I examine the association between earnings quality and audit firm type using a three-tiered audit firm classification scheme which allows for an explicit examination of the quality of Second-Tier audited earnings. My tests are motivated by the lack of competition in the market for audit services, theoretical arguments which suggest a positive association between audit firm size and audit quality, evidence pointing to the rapid post-Andersen growth in Second-Tier audit practices, and the lack of empirical research that fully differentiates audit firm type. My results indicate that the post-Andersen growth of Second-Tier audit firms coincides with improved Second-Tier audit quality, relative to the other audit firm types (Big N and other non-Big N). Specifically, the results indicate that Second-Tier client earnings quality was not distinct from that of other non-Big N clients in the pre-Andersen period. However, in the post-Andersen period, the results indicate that Second-Tier client earnings quality was higher than that of other non-Big N clients. Moreover, the post-Andersen results provide partial evidence suggesting that there is no difference in Second-Tier and Big N client earnings quality and, thus, lend some credence to the notion of a new era for the Big 8. These results convey important information to market participants (e.g., investors, underwriters, analysts, etc.) who wish to assess the extent to which financial statements are likely to be free from opportunistic managerial manipulation, to clients that are contemplating switching to a Second-Tier audit firm, to government agencies who have expressed concern over the state of competition in the market for audit services, and to those who have promoted the use of Second-Tier audit firms in the wake of SOX-related resource constraints.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.