Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.

Att arbeta inom socialtjänsten som socialsekreterare inom utredningsenheten för barn och unga kan anses vara ett stressigt arbete med hög arbetsbelastning samt att deras arbetsmiljö ofta är omtalad. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som socialsekreterare inom utredningsenheten för barn och unga upplevde kunde påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Studien byggde på kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån kravkontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att socialt stöd är en viktig komponent för att må bra i rollen som socialsekreterare. De slutsatser som vi kan dra genom denna studie är att det finns obalans mellan de krav som ställs på socialsekreterare och de resurser som finns att tillgå. Förutsättningarna behöver bli bättre för att socialsekreterarna inte ska bli utsatta för stress och ohälsa och på så sätt få en bättre psykosocial arbetsmiljö. / To work as a social worker within investigations at social services specialized in children and young adults is assumed to be stressful with a high workload. Consequently, their working environment is often discussed. Therefore, the aim of this paper was to investigate what factors social workers, working under these circumstances, perceive as affecting their psychosocial working environment. This study was based on qualitative interviews and the result is analyzed with help of the demand- control- and support model. The result indicates that social support is an important component to consider in order for social workers to be healthy in their roles. The circumstances need to improve to prevent social workers from being exposed to stress and unhealthiness, and thereby improving their psychosocial working environment. Our conclusion from this study is that there is an imbalance between the requirements asked from social workers and the resources available.