Syftet med denna kvantitativa studie var att testa om ett samband fanns mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin. Studien syftade vidare till att testa om någon av de fyra ovan nämnda personlighetsdimensionerna ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar att studera på distans. Frågeställningarna som konstruerades var ”Finns det ett samband mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin?” samt ”Vilka av de fyra personlighetsdimensioner ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar distansstudier?”. Stickprovet bestod av 93 stycken universitetsstudenter som deltog genom att besvara en elektronisk enkät. Materialet analyserades i statistikprogrammet SPSS där en korrelationsanalys genomfördes med Pearsons produktkorrelationskoefficient. Analysen genomfördes mellan universitetsstudenternas inställning till distansstudier och extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet samt öppenhet. Korrelationen mellan inställning till distansstudier och samvetsgrannhet var statistiskt signifikant. En enkel regressionsanalys med samvetsgrannhet som predicerande variabel och inställning till distansstudier som beroende variabel visade på en signifikant modell som förklarar 13,6% av variansen. Slutsatserna som kan dras är att det finns ett signifikant samband mellan en av de fyra inkluderade personlighetsdimensionerna och inställningen till distansstudier. Samt att den personlighetsdimensionen till viss del kan användas för att predicera inställningen till distansstudier.

No description available.

Anxiety and regret are two concepts that are connected to each other, where the former is and can be a consequence of the latter according to previous research. Making a decision regarding a career choice can be the decision you regret the most. Previous research has shown that personality traits, from the Big Five theory, Neuroticism and Conscientiousness have been associated with multiple facets of the decision-making process. The purpose of the study was to investigate the influence and relationship of personality on regret and regarding career choice. In this questionnaire study, using the “Decision Regret Scale” and BFI-10, a total of 179 participants participated of which 134 were women and 45 were men. The result showed that Agreeableness (r = -0.157, p < .05) and Neuroticism (r = 0.190, p < .05) correlated significantly with the DRS values. However Conscientiousness did not reveal a significant correlation. The findings of this study suggest that personality traits, particularly Agreeableness and Neuroticism within the Big Five model, are linked to decision regret and regret in the context of career choices. By shedding light on this, one can possibly understand more about potential regret and its impact. The essay writers thus hope that the essay will contribute to an understanding of what it is that leads to regret in people's lives, but especially regret in the career choices one makes.

Kärleksrelationer är en betydande del av många människors liv. En viktig del för en välfungerande relation är att visa varandra kärlek, förslagsvis genom olika kärleksspråk. De fem kärleksspråken utformades av Chapman (1992) och innefattar tjänster, fysisk beröring, bekräftande ord, kvalitetstid och gåvor. Kärleksspråk har visat sig vara en bidragande faktor för kvalitativa kärleksrelationer. Personlighetsdraget vänligheten från femfaktormodellen är bland annat kopplat till kärleksfulla och empatiska karaktärsdrag. Denna studie har som syfte att studera sambandet mellan vänlighet och kärleksspråk. Studien undersökte även om det fanns någon skillnad på vilket kärleksspråk man har beroende på om man är singel eller i en relation. Detta undersöktes genom en enkätstudie med 417 deltagare som skapades utifrån de validerade mätverktygen Dimensioner för kärleksspråk (Love Language Subscales) och Mini-IPIP (Mini International Personality Item Pool-Five-Factor Model). Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt ett t-test. Resultatet från korrelationsanalysen visade ett signifikant positivt samband mellan vänlighet och alla fem kärleksspråk. Med andra ord tyder detta på att personer som skattar högt på vänlighet även skattar högt på Chapmans fem kärleksspråk. T-testet visade endast en svagt signifikant skillnad mellan olika relationsstatus och fysisk beröring samt bekräftande ord, där de i relation skattade högre på båda. Relationsstatus tycks alltså kunna indikera personers kärleksspråk till viss del. / Romantic relationships are a significant part of many people's lives. An important part of a well-functioning relationship is showing love to each other, preferably through different love languages. The five love languages were developed by Chapman (1992) and include Acts of Services, Physical Touch, Words of Affirmation, Quality Time and Gifts. Love languageshave been shown to be a contributing factor to high quality romantic relationships. The personality trait Agreeableness from the Five-factor model is linked to loving and empathic traits, among others. This study aims to study the relationship between Agreeableness and love language. The study also investigated if there was any difference in love language depending on whether you are single or in a relationship. This was done through a survey study with 417 participants that was created using the validated measurement tools Love Language Subscales and Mini-IPIP (Mini International Personality Item Pool-Five-Factor Model). The data were analyzed using a correlation analysis and a t-test. The results of the correlation analysis showed a significant positive correlation between Agreeableness and all five love languages. In other words, this indicates that people who score high on Agreeableness also score high on Chapman's five love languages. The t-test showed only a weak significant difference between relationship status and Physical Touch and Words of Affirmation, with those in relationships scoring higher on both. Thus, relationship status seems to be able to indicate love language to some extent.

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. / I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.