audit industry's continued digitalization and development towards a more automated process and to develop concepts of this change. By applying a qualitative study based on personal interviews with software developers and authorized auditors and an interview with Dan Brännström, General Secretary of FAR, we have answered the study's research question: How does the ongoing digitalization and automation within auditing appear and how can it affect and be handled by the industry? The result shows that the ongoing digitalization and automation can increase the quality of the audit since the audit can be conducted more efficiently, comprehensive and with an improved accuracy. By taking advantage of the technology, auditing is experiencing a shift toward using more data analysis and move towards an analytical review of the company's entire population of transactions. This development can change the role of the auditor. The auditor can, with the help of technology, create a more comprehensive picture of the business and help the company with difficult issues at a corporate strategic level. IT knowledge and analytical skills are seen as key competences for the auditor in the future. More complex work tasks tend to create a greater demand for qualified personnel in auditing firms, while the need for less qualified personnel will decrease due to automation of simple tasks. The shift in competencies creates a gap between the universities’ programs and the increasingly digital and automated audit process. The curriculum needs to be redesigned and should include more IT and data analysis to ensure that aspiring auditors possess the knowledge required when entering the industry.

Dagens samhälle har påverkats avsevärt av reglering, teknologi och övriga omvärldsfaktorer. Förändringarna sker i hög hastighet vilket samtidigt skapar en osäkerhet inför framtiden för många branscher och däribland revisionsbranschen. Revisorn fungerar som en mellanhand mellan företag och dess intressenter och syftar till att ge en försäkran om att företag redovisar en rättvisande bild av deras verksamhet. Dagens revisorsroll har vuxit fram ur en rad olika händelser sett ur ett historiskt perspektiv. Den traditionella revisorsrollen kan dock behöva genomgå ytterligare förändringar för att i framtiden kunna bemöta samhällets utveckling. Detta innebär att revisorsyrket behöver anpassa sig utefter nya förutsättningar för att upprätthålla en relevans ut mot kunder och andra aktörer. Framtidens revision är ett relativt outforskat ämne och därav är avsikten med denna studie att skapa en bredare förståelse över hur revisionsbyråer resonerar gällande revisionsbranschens framtid. Syftet med denna studie är att studera hur fyra större respektive fyra mindre revisionsbyråer ställer sig till framtidens revisionsbransch kopplat till sex faktorer, vilka är (1) Digitalisering och automatisering, (2) Globalisering, (3) Branschglidning, (4) Reglering, (5) Hållbarhets- och samhällsfrågor och (6) Revisorsyrkets attraktionskraft. Vidare görs en jämförelse mellan större respektive mindre revisionsbyråer för att se ifall storleken på byrån har någon påverkan på undersökningsproblemet. Genom en kvalitativ undersökning har insamling av data skett via intervjuer med erfarna revisorer. Det empiriska underlaget har visat på att samtliga faktorer kan komma att ha en påverkan på framtidens revisionsbransch samt att faktorerna har en samhörighet med varandra. Vidare indikerar resultatet på att vissa faktorer anses ha större påverkan medan andra påverkar i mindre grad. Studien tyder på att revisorer i större utsträckning bedömer att digitalisering och automatisering, reglering samt branschglidning kommer att ha en betydande roll inför framtidens revisionsbransch. På motsatt sätt bedöms att globalisering, hållbarhets- och samhällsfrågor samt yrkets attraktionskraft kommer att ha en mindre påverkan på branschen. Vidare visar resultatet på att uppdelningen av vilka faktorer som prioriteras högt respektive lågt är densamma för både större och mindre revisionsbyråer. Studien tyder även på att revisionsbyråerna har liknande strategier för att hantera förändringar. Vidare anser de sig ha goda förutsättningar inför framtiden oberoende av byråns storlek vilket tyder på en fortsatt god konkurrens där revisionsuppdrag snarare bygger på förtroendet mellan kund och revisor än på resurser och ekonomiska förutsättningar.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.