<p>Sammanfattning</p><p>Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.</p><p>Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.</p><p>Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram.</p><p>Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor.</p><p>I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision?</p><p>Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.</p>

Sammanfattning Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor. Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa. Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den. Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor. I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision? Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.

Hållbarehtsrapportering har blivit allt vanligare för att möta de hållbarhetsutmaningar samhället står inför och i takt med det ökar även behovet av reglering för att möta intressenternas krav på transparent, trovärdig samt tillförlitlig hållbarhetsinformation. EU släpper därför ett nytt direktiv, CSRD, som skärper hållbarhetsrapporteringen och ställer krav på extern granskning. CSRD medför att allt fler företag inom Europa kommer omfattas av lagstadgad hållbarhetsredovisning, från 12 000 bolag till 50 000 bolag vilket belyser att hållbarhetsrapporter som ska revideras kommer öka i antal. Rapporterna kommer även som en effekt av CSRD att öka i sin omfattning. Direktivet ställer därmed krav på revisionsbranschen som ska genomföra dessa externa granskningar som ökar både i antal samt omfattning.  En hållbarhetsrapport och finansiell rapport skiljer sig åt, där den förstnämnda inte är underbyggd av dubbel bokföring samt innehåller större del kvalitativ information. Därför är det intressant att undersöka hur revisorerna kommer möta förändringen med att granska större mängd kvalitativ information än tidigare. Syftet med studien är att studera vilken påverkan det nya EU-direktivet CSRD har på revisionsbranschen. En kvalitativ forskningsansats genom intervjuer med specialister inom hållbarhetsrevision samt CSRD har använts för att lyckas uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar att revisionskåren som helhet måste ställa om från att ett mindre antal revisorer insatta inom hållbarhet arbetar med denna typ av granskning till att alla revisorer ska kunna utföra arbetet och granskningarna. Studiens slutsats blir därför att revisionsbranschen aktivt arbetar med att möta det nya direktivet genom att fler revisorer utbildas, anställs och förbereds inför CSRD. / Sustainable reporting has become increasingly common to meet the sustainability challenges facing society and in line with this, the need for regulation to meet stakeholders' demands for transparent, credible and reliable sustainability information also increases. The EU is therefore releasing a new directive, CSRD, which tightens sustainability reporting and requires external review. CSRD means that more companies in Europe will be covered by statutory sustainability reporting, from 12,000 companies to 50,000 companies, which highlights that sustainability reports to be audited will increase in number. The reports will also increase in scope as an effect of CSRD. The directive thus places demands on the audit industry to carry out these external audits, which are increasing both in number and scope.  A sustainability report and financial report differ, where the former is not supported by double entry bookkeeping and contains a larger amount of qualitative information. Therefore, it is interesting to investigate how the auditors will respond to the change by reviewing a larger amount of qualitative information than before. The purpose of the study is to investigate the impact of the new EU directive CSRD on the audit industry. A qualitative research approach through interviews with specialists in sustainability auditing and CSRD has been used to succeed in fulfilling the purpose of the study. The results of the study show that the audit profession as a whole must switch from a smaller number of auditors familiar with sustainability working with this type of review to all auditors being able to perform the work and audits. The study therefore concludes that the audit industry is actively working to meet the new directive by educating, hiring and preparing more auditors for CSRD.

Bakgrund Från och med räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2016 är det obligatoriskt för stora svenska aktiebolag att upprätta en hållbarhetsrapport. Lagstiftaren har dock inte krävt att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor. Både publika och kommunala bolag omfattas av den nya lagstiftningen. Utifrån positiv redovisningsteori (PAT) och institutionell teori (IT) kan det tänkas att bolagens olika ägaridentiteter påverkar deras behov av hållbarhetsrevision. Syfte Syftet med studien är att förklara sambandet mellan ägaridentitet och hållbarhetsrevision i svenska aktiebolag. Vidare ska vi analysera vilka faktorer som påverkar kommunala aktiebolags beslut att antingen välja eller avstå från hållbarhetsrevision. Metod Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån PAT och IT har tre hypoteser formulerats. En tvärsnittsdesign har använts och sekundärdata i form av årsredovisningar från företagens hemsidor har analyserats med logistisk regression. Dessutom har en kompletterande analys i form av fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från kommunala aktiebolag. Slutsats Ägaridentitet var inte statistiskt signifikant, men resultatet bör beaktas med viss försiktighet, eftersom endast tre kommunala bolag valde hållbarhetsrevision. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna visar visst stöd för både PAT och IT. Slutligen visar studiens resultat ett signifikant samband mellan hållbarhetsrevision och kontrollvariablerna storlek och bransch. / Introduction Since the 31th of December 2016, sustainability reporting has been mandatory for big companies in Sweden. The legislation is based on soft regulation, which means that it is not mandatory for companies to apply sustainability reporting assurance (SRA). Both listed and municipal corporations are affected by the new legislation. Based on positive accounting theory (PAT) and institutional theory (IT), it is possible that their different ownership identities will affect their choice of applying SRA. Purpose The purpose this study is to explain the relationship between ownership identity and SRA for Swedish companies. In addition, we will analyse factors that influence municipal corporations’ choice to apply or not to apply SRA. Method This quantitative study is based on a deductive approach. Based on PAT and IT, three hypothesis have been developed. A cross-sectional design has been used together with secondary data from companies’ annual reports in a logistic regression. Finally, we have developed our results from the logistic regression through four semi-structured interviews with employees from municipal corporations that are affected by the new legislation. Conclusion Ownership identity was not statistically significant in the logistic regression. However, our results should be read with some caution, since only three municipal corporations chose SRA. The results from the semi-structured interviews gave us some support for both PAT and IT. Moreover, our findings show a positive relationship between SRA and the control variables firm size and industry belonging.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsredovisning är central för företag i dagens samhälle, med ökat fokus på ansvarstagande och ökad efterfrågan på transparens. EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive ställer högre krav på företag att rapportera och granskas av revisorer. Ökad efterfrågan på hållbarhetsrevision öppnar nya marknader för revisionsbyråer, särskilt för Big 4-byråerna. Men övergången till att granska hållbarhetsrapporter är inte enkel. Det finns idag inga klara riktlinjer för hur det ska göras, vilket skapar osäkerhet och dilemman för revisorer. EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive ökar kraven på oberoende granskning, vilket förväntas leda till betydande förändringar inom revisionsbranschen. Dock saknas forskning på byrånivå, vilket är av intresse för att förstå hur dessa organisationer hanterar omställningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse gällande hur revisionsbyråerna som ingår i Big 4 hanterar den förändring som medföljer de ökade kraven på hållbarhetsrevision.  Metod: Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri baseras på 8 respondenter med god insikt i byråernas förändringsarbete. Metoden för att analysera det empiriska materialet är av tematisk karaktär.   Slutsats: Studien påvisar att omställningen som Corporate Sustainability Reporting Directive medför innebär både stora möjligheter och utmaningar för Big 4-byråerna. Den insamlade empirin påvisar att införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive skapar en stor marknadspotential, men att framförallt bristen på resurser är ett stort orosmoment. För att möta denna oro förespråkar respondenterna rekrytering och utbildning. Big 4-byråerna, med sina resurser, förväntas bättre klara denna omställning än mindre byråer. Slutligen pekar resultaten på en enhetlig strategi mellan Big 4-byråerna för att möta kraven på hållbarhetsrevision och på deras inflytande över branschnormer genom branschorganisationen FAR. / Background and Problem: Sustainability reporting is central for companies in today's society, with increased focus on accountability and growing demand for transparency. The EU directive Corporate Sustainability Reporting Directive imposes higher requirements on companies to report and be audited by auditors. Increased demand for sustainability auditing opens up new markets for auditing firms, especially the Big 4-firms. However, the transition to auditing sustainability reports is not straightforward. There are no clear guidelines on how to do it, which creates uncertainty and dilemmas for auditors. The EU's Corporate Sustainability Reporting Directive directive increases the requirements for independent auditing, which is expected to lead to significant changes in the auditing industry. However, research at the firm level is lacking, which is of interest to understand how these organizations handle the transition.  Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how the auditing firms within the Big 4 handle the changes accompanying the increased requirements for sustainability auditing.  Method: This is a qualitative study with a deductive research approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The study's empirical basis consists of 8 respondents with good insight into the firms' change efforts. The method for analyzing the empirical material is thematic.  Conclusion: The study demonstrates that the transition brought about by the Corporate Sustainability Reporting Directive entails both great opportunities and challenges for Big 4 firms. The collected empirical data shows that the introduction of Corporate Sustainability Reporting Directive creates significant market potential, but the lack of resources is a major concern. To address this concern, respondents advocate for recruitment and training. Big 4 firms, with their resources, are expected to better cope with this transition than smaller firms. Finally, the results point to a unified strategy among Big 4 firms to meet the requirements of sustainability auditing and their influence on industry norms through the industry organization FAR.