<p>De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.</p>

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.

The purpose of the study is to investigate educators' experience of mealtime situations in preschool, and this was carried out with a qualitative approach through semi-structured interviews. The theoretical lenses used during this study are supported by Vygotsky's sociocultural perspective and the child perspective when analyzing the results. Through the sociocultural, you can see how the interaction help the children reach their development zone and how the pedagogues' scaffolding is important in children's development and learning. The child perspective permeates educators' wishes regarding how meals should be designed for the children's best interests. It appears in the study that educators' prerequisites do not always go hand in hand with the curriculum's goals when it comes to designing mealtime situations in preschool. Through the study, it can be seen that different ways of serving mealtime in preschool have different meanings when it comes to creating an educational meal, which should contain purpose and learning that favors children's individual development. The study lifts previous research where the majority illuminates the content of the meal but not much about how the meal should be served for children's development and learning. Therefore, through this study we want to demonstrate the gap between these different research areas. / Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelse kring måltidsituationer i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerad intervju och analyseringen av empirin har skett genom en innehållsanalys. De teoretiska glasögonen som använts under denna studie tar stöd av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barnperspektivet vid analys av resultatet. Genom det sociokulturella perspektivet kan man se hur interaktionen med andra hjälper barnen att nå sin utvecklingszon samt hur pedagogernas scaffolding har betydelse i barns utveckling och lärande. Barnperspektivet genomsyrar pedagogers önskningar kring hur måltiderna bör utformas för barnets bästa. Det visar sig i studien att pedagogers förutsättningar inte alltid går hand i hand med läroplanens mål när det kommer till utformning av måltidssituationer i förskolan. Genom studien kan man se att olika sätt att servera måltiden i förskolan får olika betydelser när det kommer till att skapa en pedagogisk måltid, som bör innehålla syfte och lärande som gynnar barnets individuella utveckling. Studien lyfter tidigare forskning där merparten belyser måltidens innehåll men inte mycket kring hur måltiden bör serveras för barns utveckling och lärande. Genom denna studie påvisas glappet mellan dessa olika forskningsområden.