<p>De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.</p>

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.

This thesis is about medical libraries that, foremost, serve the healthcare personnel in their evidence-based practices. The visibility aspect of these types of libraries is explored, both through a librarian’s and a user’s perspective. A theory of invisible information work is applied to understand why and how visibility affects the libraries and the librarians’ work. The visibility is also explored through a user perspective, where theories of user barriers are applied to a group of users with remote access to the medical library. The data is derived from semi-structured interviews with medical librarians, clinical librarians, and a group of healthcare personnel, and analyzed thematically through the theoretical perspectives. Furthermore, the medical library as a place is explored and discussed, which deepens the analysis and understanding of the medical libraries’ impact on the healthcare personnel and their evidence-based practices, as well as the visibility and role of the medical library. The conclusion is that the library and its services, to a large extent, are invisible to the user group, and several barriers to the users’ library access and use are detected and exemplified in the thesis. Another conclusion is that medical librarians have a range of strategies to counter the invisibility, but factors such as resources and being part of a healthcare organization affect the possibility of implementing these strategies.