Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

Titel: Varför väljer fastighetsmäklare att byta bransch?Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Sjögren och Emma ÖhmanHandledare: Dr. Jonas Kågström och biträdande Martin AhleniusDatum: 2021 - juni  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur motivationsfaktorerna yttre motivation, inre motivation, Grit – passion och uthållighet för långsiktiga mål, och relationsbyggande påverkar svenska fastighetsmäklares jobbtillfredsställelse och avsikt att byta bransch.  Metod: Denna studies metod är av kvantitativ karaktär med ett deduktivt synsätt, där datan har insamlats med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten har skickats ut till urvalet, bestående av 4497 stycken svenska fastighetsmäklare, av hela populationen på 7110 stycken fastighetsmäklare. Totalt resulterade enkäten i 932 svar, där 910 av dessa kunde användas. För att analysera datan har statistikprogrammen Jamovi och Smart PLS använts. För att kunna redovisa och tolka resultatet har deskriptiva analyser gjorts, bivariata korrelationsanalyser, faktoranalyser samt strukturella ekvationsmodelleringar.  Resultat & slutsats: Undersökningen visar på aggregerad nivå att Grit i hög grad påverkar den inre motivationen och att inre motivation är den faktor som har störst betydelse för en fastighetsmäklares upplevda jobbtillfredsställelse. Jobbtillfredsställelse i sin tur är den faktor som påverkar deras avsikt att byta bransch mest. Men, undersökningen visar även att jobbtillfredsställelse påverkar den yttre motivationen och att yttre motivation påverkar avsikten att byta bransch. Dessutom påverkas jobbtillfredsställelsen av faktorn relationsbyggande. Dessa motivationsfaktorers betydelse varierar dock beroende på olika demografiska variabler. Utifrån resultatet och hypotesprövningen, togs en egen modell fram, som benämns ”REAMF-modellen”.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med kunskap om vilka motivationsfaktorer som påverkar svenska fastighetsmäklares avsikt att byta bransch. Denna studies resultat är också användbart i praktiken för ledare inom branschen. Genom att som ledare veta vilka motivationsfaktorer som motiverar de enskilda anställda fastighetsmäklarna, kan passande motivationsstrategier framtas för just dessa, för att öka deras upplevda jobbtillfredsställelse, för att därmed minska deras avsikt att byta bransch.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studies motivationsfaktorer förklarar ca 40% av varför svenska fastighetsmäklare har för avsikt att byta bransch. Det hade varit intressant att undersöka fler motivationsfaktorer som kan påverka detta val. En replikering av denna studie, i något annat land, efterfrågas också till vidare forskning. Slutligen vore det intressant att se om REAMF-modellen är applicerbar på andra yrken. / Title: Why do real estate agents choose to leave the industry?Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Anna Sjögren and Emma ÖhmanSupervisors: Dr. Jonas Kågström and assistant Martin AhleniusDate: 2021 - June  Aim: The purpose of this study is to examine how the motivational factors extrinsic motivation, intrinsic motivation, Grit – passion and perseverance for long-term goals, and relationship building affect Swedish real estate agents' job satisfaction and turnover intention.  Method: This study is based on a quantitative research method with a deductive approach, where the data has been collected using a web-based survey. The survey was sent to the sample, consisting of 4497 Swedish real estate agents, of the entire population of 7110 real estate agents. The survey resulted in 932 respondents, of which 910 could be used. To analyze the data, the statistical programs Jamovi and Smart PLS have been used. To interpret the study’s results, descriptive analyzes have been performed, bivariate correlation analyzes, factor analyzes and structural equation modeling.  Result & Conclusions: The result of this study shows at an aggregate level that Grit highly influences the intrinsic motivation and that intrinsic motivation is the factor that mostly affects the perceived job satisfaction. Job satisfaction in turn is the factor that affects turnover intention the most. But, the result also shows that job satisfaction affects extrinsic motivation, and that extrinsic motivation affects turnover intention. In addition, job satisfaction is affected by the factor relationship building. However, the significance of these motivational factors varies depending on different demographic variables. Based on the results and the hypothesis test, a separate model was developed, which is called the “REAMF model”.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about which motivational factors that affect Swedish real estate agents' turnover intention. The results of this study are also useful in practice for the employers. By knowing which motivational factors that motivate the individual real estate agents, appropriate motivational strategies can be developed to increase their perceived job satisfaction, and accordingly decrease their turnover intention.  Suggestions for future research: This study's motivational factors explain about 40% of Swedish real estate agents turnover intention. Further research is suggested to examine other motivational factors that may affect turnover intention. A replication of this study, in another country, is also requested for further research. Finally, it would be interesting to see if the REAMF-model is applicable in other industries.