Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet. Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext. Pentland (1993) gör en tolkning av Collins (1981)  teori om rituella interaktionskedjor och applicerar denna i en revisionskontext. Carringston & Catasús (2007) studerar hur revisorer upplever själva “källan” av trygghet utifrån Kolcaba & Kolcabas (1991) trygghetsteori.  Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i dessa två teoretiska utgångspunkter för att tolka och analysera den insamlade empirin. Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod där den insamlade empirin utgörs av nio intervjuer med revisorer verksamma inom de fyra stora revisionsbyråerna. Uppsatsen har en hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att den insamlade empirin tolkas utifrån de valda teorierna för att på sådant sätt öka förståelsen för hur de intervjuade revisorerna upplever och handskas med osäkerheter som följer av verkligt värde-värderingar.  Resultat och slutsatser: Studien finner indikationer på att revisorerna upplever informationsbristen som den främsta källan till osäkerhet. I linje med Pentlands (1993) studie om revision som en trygghetsskapande process, tolkas dessa osäkerheter utgöra en källa för otrygghet hos revisorerna. Studien finner indikationer på att mängden kunskap och erfarenhet revisorn besitter påverkar den upplevda otryggheten i samband med revision av verkligt värde-värderingar. Studien visar också hur revisorer genom interna- och externa värderingsexperter, modeller samt diskussioner inom revisionsteamet och inom revisionsbyrån minskar denna känsla av otrygghet och uppnår det tillstånd då revisorn känner sig trygg med värderingarna.

Auditors need to feel comfortable when signing the audit in order to produce comfort to society. Today, most companies use complex IT-systems that require that an IT-audit is performed. Rarely auditors possess the sufficient knowledge to perform the IT-audit and therefore an external part of the audit team is involved, namely IT-auditors. It can therefore be problematic for the auditors to ensure the quality of this part of the audit. In this thesis we aim to widen the understanding of how IT-auditors affect how auditors experience that they become comfortable. To investigate the addressed problem the following research question is asked: How do financial auditors experience that they become comfortable with IT-auditors? Ten auditors were interviewed on how they experience the different senses of the Comfort theory to become comfortable. With these senses as background, the study’s aim is to gain a perception of how auditors in Sweden perceive that they become comfortable with IT-auditors, which makes the auditor comfortable to sign the audit. The conclusions are that certain characteristics, such as technical and social skills together with good communication and understanding of the IT- auditors work is perceived as important factors for auditors to become comfortable

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver anhörigas olika behov vid dödsfall. Det beskrivs olika åtgärder vilket underlättar anhörigas sorgearbete, även handlingar som förvärrarsituationen. Mötet med sjuksköterskor avgör hur sorgearbetet utvecklas hos anhöriga, huruvida det leder till komplicerad sorg eller om det underlättar deras sorg. Anhöriga geruttryck för vilka behov de behöver ha tillgodosedda av sjuksköterskor. De åtgärder sjuksköterskor utför har stor inverkan på anhörigas fortsatta sorgearbete. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i samband med dödsfall på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med analys av 11 artiklar enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman Utmaningar och Skapa relationer, samt fem subteman som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter vid dödsfall.Resultatet beskrev situationer som kunde uppstå, vilka reaktioner anhöriga upplevde samtsjuksköterskans agerande. Slutsats: Sjuksköterskorna hade olika erfarenheter i mötet med anhöriga eftersom varje situation var unik. Anhörigas reaktioner kunde vara intensiva och var en stor påfrestning för sjuksköterskorna. För att bli förberedd på hur anhöriga ska stöttas och för att tillgodose deras behov vid dödsfall var erfarenhet och stöttning från kollegor av stor vikt. Anhöriga upplevde bäst stöd när sjuksköterskan visade egenskaper som empati, vänlighet och närvaro.

Operation Enduring Freedom (OEF) and Operation Iraqi Freedom (OIF) created multiple challenges for the mental health of soldiers who served there. The local facility in this study determined there was a gap in providing OEF/OIF veterans assistance with mental health issues. The practice-focused question explored whether a training module for nurses would assist in the identification of signs and symptoms of mental health issues in OEF/OIF veterans, such as posttraumatic stress disorder, anxiety, depression, addictions, and suicidal/homicidal ideations, to help ensure timely referral for services. The project used Kolcaba's comfort theory as the basis for the training module. A pretest, training module, and posttest were created and administered to the expert panel. Results showed the training module contained information to assist nurses in identifying the signs and symptoms of mental health issues as well as educated the nurses on various interventions that were available for the veterans. It was determined by the expert panel that the training module should be implemented to assist in decreasing the gap in care for OEF/OIF veterans. This training module might support positive social change by empowering nurses to assist veterans with coping skills overcome mental health issues and lead positive and productive lives.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Diskussionerna om ”granskning” av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen. Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen. Vi har valt att använda denna debatt som utgångspunkt i vår uppsats. Eftersom standarder och riktlinjer är en del av en strukturerad arbetsprocess har vi valt att se närmare på vilken påverkan dessa har på revisorns subjektiva bedömningar. Vårt huvudsyfte är att skapa förståelse för hur revisorer uppfattar att deras bedömningar på olika sätt kan påverkas av de olika regler, riktlinjer och standarder som de följer i deras arbete med granskning av hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi för att få en djupare förståelse av forskningsämnet. Fokus i arbetet kommer att ligga på revisorns subjektiva bedömningar, då subjektivitet är svårt att kvantifiera lämpar sig en kvalitativ ansats bättre för vårt ändamål. Som datainsamlingsmetod har vi valt att göra intervjuer med respondenter som specialiserat sig inom området hållbarhetsredovisning.  Eftersom våra respondenter har sitt säte i Stockholm fanns ingen möjlighet att utföra personliga "face-to-face" intervjuer, därför har vi utfört telefonintervjuer. Det empiriska materialet tyder på att även om våra respondenter söker en hög grad av struktur i deras arbete med hållbarhetsredovisning så är det för att uppnå en känsla av komfort och inte för att utesluta de egna subjektiva bedömningarna. Struktur underlättar helt klart granskningsarbetet och förbättrar kvaliteten på hållbarhetsredovisningen men det går inte att bortse från att de subjektiva bedömningarna ligger till grund för revisorers arbete. / In Sweden, discussions concerning "audit" of environmental and sustainability reports have existed since the mid-1990s. Specialist Auditor Lars-Olle Larsson believes that demand for certified sustainability reports will increase as the demands of organizations such as Global Reporting Initiative (GRI), United Nations (UN), and Amnesty International intensify. In other words, attention has been directed at both the social responsibility of the corporations as well as the individual auditor and the auditor profession. There is a current research debate based on structure and judgement. This debate will be the starting point of our paper. As standards and guidelines are part of a structured work process, we have chosen to look closely at their influence on the auditor's subjective judgement. Our main objective is to create an understanding of how auditors perceive that their judgements can be affected in a variety of ways by regulations, guidelines, and standards used in auditing sustainability reports. To gain a deeper understanding of the research topic, we have chosen to apply a qualitative research approach. Our focus will be the auditor's subjective judgements, and as subjectivity is difficult to quantify, a qualitative approach better suits our purpose. Our method of collecting data will be by conducting phone interviews with respondents based in Stockholm who specialize in sustainability. The empirical material suggests that even if our respondents aim for a high degree of structure in their work with sustainability reports, it is to achieve a sense of comfort as opposed to exclude their own subjective judgements. Structure facilitates inspection, and improves the quality of sustainability reports, but the fact that subjective judgement is underlying the auditors' work cannot be ignored.

Till följd av det ökade allmänna intresset för hållbar utveckling har organisationers upprättande av hållbarhetsrapporter ökat. Samtidigt har tidigare forskning visat att hållbarhetsrapporter präglats av felaktig information i syfte att verka som ett skyltfönster. Därmed finns ett intresse för intressenter att en oberoende part granskar och säkerställer att organisationers hållbarhetsrapporter och miljöarbete överensstämmer. För att skapa legitimitet finns det en möjlighet för organisationer att certifiera sitt miljöarbete och miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001 i syfte att påvisa att organisationens miljöarbete lever upp till standardens krav. Certifieringen inkluderar bland annat en revision utförd av oberoende revisorer. Tidigare forskning har påvisat att sannolikheten för att organisationer certifierar sig enligt ISO 14001 ökar när miljöarbetet är av en symbolisk karaktär. Tidigare forskning har även påvisat att revisorers arbetssätt inte är rationellt i lika stor utsträckning som tidigare antagits. Istället gör de känslomässiga och subjektiva bedömningar, detta tillsammans med fler delar benämns som revisorers komfort.  Syftet med studien är att undersöka om samt hur revisorer uppnår komfort i revisionsprocessen gällande certifiering av ISO 14001. För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ studie med tio semistrukturerade intervjuer där respondenterna var revisorer vilka utför ISO 14001 certifieringsrevisioner. Studien visar att ISO 14001 revisorer uppnår komfort, dock skiljer sig processen till att uppnå komfort från vad tidigare forskning konstaterat om finansiella revisorer. Fortsatt visar studien att det går att urskilja två idealtyper av ISO 14001 revisorer där uppbyggnaden av komfort särskiljer sig mellan diverse typ. Vidare framkommer det att båda idealtyper kan uppnå komfort genom enbart praktisk kompetens alternativt genom praktisk kompetens kombinerat med defensiva strategier. / Due to the public interest in sustainable development increases organizations establishment of sustainability reports have increased. At the same time it has been shown that sustainability reports are characterized by incorrect information in order to act as a display window. Hence, there is in stakeholders interest that an independent part reviews and ensures that organizations sustainability reports and environmental work are consistent. For organizations to create legitimacy for their environmental work they have the opportunity to certify their environmental management system in accordance with the international standard, ISO 14001. This in order to demonstrate that the organizations environmental work meets the requirements in the standard. The certification includes, among other things, an audit performed by independent auditors. Former studies have shown that the probability of organizations certifying their environmental management system according to ISO 14001 increases when the environmental work is more of a symbolic nature. Moreover former studies has shown that the auditors working process is not rational to the same extent as previously assumed. Instead they make emotional and subjective assessments, this together with more parts is referred to as auditors comfort.  The purpose of the study is to investigate if and how auditors achieve comfort in the audit process regarding certification of ISO 14001. In order to answer the study’s research questions, ten semi-structured interviews were conducted with respondents consisting of auditors who perform ISO 14001 certification audits. The study shows that ISO 14001 auditors achieve comfort, however the process of achieving comfort deviate from what former studies has stated about financial auditors. Furthermore, the study show that it is possible to distinguish two ideal types of ISO 14001 auditors where the structure of comfort differs between various types. Moreover, it appears that both ideal types can achieve comfort through only practical competence or through practical competence combined with defensive strategies.

Hospice services provide a holistic approach to end-of-life care to terminally ill patients though there is some evidence to suggest that African American military beneficiary populations may not access hospice care as often as expected. The purpose of this nonexperimental study was to evaluate reasons for the low use of hospice care among the terminally diagnosed members of this population, between the ages of 18 and 64. Kolcaba's comfort theory provided the theoretical framework for this study. The research explored whether a statistically significant difference exist among African Americans military beneficiaries population as compared to non-Hispanic Whites pertaining to their knowledge of hospice care, attitudes and beliefs about hospice, distrust in the health care system, and advanced care plans. This study used a simple random sample of 32 participants (18 African Americans and14 non-Hispanic White) from a military ambulatory care setting in Maryland. Johnson, Kuchibhatla, and Tulsky's End-of-Life Care survey was used to collect data from the 2 groups of participants. Data were analyzed using a one-way multivariate analysis of variance. The results indicate that there are not statistically significant differences between the groups in terms of knowledge of hospice care, attitudes and beliefs about hospice, distrust in the health care system, and advanced care plans based on race. Based on the results of this study, further research is recommended to replicate using a larger sample size to include other minority groups at more than one medical treatment facility. The implication of this study may open up an avenue to policy makers and administrators who are responsible for disseminating information about hospice benefits to focus on improving the quality of the end-of-life for terminally ill patients.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.