Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö. / Previous research (e.g., Miller & Lynam, 2001) has shown that delinquents score loweron the personality trait conscientiousness than individuals who have not been convictedof a crime. However, a Swedish study (Eriksson, 2010) has arrived at the opposite result.Furthermore, there is some disagreement with regards to the causality betweenconscientiousness and psychopathy. This study aimed at investigating the differencesbetween convicted and non-convicted individuals as well as scrutinizing thecontradictions found in the literature. The primary purpose was to investigate if Swedishinmates in a maximum security prison differ from the general population with regards toconscientiousness. Also of interest was which facets of conscientiousness can predictpsychopathy in a Swedish criminal population. Associations between criminal behaviorand conscientiousness and psychopathy were also explored. A sample of prison inmatesand a control group consisting of Internet respondents (N = 257, Mage= 34.2, SD = 10.7)filled out the Swedish translation of Goldberg’s (1999) International Personality ItemPool (IPIP-NEO, Bäckström, 2010) and a newly developed psychopathy self-report scale.The group of inmates had on average higher conscientiousness levels compared to thecontrol group. More specifically, inmates rated themselves higher with regards to thefacets order and self-discipline, whereas the control group rated themselves higher ondutifulness. Psychopathy was found to correlate negatively with dutifulness, achievementstriving, and deliberation. The results indicate that the Five Factor Model (FFM) can beapplied to a Swedish prison population in order to assist researchers and psychologistswho are evaluating clients with instruments that measure criminal behavior andpsychopathy. However, items on the IPIP-NEO need to be adjusted so that the questionsfit the prison environment.

Inledning: Syftet med denna studie är att få en bredare kunskap om ett outforskat område; psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott. Frågeställning: Hur upplever psykodynamiska psykoterapeuter det är att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott? Metod: Studien bygger på den halvstrukturerade livsvärldsintervjun med fem terapeuter med erfarenhet av att bedriva psykoterapi med brottsdömda för allvarliga våldsbrott eller mord. Intervjuerna spelades in och bearbetades med tematisk analys. Resultat: Terapeuterna har svårt att känna empati och upplever också ångest och rädsla i terapierna. Terapeuterna försöker att förstå personen och brottet för att kunna arbeta för egen del men också för att kunna behandla patienten. Terapeuten uttrycker behov av stöd genom riskbedömning, utbildning och handledning för denna patienttyp. Diskussion: Terapeuternas upplevelse bekräftade det forskningen visat på; att det är stora känslomässiga påfrestningar i det terapeutiska arbetet med brottsdömda för mord och allvarliga våldsbrott. Terapeuterna hade svårt att erbjuda en empatisk förståelse och bearbetande psykoterapi. Terapeuterna efterfrågade en mer genomtänkt behandlingside för denna patientgrupp från organisationens sida och egen handledning och utbildning för att kunna genomföra det psykoterapeutiska arbetet. / Introductions: The purpose of this study is to achieve a broader knowledge of an area not researched on; psychodynamic psychotherapists experience of working with people convicted of murder or serious violent crimes. Issues: How do psychodynamic psychotherapists experience working with people convicted of murder or serious violent crimes? Method: The study is based on the semi-structured interview with five therapist’s with experience of treatment with people convicted of murder or serious violent crimes. The interviews were recorded and processed using thematic analysis. Result: The therapists have difficulty feeling empathy and they also experience anxiety and fear in the therapies. The therapists try to understand the person and the crime in order to be able to work for their own part but also to be able to treat the patient. The therapists expresses the need for support through risk assessment, training and supervision for this kind of patient. Discussion: The therapist’s experience confirmed what research shows; that there are severe emotional strains in the therapeutic work with those convicted of murder and serious violent crimes. The therapists found it difficult to offer an empathetic understanding and processing psychotherapy. The therapists wished for a more elaborate treatment idea for this patient group on the part of the organization and their own supervision and training to be able to carry out the psychotherapeutic work.