The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

Syftet med denna undersökning var att utreda hur ett telecomföretag i Umeå kommun arbetar med arbetsmiljöfrågor samt hur de anställda upplever den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatsen. Företaget har knappt 100 anställda varav 20 av dessa är anställda vid kundserviceavdelningen i Umeå. Vidare ska uppsatsförfattarna undersöka effekterna hur implementeringen av pulsklockor har upplevts av de anställda.Ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod valdes till genomförandet och utformningen av undersökningen. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes tre intervjuer, varav två var fokusgruppsintervjuer med de anställda vid telecomföretagets kundserviceavdelning. Den tredje intervjun genomfördes med kundservicechefen. Undersökningen innebar en utredning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt företagets systematiska arbetsmiljöarbete utifrån ett medarbetarperspektiv. Vidare undersöktes vilken inverkan medarbetarna upplevde att implementeringen av pulsklockornas hade. De övergripande resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön har stora brister vad gäller lokalen. Trängsel, dålig ventilation och höga ljudnivåer är följden av en kraftig expansion av företaget. Medarbetarna upplever dock ej den fysiska arbetsmiljön som ett större problem, då den psykosociala arbetsmiljön är så pass god. De upplever stöd från varandra och närmsta chefer, vilket bidrar till att de kan hantera brister i den fysiska arbetsmiljön. Företagets dokumentation kring systematiskt arbetsmiljöarbete saknar i stora drag den dokumentation som krävs, vilket uppsatsförfattarna anser beror på bristande kunskap kring ämnet. Avslutningsvis visade resultatet på att medarbetarna inte ansåg att pulsklockor hade gett någon större effekt, varken positiv eller negativ.

<p>Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.</p><p> </p><p>Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.</p><p> </p><p>Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.</p><p> </p><p>Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.</p><p> </p><p>This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.</p><p> </p><p>We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.</p><p> </p><p>The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.</p><p> </p><p>The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.</p><p> </p>

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.   Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.   Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.   Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.   Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur. / Abstract The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.   This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.   We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.   The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.   The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

<p>Vardagslivets belastning har en stark påverkan på människors välbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mätinstrument är inte tillräckligt stort. Syftet med föreliggande studie är att göra en systematisk utvärdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkät baserad på Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mäta generell belastning i vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 föräldrar; kvinnor och män boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 år. LCQs psykometriska egenskaper mättes både genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberäkningar och en jämförande statistisk analys mot andra stress- och utbrändhetsmått. Därefter utfördes semistrukturerade metodorienterade intervjuer kring var och en av skalans frågor. Tematisk analys användes i databearbetningen av intervjuerna. Resultatet visade att LCQ är ett reliabelt och valitt instrument. LCQ var approximativt normalfördelat och korrelerade signifikant med ett stress- och ett utbrändhetsmått. Kontrolldelskalan föll ut i två komponenter och respondenterna uppfattade fråga 5 (angående motstridiga krav) väldigt olika samt påpekade att de påståenden som mäter socialt stöd var svåra att skilja åt.</p>