Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:               Merna Naomi                                 Zaid Waleed                                  98/05/27                                         89/04/11         Titel:  Utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter - En kvalitativ studie om utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsspecialister, komfortteorin, legitimitets teori, bedömning och arbetsprocesser.  Forskningsfråga: Vilka utmaningar finns det vid granskning av hållbarhetsrapportering? Hur kan hållbarhetsspecialister känna sig bekväma vid granskning av hållbarhetsrapporter? Syfte:  Uppsatsen ämnar till att beskriva och analysera de utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Metod: Den kvalitativa forskningsmetoden har använts i denna studie, semistrukturerade intervjuer har genomförts med hållbarhetsspecialister.  Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att det finns flertal utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapportering, bland annat påtryck från intressenter och högre efterfrågan av företag som vill behålla sin legitimitet. Vidare kan slutsatser även dras gällande arbetsprocesser, allt flera hållbarhetsspecialister känner sig obekväma vid granskning av hållbarhetsrapportering. Detta på grund av tunna riktlinjer som medför svårigheter i standardisering av arbetsprocesser. För att åstadkomma bekvämlighet i arbetsprocesser krävs erfarenhet och kunskap.

Diskussionerna om ”granskning” av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen. Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen. Vi har valt att använda denna debatt som utgångspunkt i vår uppsats. Eftersom standarder och riktlinjer är en del av en strukturerad arbetsprocess har vi valt att se närmare på vilken påverkan dessa har på revisorns subjektiva bedömningar. Vårt huvudsyfte är att skapa förståelse för hur revisorer uppfattar att deras bedömningar på olika sätt kan påverkas av de olika regler, riktlinjer och standarder som de följer i deras arbete med granskning av hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi för att få en djupare förståelse av forskningsämnet. Fokus i arbetet kommer att ligga på revisorns subjektiva bedömningar, då subjektivitet är svårt att kvantifiera lämpar sig en kvalitativ ansats bättre för vårt ändamål. Som datainsamlingsmetod har vi valt att göra intervjuer med respondenter som specialiserat sig inom området hållbarhetsredovisning.  Eftersom våra respondenter har sitt säte i Stockholm fanns ingen möjlighet att utföra personliga "face-to-face" intervjuer, därför har vi utfört telefonintervjuer. Det empiriska materialet tyder på att även om våra respondenter söker en hög grad av struktur i deras arbete med hållbarhetsredovisning så är det för att uppnå en känsla av komfort och inte för att utesluta de egna subjektiva bedömningarna. Struktur underlättar helt klart granskningsarbetet och förbättrar kvaliteten på hållbarhetsredovisningen men det går inte att bortse från att de subjektiva bedömningarna ligger till grund för revisorers arbete. / In Sweden, discussions concerning "audit" of environmental and sustainability reports have existed since the mid-1990s. Specialist Auditor Lars-Olle Larsson believes that demand for certified sustainability reports will increase as the demands of organizations such as Global Reporting Initiative (GRI), United Nations (UN), and Amnesty International intensify. In other words, attention has been directed at both the social responsibility of the corporations as well as the individual auditor and the auditor profession. There is a current research debate based on structure and judgement. This debate will be the starting point of our paper. As standards and guidelines are part of a structured work process, we have chosen to look closely at their influence on the auditor's subjective judgement. Our main objective is to create an understanding of how auditors perceive that their judgements can be affected in a variety of ways by regulations, guidelines, and standards used in auditing sustainability reports. To gain a deeper understanding of the research topic, we have chosen to apply a qualitative research approach. Our focus will be the auditor's subjective judgements, and as subjectivity is difficult to quantify, a qualitative approach better suits our purpose. Our method of collecting data will be by conducting phone interviews with respondents based in Stockholm who specialize in sustainability. The empirical material suggests that even if our respondents aim for a high degree of structure in their work with sustainability reports, it is to achieve a sense of comfort as opposed to exclude their own subjective judgements. Structure facilitates inspection, and improves the quality of sustainability reports, but the fact that subjective judgement is underlying the auditors' work cannot be ignored.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns flera faktorer som bidrar till preoperativ oro, vilket är ett tillstånd som kan orsaka flera negativa konsekvensen både i direkt anslutning till operation som långt senare efter operation. Ett av målen vid ett preoperativt möte mellan anestesisjuksköterskan och patienten är att anestesisjuksköterskan ska minska patientens stress. Därmed är det av värde att göra en översikt avseende aktuell forskning kring omvårdnadsåtgärder som kan vidtas av anestesisjuksköterskor för att lindra preoperativ oro. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan att vidtas av anestesisjuksköterskor för att lindra preoperativ oro hos patienten. Metod: Metod var integrerad litteraturöversikt bestående av 20 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa och sex kvalitativa. Vid litteratursökning användes databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskor kan vidta för att lindra preoperativ oro: Individanpassa den preoperativa informationen, Skapa en bekväm miljö, Bemöta individanpassat och empatiskt och Ha en lugnande närvaro och kommunikation. Slutsats: Analysen resulterade i fyra distinkta kategorier gällande omvårdnadsåtgärder mot preoperativ oro. Utifrån komfortteorin är det möjligt att anföra att om anestesisjuksköterskor kombinerar omvårdnadsåtgärder från de fyra kategorierna för att lindra patienters preoperativa oro har patienter större möjlighet att nå total komfort. Framtida forskning behövs avseende effekten av omvårdnadsåtgärder som utförs av just anestesisjuksköterskor samt effekten av patientens egna strategier för att lindra preoperativ oro. / Background: Previous research has identified several factors contributing to patients experiencing preoperative anxiety, which is a condition that can cause several negative consequences both directly in connection with the surgery, as well as long after the surgical procedure. One of the aims during a preoperative meeting between the nurse anesthetist and the patient is for the nurse anesthetist to ease the patient’s stress. Thus, it is of value to conduct and overview of current research regarding nursing interventions that can be conducted by nurse anesthetists to alleviate preoperative anxiety. Aim: The aim of the study was to describe what nursing interventions that nurse anesthetists can conduct to alleviate a patient’s preoperative anxiety. Method: Integrative literature review consisting of 20 scientific articles, of which 14 were quantitative and six qualitative. The literature search was conducted in the databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis resulted in four categories describing nursing interventions that nurse anesthetists can conduct to alleviate a patient’s preoperative anxiety: Individualize the preoperative information, Create a comfortable environment, Treat individually and empathically and Have a soothing presence and communication. Conclusion: The integrative literature review with data from the 20 scientific articles resulted in four categories describing nursing interventions to alleviate preoperative anxiety. It is possible to say, based on the theory of comfort, that the patient has a greater chance to reach total comfort if nurse anesthetists combine multiple nursing interventions from the four categories to alleviate the patient’s preoperative anxiety. Future research is suggested to focus on the effect of nursing interventions performed by nurse anesthetists and the effect of the patient’s own strategies to alleviate preoperative anxiety.

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.

Likt flera branscher utvecklas revisionsbranschen under tidens gång. Nya arbetssätt och verktyg introduceras för att utveckla revisionsutförandet. Ett av dessa verktyg som har implementerats av många revisionsbolag är Big data analys. Forskningsområdet kring Big data analys användande i revisionsutförandet är i ett inledande stadie, och resultaten är skilda. Tidigare forskning är dock ense om att Big data analys har en påverkan på revisionsutförandet och att revisorns kompetenser spelar en avgörande roll om användandet av Big data analys blir framgångsrikt. Till följd av detta var studiens syfte att undersöka vilken påverkan användningen av Big data analys har på revisionsutförandet samt vilka kompetenser som behövs vid användandet av Big data analys. Utifrån studiens syfte formuleradestre forskningsfrågor som behandlade Big data analys påverkan på revisionskvaliteten, revisionsutförandets legitimitet samt vilka kompetenser som behövs för att uppnå komfort och upprätthålla professionell skepticism i revisionsutförandet.För att uppnå studiens syfte har insamlingen av empiri grundat sig i en kvalitativ metod. Tio respondenter deltog i studien, varav sju var auktoriserade revisorer och resterande tre var revisorsassistenter.De slutsatser som studien generat är att revisorns kompetenser ansågs väsentliga för hur välfungerande användandet Big data analys var. Dock ansåg inte respondenterna att det var några nya kompetenser som behövdes vid användandet av Big data analys. Utan det var alltjämt en god förståelse för revision och redovisning som behövdes. Vidare ansågs Big data analys bidra till mer komfort i revisionsutförandet. Samtidigt som den professionella skepticismen alltjämt genomsyrade allt i revisions arbetssätt, och då även Big data analyser. Däremot påvisades det att användandet av Big data analys kunde hjälpa revisorer finna fler revisionsbevis, vilket hjälpte revisorn att vara professionellt skeptisk gentemot det reviderade bolaget. Big data analys förtjänster att testa en större population, jämfört med traditionella stickprov, ansågs öka den övergripande revisionskvaliteten. Detta medförde även att legitimiteten påverkades positivt hos de bolag som hade större kunder med mer transaktioner. Medan revisionsbolaget som jobbade mot kunder med mindre verksamheter inte upplevde samma positiva inverkan på deras legitimitet vid användningen av Big data analys i revisionsutförandet. / Like several industries, the auditing industry is evolving over time. New methods and tools are being introduced to enhance the auditing process. One of these methods that has been implemented by many audit firms is Big Data analysis. The research field on the use of Big Data analysis in auditing is in its early stages, and the results are mixed. However, previous research agreed that Big Data analysis has an impact on the auditing process, and the auditor's competencies play a crucial role in the successful implementation of Big Data analysis.As a result, the aim of this study was to investigate the impact of using Big Data analysis on the auditing process and identify the competencies required for its effective use. Based on the study's objective, three research questions were formulated, addressing the impact of Big Data analysis on audit quality, the legitimacy of the auditing process, and the competencies needed to achieve comfort and maintain professional skepticism in the audit process when using Big Data analysis. To achieve the study's objective, empirical data was collected using a qualitative methodology. Ten respondents participated in the study, including seven certified auditors and three audit assistants. The study's conclusions indicate that the auditor's competencies were considered essential for the successful implementation of Big Data analysis. However, the respondents did not believe that any new competencies were required specifically for conducting Big Data analysis reviews. Instead, a solid understanding of auditing and accounting was deemed necessary. Furthermore, Big Data analysis was seen to contribute to greater comfort in the audit process. At the same time, professional skepticism continued to permeate the entire auditing approach, including Big Data analysis. However, it was demonstrated that the use of Big Data analysis could help auditors find more audit evidence, aiding the auditor in maintaining professional skepticism toward the audited company. The advantages of Big Data analysis in testing a larger population, compared to traditional sampling, were seen to enhance overall audit quality. This also had a positive impact on the legitimacy of companies with larger clients and more transactions. Conversely, audit firms working with smaller businesses did not experience the same positive impact on their legitimacy when using Big Data analysis in the audit process.

Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13. / Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsredovisning är central för företag i dagens samhälle, med ökat fokus på ansvarstagande och ökad efterfrågan på transparens. EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive ställer högre krav på företag att rapportera och granskas av revisorer. Ökad efterfrågan på hållbarhetsrevision öppnar nya marknader för revisionsbyråer, särskilt för Big 4-byråerna. Men övergången till att granska hållbarhetsrapporter är inte enkel. Det finns idag inga klara riktlinjer för hur det ska göras, vilket skapar osäkerhet och dilemman för revisorer. EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive ökar kraven på oberoende granskning, vilket förväntas leda till betydande förändringar inom revisionsbranschen. Dock saknas forskning på byrånivå, vilket är av intresse för att förstå hur dessa organisationer hanterar omställningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse gällande hur revisionsbyråerna som ingår i Big 4 hanterar den förändring som medföljer de ökade kraven på hållbarhetsrevision.  Metod: Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri baseras på 8 respondenter med god insikt i byråernas förändringsarbete. Metoden för att analysera det empiriska materialet är av tematisk karaktär.   Slutsats: Studien påvisar att omställningen som Corporate Sustainability Reporting Directive medför innebär både stora möjligheter och utmaningar för Big 4-byråerna. Den insamlade empirin påvisar att införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive skapar en stor marknadspotential, men att framförallt bristen på resurser är ett stort orosmoment. För att möta denna oro förespråkar respondenterna rekrytering och utbildning. Big 4-byråerna, med sina resurser, förväntas bättre klara denna omställning än mindre byråer. Slutligen pekar resultaten på en enhetlig strategi mellan Big 4-byråerna för att möta kraven på hållbarhetsrevision och på deras inflytande över branschnormer genom branschorganisationen FAR. / Background and Problem: Sustainability reporting is central for companies in today's society, with increased focus on accountability and growing demand for transparency. The EU directive Corporate Sustainability Reporting Directive imposes higher requirements on companies to report and be audited by auditors. Increased demand for sustainability auditing opens up new markets for auditing firms, especially the Big 4-firms. However, the transition to auditing sustainability reports is not straightforward. There are no clear guidelines on how to do it, which creates uncertainty and dilemmas for auditors. The EU's Corporate Sustainability Reporting Directive directive increases the requirements for independent auditing, which is expected to lead to significant changes in the auditing industry. However, research at the firm level is lacking, which is of interest to understand how these organizations handle the transition.  Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how the auditing firms within the Big 4 handle the changes accompanying the increased requirements for sustainability auditing.  Method: This is a qualitative study with a deductive research approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The study's empirical basis consists of 8 respondents with good insight into the firms' change efforts. The method for analyzing the empirical material is thematic.  Conclusion: The study demonstrates that the transition brought about by the Corporate Sustainability Reporting Directive entails both great opportunities and challenges for Big 4 firms. The collected empirical data shows that the introduction of Corporate Sustainability Reporting Directive creates significant market potential, but the lack of resources is a major concern. To address this concern, respondents advocate for recruitment and training. Big 4 firms, with their resources, are expected to better cope with this transition than smaller firms. Finally, the results point to a unified strategy among Big 4 firms to meet the requirements of sustainability auditing and their influence on industry norms through the industry organization FAR.