Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MISC-C) is a systemic inflammatory disorder associated with novel COVID-19. Children diagnosed with COVID-19 typically experience mild viral symptoms, however, in rare instances more severe disease will develop. Current epidemiology states <1% of children diagnosed with COVID will develop complications of MIS-C. Symptoms of MIS-C are varying, but in general include abnormal vital signs (tachycardia, tachypnea), Kawasaki-like symptoms, respiratory distress, cardiac involvement, and shock like symptoms. Abdominal pain, features of acute kidney injury, coagulopathy, and neurologic dysfunction have also been reported. It is currently recommended for children with any combination of the above symptoms to be hospitalized and treated for MIS-C, given the potential for severe consequences. This case presentation aims to highlight the neurologic symptoms that can occur with the diagnosis of MIS-C. Current estimations predict 20% of children with MIS-C will develop more severe central nervous system symptoms. Our patient presented with neuropsychiatric symptoms, which has little documentation in current medical literature. Initial presentation, differential diagnosis, hospital workup, and treatment of disease will be discussed. Our case is a previously healthy 8yo male with past medical history of ADHD. He presented to the Emergency room with chief complaints of fever, confusion, and visual and motor hallucinations 3 weeks after receiving a positive COVID test. Prior to the date of presentation, the patient’s only symptom of COVID 19 was rhinorrhea. ED workup revealed tachycardia, pallor and erythema/swelling of fingers, facial rash, abdominal pain, and leukocytosis. Initial differential diagnosis included sepsis secondary to urinary tract infection versus encephalopathic MIS-C. Labs at presentation showed CRP and D-dimer within normal limits, and treatment for UTI was initiated. For the first few days of hospital stay, patients condition was unchanged and inflammatory marker levels rose. The patient also showed sustained tachycardia, fever, widened pulse pressures, nocturnal incontinence, and one episode of bigeminy. Treatment targeting MIS-C with, IV ceftriaxone, vancomycin, IVIG, methylprednisone, and aspirin was begun. Inflammatory markers subsequently began to downtrend and patients condition began to improve. This case study highlights central nervous system features as a potential primary presenting symptom of MIS-C. Currently, there is little literature on COVID 19 associated psychosis. Further research is needed to assess the underlying potential inflammatory mechanisms responsible for our patient’s visual and motor hallucinations resulting from MIS-C.

Covid19-vaccin är ett omdebatterat ämne i media och samhället. Tidigare forskning visar att individer ställer sig tveksamma till vaccinationen av Covid19 på grund av eventuella biverkningar, misstro till vaccintillverkarna och den korta tillverkningstiden. Samtidigt visar forskning på minskat förtroende för vetenskap och expertsystemets legitimitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka de icke vaccinerades upplevelser och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för att ha avstått Covid19-vaccinet. Den teoretiska referensramen utgörs av Giddens teori om konfiskering av erfarenhet och reflexivitet tillsammans med Becks teori om risksamhället och Goffmans teori om stigma. Empirin har genererats genom semistrukturerade intervjuer med 15 respondenter som har avstått Covid19-vaccinet. Deras upplevelser har analyserats genom den hermeneutiska metodansatsen. Vaccinets biverkningar och den framstressade tillverkningsprocessen var några av de bakomliggande faktorer till att inte vaccinera sig. Respondenterna upplever att deras beslut att avstå vaccin medförde ett begränsat handlingsutrymme, kränkande kommentarer på sociala medier och negativt bemötande av majoritetssamhället. Det framkommer individuella skillnader i vilken utsträckning respondenterna tror på konspirationsteorier. / The Covid19- vaccine is a debated topic in the media and society. Previous research shows that individuals are hesitant about the vaccination of Covid19 due to possible side effects, distrust of the vaccine manufacturers, and the short manufacturing time. At the same time, research shows a loss of trust in science and the legitimacy of the expert system. The paper aims to investigate the experiences of the unvaccinated and the underlying factors underlying the Covid19-vaccine. The theoretical frame consists of Giddens' theory of confiscation of experience and reflexivity, Beck's theory of the risk society, and Goffman's stigma theory. Semi-structured interviews with 15 participants who had abstained from the COVID-19 vaccine generated the empirical data. A hermeneutic approach was used to analyse the respondents' experiences. The vaccine's side effects, and the stressed manufacturing process were some of the underlying factors for not getting vaccinated. Respondents feel that their decision to abstain from the vaccine entailed limited room for manoeuvre, offensive comments on social media, and adverse treatment from the majority society. Individual differences in the extent to which respondents believe in conspiracy theories emerged.

När Coronapandemin slog till förändrades mycket i våra liv och sättet arbetstagare kunde bedriva sina arbetsuppgifter påverkades. Många var då tvungna att förflytta sig från sina kontor till ett påtvingat distansarbete, vilket innebar en stor förändring att hantera både för arbetstagare och arbetsgivare. Med vår förförståelse som bakgrund till studien, och ett antagande att en sådan stor förändring som pandemin kan påverka vart lojaliteter riktar sig, har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. Studiens syfte är att förstå arbetstagares upplevelser av olika lojalitetssituationer under och efter pandemin för att få en djupare förståelse kring eventuella lojalitetskonflikter som kan uppstå vid förändringar i arbetsförhållanden, samt om de upplevs olika för män och kvinnor. Vidare vill vi ge läsarna en ökad förståelse för om pandemin ökat arbetstagarens upplevelse av lojalitetskonflikter samt vilket stöd de upplevde att de fick eller behövde vid pandemins eller framtida lojalitetskonflikter.  Vi har i studiens teoretiska referensram utgått från flera relevanta teorier och begreppsdefinitioner för att visa på lojalitetsbegreppet komplexitet och få en större helhetsbild. Studien har endast fokuserat på ett urval av tjänstemän som har arbetat inom samma organisation minst ett år innan pandemin och sedan blivit påtvingade ett distansarbete i någon utsträckning under pandemin. Metoden som valts är kvalitativ utifrån den anledningen att vi ville undersöka arbetstagarnas upplevelser av olika lojalitetssituationer kopplat till distansarbetet. För att säkerställa att vi i analysen korrekt kunde återkoppla respondenternas svar och därmed inte ta ett citat utanför dess kontext valde vi att spela in intervjuerna.  Studiens slutsatser är att lojalitetsbegreppet är väldigt komplext och synen på begreppet skiljer sig åt mellan individerna. Vi ser att individernas personliga egenskaper och vilken kontext de befinner sig i påverkar detta. Studiens respondenter anser inte att deras lojalitet förändrats som konsekvens av pandemin och distansarbetet. Respondenternas motivation och arbetsgivarens stöd under pandemin är faktorer som påverkat detta. Vi ser samtidigt att olika lojalitetskonflikter uppstått men inte till den grad att respondenterna anser att det kan kallas för konflikt. Stödet arbetsgivare bidragit med under pandemin har i aspekten av tekniska hjälpmedel varit bra, men det sociala stödet har varit sämre. Slutligen kunde ingen skillnad i upplevelsen av olika lojalitetssituationer under och efter pandemin för män och kvinnor urskiljas.

Distriktssköterskors erfarenheter av arbete på hälsocentral i Västernorrland under Covid-19-pandemin -         En kvalitativ intervjustudie   Abstrakt  Bakgrund: Under Covid-19 pandemin förändrades prioriteringen där planerad vård ställdes in eller sköts upp till förmån för akut vård. Patienternas sätt att söka vård har förändrades. Digitala vårdkontakter ökade. Nya riktlinjer, lösningar och rutiner utarbetades, gamla hierarkier luckrades upp. Arbete med skyddsutrustning var tidsödande, tungt och obehagligt. Det förekom brist på skyddsutrustning och oklarhet kring användning. Sjuksköterskor arbetade under stress och osäkerhet vilket påverkade det psykiska välbefinnandet. Stöd från ledning var avgörande. Osäkerhet kring sjukdomsläget hos patienter och personer i omgivningen påverkade sjuksköterskor negativt. Sjuksköterskor visade stort prov på ledarskap under pandemin och var delaktiga i utvecklingen av vården.Motiv: Få studier är gjorda om primärvården i Sverige under pandemin och det saknas kunskap om distriktssköterskornas erfarenheter. Ingen studie har tidigare undersökt erfarenheterna hos distriktssköterskor i Västernorrland. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta på Hälsocentral under Covid-19 pandemin.Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 9 distriktssköterskor och sjuksköterskor vid hälsocentraler i Region Västernorrland under hösten 2023.Resultat: Analysen resulterade i huvudkategorin Från kaos till trygghet samt tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorier: Känna oro och osäkerhet; Omställning till nya arbetssätt; Vara mer rustad för framtiden. Konklusion: Resultatet överensstämmer med tidigare studier kring distriktssköterskors erfarenheter under covid-19pandemin. Studien bidrar till att stärka bilden av distriktssköterskors erfarenheter under pandemin och ger en inblick i hur arbetet på hälsocentral upplevdes i region Västernorrland. Dessa erfarenheter kan användas för beredskapsplanering för kommande pandemier.    Nyckelord: Distriktssköterskors erfarenheter, covid19, primärvård, Västernorrland / District nurses’ experiences of working at a primary healthcare center in Västernorrland during the covid-19 pandemic -         A qualitative interview study   Abstract  Background: During the Covid-19 pandemic there was a change in priority where planned visits were postponed and cancelled in favor of acute and emergency care. Patients’ ways of seeking health care changed. There was an increase in digital contacts with the health care system. New routines, guidelines and ways of working were invented, and old hierarchies were put to side. Working with personal protective equipment (PPE) was time consuming, heavy and uncomfortable. There was a lack of PPE and confusion about which PPE gave the right protection. Nurses’ work situation was characterized by stress and uncertainty, which affected their psychological wellbeing. Support from the leadership was crucial. Uncertainty about the infection state in patients and people in general had a negative effect on nurses. Nurses showed a great ability to lead the work during the pandemic and had an important role in care development. Motive: There are only a few studies about district nurses in primary healthcare during the pandemic in Sweden and knowledge about the district nurses’ experiences is lacking. No previous study has investigated experiences of district nurses in Västernorrland. Aim: To describe district nurses’ experiences of working in a primary healthcare center during the covid-19 pandemic. Methods: Qualitative content analysis through semi-structural interviews. Interviews were conducted with 9 district nurses and nurses at primary healthcare centers in Region Västernorrland during fall 2023.  Result: One main category was identified: From chaos to safety. Three categories with a total of eight subcategories emerged. Categories: Feeling anxious and unsafe, Readjustment with new ways of working, Be more prepared for the future.  Conclusion: The results correspond to previous studies about nurses’ experiences during the covid-19 pandemic. This study adds light to the lived experiences of district nurses and brings an insight in the work in primary health care centers in Västernorrland. These experiences can be used in planning for coming pandemics.   Keywords: District nurses experiences, covid19, primary healthcare, Västernorrland

Absence from school is a social phenomenon that not only affects the individual's personal quality of life but foremost can be seen as social problems related to the educational system as well as to other social costs (social exclusion, public health, criminality etc). The purpose of this essay is therefore to contribute to a better understanding of school absenteeism among Swedish upper secondary students’ and assess how the current strategies of addressing school absenteeism could be improved, especially facing recent circumstances related to eg.: Covid 19. The essay tries to achieve that by interviewing Swedish teachers, who are trying to tackle the problem on an everyday basis and whose voices seem to be absent from the research related to school absenteeism. The research part of the presented essay is based on qualitative semi-structured interviews and the project-related data will be analyzed through thematic analysis and inspirations drawn on Merton’s strain theory. The study's conclusion reports how the teachers' way of working is consistent with previous research through quick action after locating patterns in absenteeism and building better relationships between the school and the students’. The novelty of the presented study, which distinguishes it from the previous research, seems to be sealed in clearly formulated by respondents, something the teachers problematize through a so-called culture of absence. The discussion reveals deficient working methods through the prevailing secrecy and new working methods that would advocate faster investigations and better dialogue with social services and parents.

“A time to keep silence, and a time to speak” (Eccl 3:7b) Preaching and keeping silent in times of the COVID19-pandemic

This essay examines high school principals experienced autonomy and control during the COVID19-pandemic 2020 – 2021. During the pandemic, the Swedish government chose a different path than other countries regarding for example public restrictions and the possibility for preschools and elementary schools to remain open. High schools, on the other hand, were forced to have distance learning during parts of the COVID19-pandemic. The high school principals’ experienced autonomy and control are examined trough a theory about domains in which autonomy can be experienced. These domains are educational domain, social domain, developmental domain and administrative domain. Six high school principals were interviewed using a semi-structured interview method and the material from these interviews was coded based on the four domains’ keywords. The results from this survey show that before the pandemic the principals felt that they had high autonomy in all domains. At the same time, their perceived control was high, something they largely viewed as positive. However, during the COVID19-pandemic all but one of the principals found that their autonomy had diminished. Also, control decreased in all domains except the administrative one. In the administrative domain the control increased, both in terms of implementation and number of controllers. Parts of this control were perceived as positive but not all. The conclusion of this essay is, that when a society experiences a major crisis such as the COVID19-pandemic, the control and supervision of principals’ work increase and their experienced autonomy decreases.

During pandemics such as the Coronavirus Disease 2019 (COVID19), some government agencies might recommend that citizens keep distance to other people when moving in public environments; this distance is often referred to as social distancing. Since social distancing limits how people are allowed to move in an environment, it could prove to become an obstacle during situations such as evacuations. This raises the question if social distancing has a noticeable impact on evacuation times. Evacuation scenarios have previously been researched by utilizing crowd simulations. Therefore, this study uses an agent based crowd simulator developed in Unity3D to investigate the effects of social distancing on the time taken to conduct orderly evacuations of classroom environments. The virtual environments used were modeled after two differently sized classrooms at The Royal Institute of Technology (KTH). The environments were modified with varying amounts of available exits and social distances between virtual agents in order to perform experiments. The results of the study indicate that increasing the degree of social distancing increases the evacuation time, whilst adding more exits reduces it. The significance of these changes in evacuation time are dependent on classroom size. The study concludes that although social distancing does increase evacuation time, the magnitude of the effect depends the previously mentioned environmental factors. / Under pandemier som COVID19 skulle vissa myndigheter kunna rekommendera medborgare att hålla avstånd från andra i allmänna miljöer; detta avstånd benämns ofta som social distansiering. Eftersom social distansiering begränsar antalet personer som får befinna sig i en miljö, skulle det kunna vara ett hinder under situationer som evaukeringar. Detta väcker frågan ifall social distansiering har en märkbar påverkan på evakueringstider. Evakueringsscenarier har tidigare studerats genom att utnyttja simuleringar av folkmassor. På grund av detta använder den här studien en agentbaserad simulator utvecklad i Unity3D, i syfte att undersöka effekten av social distansiering på tiden det tar att genomföra ordnade evakueringar av klassrum. De virtuella miljöer som användes modellerades efter två klassrum av olika storlek på KTH. Miljöerna modifierades med varierande antal tillgängliga utgångar och sociala avstånd mellan virtuella agenter för att utföra experiment. Resultaten av studien indikerar att en ökning av det sociala avståndet ökar evakueringstiden, medan en ökning av antal tillgängliga utgångar minskar den. Signifikansen av dessa förändringar i evakueringstid är beroende av klassrummens storlek. Studien fastslår att trots att social distansiering ökar evakueringstiden så beror magnituden av ökningen på de tidigare nämnda miljömässiga faktorerna.

På grund av pandemin var det många företag som fick ställa om sina verksamheter för att överleva vilket har lett till stora nivåer av innovationskraft, inte minst inom marknadsföring. Innovativ marknadsföring beskrivs som påhittig samt förnyande och handlar om att gå utanför boxen för att generera ett högre kundvärde och bli mer konkurrenskraftig. Studien åsyftar undersöka på vilka sätt ett urval restauranger inom tjänstebranschen arbetat med innovativ marknadsföring för att överleva Covid19-pandemin.Metod: För att uppfylla syftet används kvalitativa metoder för insamling och bearbetning av data .Respondenter har påverkats kraftigt att den pandemi som fortfarande råder. De förändringar som uppstått till följd av det nya säkerhetsläget och politiska läge i Sverige har lett till att kundernas konsumtionsmönster förändrats. Verksamheternas svar på detta har varit att värna om och stärka det egna varumärket genom att omprioritera och satsa på sin marknadskommunikation för att påverka kunder. Den digitala utveckling har tillåtit verksamheterna att på ett sätt som tidigare inte varit möjligt satsa på nya typer marknadsföring och ändrat sättet som marknadsföringsmixen används i kriser.

No description available.