Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.    Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.     Resultatet av studien tyder på en övergripande negativ inställning till ett införande av byrårotation i Sverige. Majoriteten av respondenterna anser att rådande bestämmelser om endast revisorsrotation är tillräckligt för att kunna säkerställa revisorns oberoende ställning gentemot klientföretaget. Likväl anser de att ett införande av byrårotation kan komma att skada mer än vad det gör nytta då kostnaderna och effektiviteten kan komma att påverkas negativt. Detta resultat stämmer också väl överens med det som GAO fann i sin studie.