Likt flera branscher utvecklas revisionsbranschen under tidens gång. Nya arbetssätt och verktyg introduceras för att utveckla revisionsutförandet. Ett av dessa verktyg som har implementerats av många revisionsbolag är Big data analys. Forskningsområdet kring Big data analys användande i revisionsutförandet är i ett inledande stadie, och resultaten är skilda. Tidigare forskning är dock ense om att Big data analys har en påverkan på revisionsutförandet och att revisorns kompetenser spelar en avgörande roll om användandet av Big data analys blir framgångsrikt. Till följd av detta var studiens syfte att undersöka vilken påverkan användningen av Big data analys har på revisionsutförandet samt vilka kompetenser som behövs vid användandet av Big data analys. Utifrån studiens syfte formuleradestre forskningsfrågor som behandlade Big data analys påverkan på revisionskvaliteten, revisionsutförandets legitimitet samt vilka kompetenser som behövs för att uppnå komfort och upprätthålla professionell skepticism i revisionsutförandet.För att uppnå studiens syfte har insamlingen av empiri grundat sig i en kvalitativ metod. Tio respondenter deltog i studien, varav sju var auktoriserade revisorer och resterande tre var revisorsassistenter.De slutsatser som studien generat är att revisorns kompetenser ansågs väsentliga för hur välfungerande användandet Big data analys var. Dock ansåg inte respondenterna att det var några nya kompetenser som behövdes vid användandet av Big data analys. Utan det var alltjämt en god förståelse för revision och redovisning som behövdes. Vidare ansågs Big data analys bidra till mer komfort i revisionsutförandet. Samtidigt som den professionella skepticismen alltjämt genomsyrade allt i revisions arbetssätt, och då även Big data analyser. Däremot påvisades det att användandet av Big data analys kunde hjälpa revisorer finna fler revisionsbevis, vilket hjälpte revisorn att vara professionellt skeptisk gentemot det reviderade bolaget. Big data analys förtjänster att testa en större population, jämfört med traditionella stickprov, ansågs öka den övergripande revisionskvaliteten. Detta medförde även att legitimiteten påverkades positivt hos de bolag som hade större kunder med mer transaktioner. Medan revisionsbolaget som jobbade mot kunder med mindre verksamheter inte upplevde samma positiva inverkan på deras legitimitet vid användningen av Big data analys i revisionsutförandet. / Like several industries, the auditing industry is evolving over time. New methods and tools are being introduced to enhance the auditing process. One of these methods that has been implemented by many audit firms is Big Data analysis. The research field on the use of Big Data analysis in auditing is in its early stages, and the results are mixed. However, previous research agreed that Big Data analysis has an impact on the auditing process, and the auditor's competencies play a crucial role in the successful implementation of Big Data analysis.As a result, the aim of this study was to investigate the impact of using Big Data analysis on the auditing process and identify the competencies required for its effective use. Based on the study's objective, three research questions were formulated, addressing the impact of Big Data analysis on audit quality, the legitimacy of the auditing process, and the competencies needed to achieve comfort and maintain professional skepticism in the audit process when using Big Data analysis. To achieve the study's objective, empirical data was collected using a qualitative methodology. Ten respondents participated in the study, including seven certified auditors and three audit assistants. The study's conclusions indicate that the auditor's competencies were considered essential for the successful implementation of Big Data analysis. However, the respondents did not believe that any new competencies were required specifically for conducting Big Data analysis reviews. Instead, a solid understanding of auditing and accounting was deemed necessary. Furthermore, Big Data analysis was seen to contribute to greater comfort in the audit process. At the same time, professional skepticism continued to permeate the entire auditing approach, including Big Data analysis. However, it was demonstrated that the use of Big Data analysis could help auditors find more audit evidence, aiding the auditor in maintaining professional skepticism toward the audited company. The advantages of Big Data analysis in testing a larger population, compared to traditional sampling, were seen to enhance overall audit quality. This also had a positive impact on the legitimacy of companies with larger clients and more transactions. Conversely, audit firms working with smaller businesses did not experience the same positive impact on their legitimacy when using Big Data analysis in the audit process.

No description available.

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer.  Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom yrket samt respondenternas kundkännedom är två faktorer vilka bidragit till revisorns komfort. Beroende på om revisorn arbetar på en mindre eller större revisionsbyrå bidrar olika faktorer till revisorns komfortabilitet. På de mindre byråerna är granskningsprogrammet en bidragande faktor till komfort medan det på större byråer nämns, metodik, branschexperter och risk management som bidragande faktorer till att revisorn uppnår komfort. / The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort.  The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comfort in assessing the going concern principle. Experience within the profession and the respondents' knowledge of their clients are two factors that have contributed to the auditor's comfort. Depending on whether the auditor works at a smaller or larger audit firm, different factors contribute to the auditor's comfort. In smaller firms the audit program is mentioned as a contributing factor to comfort, while in larger firms, methodology,experts in specific markets and risk management are mentioned as contributing factors to the auditor's achievement of comfort