I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjälp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kännetecken och särskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse är att journalskrivandet har olika funktioner. Det är ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vårdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osäkerhet om journalskrivandets regelverk. Det egna journalskrivandet uppvisar en hög värdering av den personliga upplevelsen och känslan av att utlämna patienten i journalen. Däremot skiljer sig terapeuterna åt i sättet att hantera känslor av konflikt inom journalskrivandet vilket påverkar den egna upplevelsen av journalskrivning. Två upplevda alternativ att hantera konflikt presenteras. I den ena gruppen försöker terapeuterna att omforma journalen så att den bättre passar den egna terapeutiska identiteten. När det inte längre är möjligt uttrycks en känsla av att något som inte går att ersätta försvinner. I den andra gruppen ökar terapeuterna sin reflektion och bearbetning av de delar inom journalskrivningen som terapeuten upplever orsakar konflikt, vilket bidrar till en känsla av att något positivt tillförts den terapeutiska identiteten. / In this qualitative study 5 psychotherapists with psychodynamic specialization were asked to reflect on their experiences concerning the writing of patient records. This material was analyzed using the so-called EPP-method (empirical phenomenological psychological method). The results show both general and distinctive features in how different therapists feel about their patient records routines. All agree that the process of writing patient records contains a number of different functions. It is a tool to communicate with other medical staff and facilities; it is influenced by certain control factors and also by experienced uncertainty concerning the formal rules related to the routines of patient records. Record routines show a high degree of evaluation of personal emotions and experiences together with a fear of revealing too much information about a patient. On the other hand, there is a substantial distinction in how different therapists handle their feelings of conflict related to medical records. The study presents two different possible ways of handling such conflicts. One group of therapists try to reshape the medical journal to make it better adjusted to their personal therapeutic identity. When that becomes impossible they express a feeling of something being lost. In the second group the therapists work harder with those parts in patient record routines that are causing them problems. This results in a feeling that something valuable is being added to their therapeutic identity.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi. Resultatet visade inte på några avgörande ögonblick/vändpunkter i form av aha-upplevelser. Konfidenterna lyfte istället fram vändpunkter i form av insikter över tid. Två gemensamma drag trädde fram i materialet. Konfidenterna framhöll hur de med terapins hjälp fick syn på hur de suttit fast i mönster och försvar i sina tidiga objektrelationer. Konfidenterna framhöll också vikten av ett "eget rum" att möta sig själv tillsammans med terapeuten. / What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk. Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. / Introduction: Risk use of alcohol causes problems for the individual, his enviroment, and is linked to a number of serious illnesses. Early interventions can prevent more serious dependency development. Research related to psychotherapists´experience of psychodynamic therapy in risk use of alcohol is limited. The purpose of the study is to elucidate therapists´experience of risk use of alcohol in psychodynamic therapy. Question: How do psychotherapists experience and describe psychodynamic therapy with patients who are at risk of alcohol use? Method: Five legitimate psychotherapists with experience in the field, were selected on the basis of a targeted convenience selection. To elucidate therapists´experiences and experiences, a qualitative method was used. The study has an inductive approach and a semi-structured interview form with directed open questions. The interview material has been structured and categorized according to the thematic analysis method. Results: Three main themes with their subthemes emerged in the study; 1. The therapeutic attitude 2. The patient; conditions and barriers 3. Psychodynamic therapy in risk use. Discussion: The informants highlighted different experiences of interventions in the use of alcohol at risk. On the one hand, the importance of being an active psychotherapist and asking questions about alcohol consumption, and on the other hand, let the patient himself raise his problems at his own pace. The informants highlighted both the possibilites and limitations of the psychodynamic method in the risk use of alcohol.

No description available.

Objective: The objective for this study was to evaluate the psychometric properties of Psychodynamic Therapy Scale (PTS), including inter-rater reliability, internal consistency and predictive validity. Method: 20 video-taped sessions from 16 different therapists were evaluated by two independent raters using the PTS. The therapy conducted was Life-Stress Interview which is a single-session treatment that stems from psychodynamic theory. Inter-rater reliability was calculated using Intraclass Correlation Coefficient (ICC). Internal consistency was measured using Cronbach's α. Predictive validity was calculated using a linear regression model on the change between baseline and six week follow-up on two outcome measures (DERS-16 & PHQ-15). Results: The ICC for the complete 12-item scale was .77, suggesting a good inter-rater reliability for the PTS. The internal consistency was α = .82 for the entire scale, indicating a good internal consistency. The regression analysis did not show any significant regression on either outcome measure, despite DERS-16 coming close. Discussion: The results indicate that the PTS has a good overall inter-rater reliability and internal consistency. However, further research is needed to determine if these findings still holds true when evaluating more traditional psychodynamic therapy methods and with a higher degree of independence between the raters. Furthermore, future studies could explore if there are potential alterations that can be made to improve the scale.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier. Terapeuten behöver också ha stora kunskaper om funktionshindret. Att terapeuten har kunskap om vilka effekter funktionshindret har på personer med Asperger syndrom medför att viktiga komponenter som bemötande och arbetsallians möjliggörs och som är grunden för ett fortsatt behandlingsarbete. Vidare anses det viktigt att ta hänsyn till den specifika livssituation och historia som personer med Aspergers syndrom har, eftersom tidigare erfarenheter har betydelse för hur patienten handlar, reagerar och förstår sina livsmönster i nuet. Samtliga terapeuter betonar att personer med Aspergers syndrom i behandlingen har förbättrat sitt sociala samspel. Dessutom tycks det som att det fordras mycket av terapeuten i behandlingen med denna målgrupp eftersom det är långa behandlingar och att det är känslomässigt påfrestande att arbeta med personer med Aspergers. / To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

Inledning: Syftet med denna studie är att få en bredare kunskap om ett outforskat område; psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott. Frågeställning: Hur upplever psykodynamiska psykoterapeuter det är att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott? Metod: Studien bygger på den halvstrukturerade livsvärldsintervjun med fem terapeuter med erfarenhet av att bedriva psykoterapi med brottsdömda för allvarliga våldsbrott eller mord. Intervjuerna spelades in och bearbetades med tematisk analys. Resultat: Terapeuterna har svårt att känna empati och upplever också ångest och rädsla i terapierna. Terapeuterna försöker att förstå personen och brottet för att kunna arbeta för egen del men också för att kunna behandla patienten. Terapeuten uttrycker behov av stöd genom riskbedömning, utbildning och handledning för denna patienttyp. Diskussion: Terapeuternas upplevelse bekräftade det forskningen visat på; att det är stora känslomässiga påfrestningar i det terapeutiska arbetet med brottsdömda för mord och allvarliga våldsbrott. Terapeuterna hade svårt att erbjuda en empatisk förståelse och bearbetande psykoterapi. Terapeuterna efterfrågade en mer genomtänkt behandlingside för denna patientgrupp från organisationens sida och egen handledning och utbildning för att kunna genomföra det psykoterapeutiska arbetet. / Introductions: The purpose of this study is to achieve a broader knowledge of an area not researched on; psychodynamic psychotherapists experience of working with people convicted of murder or serious violent crimes. Issues: How do psychodynamic psychotherapists experience working with people convicted of murder or serious violent crimes? Method: The study is based on the semi-structured interview with five therapist’s with experience of treatment with people convicted of murder or serious violent crimes. The interviews were recorded and processed using thematic analysis. Result: The therapists have difficulty feeling empathy and they also experience anxiety and fear in the therapies. The therapists try to understand the person and the crime in order to be able to work for their own part but also to be able to treat the patient. The therapists expresses the need for support through risk assessment, training and supervision for this kind of patient. Discussion: The therapist’s experience confirmed what research shows; that there are severe emotional strains in the therapeutic work with those convicted of murder and serious violent crimes. The therapists found it difficult to offer an empathetic understanding and processing psychotherapy. The therapists wished for a more elaborate treatment idea for this patient group on the part of the organization and their own supervision and training to be able to carry out the psychotherapeutic work.

Psychodynamic therapy (PDT) and Cognitive behavioral therapy (CBT) are the main Therapeutic Orientations (TO) in Sweden and this study aims to explore the relationship between psychologists personal value preferences and their inclination toward PDT/CBT. Furthermore, the study explored if there is a tendency to explicitly appreciate one TO and depreciate the other (explicit bias) and additionally, if that tendency is associated with personal value preferences. Participants consisted of a voluntary response sample of clinical psychologists in Sweden (N = 151). The subjects answered an online survey advertised in the largest Swedish group for psychologists only on a social network. The survey was comprised from three already existing questionnaires (Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Results showed that inclination toward CBT was significantly associated with the personal value preferences security and power and that there was a clear tendency of explicit bias. The sample was skewed toward appreciating CBT and depreciating PDT and the personal value preference benevolence was higher for the unbiased group than it was for the biased group. This study shows accordance with previous research with the exception of there being less extensive differences regarding personal value preferences and inclination towards TO. / Psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är de mest tillämpade terapiorienteringarna (TO) i Sverige och denna studie syftar till att utforska sambandet mellan psykologers personliga värderingspreferenser och deras benägenhet för PDT/KBT. Därtill utforskas huruvida det finns en tendens att uttryckligen uppskatta den ena TO och nedvärdera den andra (explicit bias) och dessutom, om den tendensen är förknippad med personliga värderingspreferenser. Deltagarna bestod av ett frivilligt svarsurval av kliniska psykologer i Sverige (N = 151). Försökspersonerna svarade på en webbenkät som hänvisades till i den största sociala nätverksgruppen för svenska psykologer. Undersökningen använde sig av tre redan existerande frågeformulär. Webbenkäten bestod av tre redan existerande frågeformulär: Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Resultaten visade att en benägenhet för KBT var signifikant förknippad med personliga värderingspreferenserna säkerhet och makt samt att det fanns en tydlig tendens till explicit bias. Urvalet lutade mot att uppskatta KBT och nedvärdera PDT samt att personliga värderingspreferensen välvilja var högre för gruppen bland psykologer utan bias än de med hög bias. Denna studie visar överensstämmelse med tidigare forskning, men uppvisar mindre skillnader vad gäller personliga värderingspreferenser och föredragen TO.

As with other areas in healthcare, the public mental health body is regulated by governing documents and regulations. As with clinical care ”Socialstyrelsen” has developed national guidelines for how the mental health care should be managed. One of these documents focuses on the treatment of anxiety and depression. From the experience of working as a psychotherapist who meets referred patients for psychological support, the aim is to investigate if and how the national guidelines affect physical patient contact as well as how they influence the overall experience. Whilst trying to answer these questions I refer to hermeneutic and phenomenological theories. I will also use clinical psychology and psychotherapy literature. Through describing a session with a patient in need of support för experiences of anxiety and depression I will show how the recommendations as part of the national guidelines might affect our contact.

This study explored the Object Relations of a sample of 45 subjects who were using alcohol and were diagnosed with co-morbid Depressive or Bipolar disorders and/or Personality disorders. All subjects were receiving treatment at a government psychiatric hospital in South Africa. The similarities and differences in the Object Relations of these individuals were identified. A biographical questionnaire, the Alcohol Use Disorder Test (AUDIT), which was used as a screening measure, and the Bells Object Relations and Reality Testing Inventory (BORRTI) were administered to obtain information from a purposive sample. Descriptive and inferential statistics were used to analyse the results of the assessment measures. Analysis of the BORRTI data indicated a high rate of depressive and personality disorders within this sample. Results of the sub-sample (n=29) whose scores were included in the Pearson’s Correlation Coefficient analysis indicate that higher levels of alcohol consumption result in increased levels of hallucinations and delusions. Other correlations were identified between high levels of alcohol consumption and heightened levels of reality distortions and more uncertainty in the perceptions of these individuals. Significant differences in the scores of the male and female participants were identified. With the female participants, the higher the level of alcohol consumption, the lower the individuals scored in terms of pathological levels of egocentricity, uncertain perceptions, insecure attachments, alienation, social incompetence as well as hallucinations and delusions. Alternatively, in the male sample, higher levels of alcohol consumption result in increased hallucinations and delusions, reality distortions, uncertainty in perceptions, alienation, social incompetence and egocentricity. / Psychology / M.A. (Research Psychology)