Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrån en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: self-efficacy, karriärplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omställning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omställningsföretag. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att karriärplaneringsvariabeln karriärbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer än de som bytt bransch. Denna studie fann inte att variablerna samvetsgrannhet och self-efficacy var viktiga för kompetenstransfer vid arbetsbyten. Flera studier med ett större underlag behövs för att kunna dra mer pålitliga slutsatser huruvida dessa variabler spelar roll eller inte.

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö. / Previous research (e.g., Miller & Lynam, 2001) has shown that delinquents score loweron the personality trait conscientiousness than individuals who have not been convictedof a crime. However, a Swedish study (Eriksson, 2010) has arrived at the opposite result.Furthermore, there is some disagreement with regards to the causality betweenconscientiousness and psychopathy. This study aimed at investigating the differencesbetween convicted and non-convicted individuals as well as scrutinizing thecontradictions found in the literature. The primary purpose was to investigate if Swedishinmates in a maximum security prison differ from the general population with regards toconscientiousness. Also of interest was which facets of conscientiousness can predictpsychopathy in a Swedish criminal population. Associations between criminal behaviorand conscientiousness and psychopathy were also explored. A sample of prison inmatesand a control group consisting of Internet respondents (N = 257, Mage= 34.2, SD = 10.7)filled out the Swedish translation of Goldberg’s (1999) International Personality ItemPool (IPIP-NEO, Bäckström, 2010) and a newly developed psychopathy self-report scale.The group of inmates had on average higher conscientiousness levels compared to thecontrol group. More specifically, inmates rated themselves higher with regards to thefacets order and self-discipline, whereas the control group rated themselves higher ondutifulness. Psychopathy was found to correlate negatively with dutifulness, achievementstriving, and deliberation. The results indicate that the Five Factor Model (FFM) can beapplied to a Swedish prison population in order to assist researchers and psychologistswho are evaluating clients with instruments that measure criminal behavior andpsychopathy. However, items on the IPIP-NEO need to be adjusted so that the questionsfit the prison environment.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together? Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

No description available.

Relationen mellan ekonomisk framgång (inkomst), personlighetsdragetsamvetsgrannhet och begåvning undersöktes för könsuppdelade grupper medbegåvning i fjärde kvartilen. Syftet var att se om hög samvetsgrannhet och IKkunde predicera ekonomisk framgång bland personer med hög begåvning.Datainsamlingen skedde genom att extrahera relevanta individer urWisconsin Longitudinal Study. I den ursprungliga datainsamlingen deltogtotalt 10 317 personer. T-test genomfördes för att jämföra inkomster för högtbegåvade kvinnor och män. Multipla regressionsanalyser genomfördes föratt undersöka begåvningens och samvetsgrannhetens effekt på årsinkomstenför de högt begåvade männen och kvinnorna. Studien visade att högbegåvadekvinnor och män hade signifikanta löneskillnader samt att samvetsgrannhetoch hög begåvning med signifikans kunde användas för att predicera inkomstför såväl gruppen kvinnor som för gruppen män. / The relationship between economic success (income), the personality traitconscientiousness and IQ were examined for gender-segregated groups withIQ in the fourth quartile. The purpose was to see if high conscientiousnessand IQ could predict financial success in the subgroups. Data collection wascarried out by extracting relevant individuals from the WisconsinLongitudinal Study. A total of 10,317 people participated in the original datacollection. A t-test was performed to compare incomes for women and menwith high IQ. Multiple regression analysis was conducted to examine theeffect of IK and conscientiousness on the income of the high IQ group of menas well as for the high IQ group of women. The study showed that highlygifted women and men had significant pay differences as well as thatconscientiousness and IQ were significant predictors of income for both thegroup of women and the group of men.

Anxiety and regret are two concepts that are connected to each other, where the former is and can be a consequence of the latter according to previous research. Making a decision regarding a career choice can be the decision you regret the most. Previous research has shown that personality traits, from the Big Five theory, Neuroticism and Conscientiousness have been associated with multiple facets of the decision-making process. The purpose of the study was to investigate the influence and relationship of personality on regret and regarding career choice. In this questionnaire study, using the “Decision Regret Scale” and BFI-10, a total of 179 participants participated of which 134 were women and 45 were men. The result showed that Agreeableness (r = -0.157, p < .05) and Neuroticism (r = 0.190, p < .05) correlated significantly with the DRS values. However Conscientiousness did not reveal a significant correlation. The findings of this study suggest that personality traits, particularly Agreeableness and Neuroticism within the Big Five model, are linked to decision regret and regret in the context of career choices. By shedding light on this, one can possibly understand more about potential regret and its impact. The essay writers thus hope that the essay will contribute to an understanding of what it is that leads to regret in people's lives, but especially regret in the career choices one makes.

Ett beteende som vi kan återfinna hos många människor är tendensenatt idealisera tidigt uppstigande genom att tillskriva det positivaegenskaper, något vi valt att benämna morgonidealisering. Deninfluerar våra attityder gentemot såväl morgon- som kvällsmänniskoroch kan bidra till uppfattningar som saknar förankring i verkligheten.I en tvärsnittsstudie där vi samlade in data från enkäter ifyllda avrespondenter som var 15 år eller äldre (N = 246), undersökte vi hurutbrett morgonidealisering är i stickprovet, hur det påverkarvälmående, och huruvida det prediceras av kapitalistisk anda (attman besitter kapitalistiska värderingar), tillmötesgående ochsamvetsgrannhet. Vi fann att morgonidealisering inte har någotsamband med välmående, att samvetsgrannhet och kapitalistisk andapredicerar morgonidealisering till viss del och att morgonidealiseringexisterar i vårt stickprov. Vi bör uppmärksamma attmorgonidealisering existerar för att skydda oss mot den snedvridninggentemot olika kronotyper som den medför. Ett sätt att göra detta äratt upplysa allmänheten om att attityden existerar, att den inte ledertill mer välmående och vilka som är särskilt troliga att anammaattityden / The tendency to idealise getting up early in the morning by attributingit with positive qualities is a behaviour we can observe in a lot ofpeople. We call this behaviour morning idealisation. It permeates ourattitudes toward morning people as well as evening people andcontributes to certain prejudice against both. In a cross-sectionalstudy we gathered data from questionnaires completed by respondentsolder than 15 (N = 246). By analyzing the data we looked into howprevalent morning idealisation is in our sample, how it influenceswellbeing, and to what extent it is influenced by spirit of capitalism,agreeableness and conscientiousness. We found that there is noconnection between morning idealisation and wellbeing, that morningidealisation exists in our sample and that morning idealisation couldpartially be explained by spirit of capitalism and conscientiousness.We should acknowledge the existence of morning idealisation in orderto protect ourselves from biases towards different chronotypes. Oneway to do this is to inform people about the existence of morningidealisation, to show that it doesn’t lead to wellbeing and to show whoare particularly prone to pick up the attitude.

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.