Vi har genomfört en kvalitativ studie där två förskollärare från södra Sverige deltagit i semistrukturerade samtalsintervjuer. Syftet är att få en inblick hur förskollärarna upplever den allmänna förskolan och 15 timmars vistelse i förskolan, hur och om de olika uppläggen förskolorna arbetar med har betydelse för barn enligt dem, med särskild hänsyn till den pedagogiska måltiden. Allmän förskola och 15 timmars vistelse kommer i denna studie nämnas som upplägg, inom dessa upplägg finns det olika strukturer som vi kommer skriva fram.Förskollärarna har innan intervjuerna samtalat med kollegor på sina förskolor, detta för att kunna bidra med svar som de är enade om, men även för att möjliggöra en vision från de andra förskollärarna samt pedagoger inom verksamheterna. Under intervjuerna gjordes ljudinspelningar som vi sedan transkriberade och analyserade. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsteori vilket innebär att vi tolkar och för dialoger för att uppnå ny förståelse. Tolkningarna i arbetet har implikationer ur det sociokulturella perspektivet, det innebär att vi har utifrån resultatet tolkat ett sociokulturellt lärande för att sedan skapa en förståelse med stöd i sociokulturella begrepp. I resultatdelen går det att utläsa ett fokus på den pedagogiska måltiden och argument för barns rätt till den, som drevs av deltagarna. Det visa sig att förskollärarna dela starka åsikter om barns rätt till pedagogisk måltid samt hur lärorikt det är att få vara en del av den. Det kan även utläsas hur tids fördelningen under dagarna kan bidra till olika utvecklingsmöjligheter utifrån de strukturer förskolorna arbetar efter. Det framkommer även hur och när utökning av vistelsetid i förskolan äger rum och varför det vanligtvis förekommer enligt förskollärarna.

Syftet med vår studie är att ta del av och analysera förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden. Vår huvudfrågeställning baseras på vad som sker under den pedagogiska måltiden samt hur förskolepersonalen väljer att beskriva den. Våra frågeställningar har utvecklats utifrån förskolepersonalens uppfattningar angående barns lärande under den pedagogiska måltiden. Därför valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med förskolepersonalen för att få fram deras tankar kring måltiden. Vi har valt att använda oss av ordet förskolepersonal eftersom vi har intervjuat personer med olika behörigheter. De kvalitativa intervjuerna utfördes på två förskolor i Skåne som ligger i olika kommuner. Materialet som vi samlade in analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom detta berör punkter som barns lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet inrymmer också begrepp som är centrala för denna studie exempelvis den proximala utvecklingszonen. Efter analys av våra intervjuer såg vi ett mönster i att de flesta intervjuade ansåg att vuxna är förebilder under måltiden och att de vuxna behöver uppmärksamma barnen samt lärandet som sker. Den pedagogiska måltiden innehåller mycket lärande för barnen och de intervjuade uppmärksammade matematik samt språk. De framkommer även att det är viktigt att barnen ska ha inflytande över vad de vill äta eller vad man tycker är gott. De intervjuade hade tankar kring lärande kopplat till måltiden. Men lärandet skedde automatiskt och visades först under våra intervjuer samt diskussioner med förskolepersonalen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka pedagogers syn på och upplevelser av den pedagogiska måltiden i förskolan över tid. Det teoretiska perspektiv vi har valt är Michel Foucaults makt- och styrningstekniker. Detta för att synliggöra de bakomliggande strukturer som påverkar och styr den pedagogiska måltiden. Som undersökningsmetod har vi valt halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger, intervjuer som genomförts individuellt. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den fenomenografiska metoden. Det vi i huvudsak har kommit fram till är att respondenterna gav uttryck för att den pedagogiska måltiden har fått större betydelse inom förskolan. De ser nu mer till det individuella barnet och dess behov medan barngruppens behov tidigare varit i fokus. Samtidigt har en utveckling skett mot ökad medvetenhet kring matens näring och dess påverkan på kroppen. Respondenterna upplevde tidigare att det räckte med att maten var god.

I den här studien har syftet varit att undersöka förskollärares uppfattningar angående den pedagogiska måltidens ändamål. För att undersöka syftet har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat totalt sex förskollärare från fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter har datan analyserats utifrån en teoretisk grund. Studiens teoretiska grund bygger på fyra begrepp från den sociokulturella teorin: den proximala utvecklingszonen, mediering, appropriering och interaktion. Utöver den sociokulturella teorin har vi även analyserat datan med hjälp av begreppet didaktisk relief.  Resultaten har presenterats utifrån fyra identifierade teman. Dessa teman var: Barns möjligheter till delaktighet och inflytande; samspel och samtalsfärdigheter; normer och värderingar; samt förskollärarens förhållningssätt. Utifrån temat barns möjligheter till delaktighet och inflytande visade resultatet att samtal som utgår från barnens intresse och erfarenheter där alla är delaktiga prioriteras. Barnens samspel uppmuntrades genom att förskolläraren utmanar varje individuellt barn utifrån dess förmåga. De lyfter även att barn under måltiden får möjlighet att utveckla samtalsfärdigheter. Vidare så visade resultatet att normer och värderingar präglar måltidssituationen genom förskolans kultur i form av regler och rutiner. Utifrån det sista temat förskollärarens roll framkommer det bland annat att faktorer i den fysiska miljön och strukturella villkor kan förhindra förskollärares möjligheter att uppnå sina mål som påverkas av förskollärarens förhållningssätt.

Det finns en problematik i att begreppet pedagogisk måltid ofta används i förskolans kontext men definitionen av begreppet är inte helt självklart. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka uppfattningar några verksamma pedagoger har om begreppet pedagogisk måltid och hur omsorg synliggörs vid måltidssituationerna i förskolan. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar använts: Vilka uppfattningar lyfter pedagogerna kring begreppet pedagogisk måltid? Hur ser pedagogerna på sin roll beträffande omsorg vid måltidssituationerna? och Vilka möjligheter och begränsningar lyfter pedagogerna vid måltidssituationen? Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer utförts för att samla in materialet. För att analysera materialet har ramfaktorteorin samt Noddings omsorgsteori används. I resultatet av studien framkommer det att begreppets innebörd och syfte skiljer sig åt bland pedagogerna. Det framkommer även att det saknas tydliga dokument och föreskrifter om hur en pedagogisk måltid ska utföras, enligt dem. Något som är återkommande beträffande pedagogernas roll kring omsorgen är att de lyfter vikten av att vara hjälpsamma, trygga och stöttande vid måltidssituationerna. Pedagogerna lyfter tiden, stress, rutiner och samsyn som några olika aspekter, vilka både möjligt och begränsar utförandet av måltidssituationen. Pedagogerna efterfrågar föreskrifter och dokument som tydligt gör innebörden av begreppet samt hur måltiden ska utföras.

This essay is about the pedagogical meal in preschool. In my essay I describe a dilemma where I, as a teacher felt stressed and insufficient as an educator at the lunch situation with the children in preschool. I felt how the stress makes me unfocused. And I feel depressed knowing that what could be a peaceful moment aren’t the forum for learning as I know a pedagogical meal can be. In the essay I use relevant literature perspective on stress and how it influences the children and the teachers in a learning situation. I will describe in what way a stressed meal has a negative effect on the children and me as a teacher. And how I, as an educator, can promote a positive learning situation and environment at lunch. To get some perspective, I attended another school to observe the meal situation. The teachers have extensive professional experience, and are actively working to achieve a meal situation, in an non stressed environment suitable for learning. At the same school I also interviewed one of the teachers about her view on how a meal can become an environment for learning. The curriculum 98/10 serves as guiding documents in preschool and is influenced by Vygotsky’s theory of language and interaction as a tool for development, therefore is his theories included in the essay to create a relevance to all active in preschool.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn. Dock hade de med matlåda ett lägre intag av kolhydrater. Övervägande del av respondenterna åt inte en tillfredsställande mängd energi för att täcka en tredje del av dagsbehovet. Alla respondenter utom en drack vatten till måltiden och nästan alla ansåg att de borde ha ätit mer grönsaker, oberoende av om de åt samma som barnen eller medhavd matlåda. Samtliga hade en klar uppfattning om att de är förebilder för barnen under måltiderna och de hade förhållandevis likartade utgångspunkter i sitt arbetssätt gällande en pedagogisk måltid. Slutsatsen blev att personalen hade ett lägre intag av energigivande näringsämnen om de åt samma som barnen. Deltagarna var eniga om att den pedagogiska måltiden innebär att vara en förebild, inte bara näringstillförsel, även om det kan vara svårt att leva som de lär. / Objectives: The aim of this study was to examine whether there are differences in the preschool staff meals depending on whether they eat pedagogic meals (lunch), i.e. the same food as the children, or bring their own lunch box. Methods: The study design was descriptive and comparative in nature, and was both quantitative and qualitative. The survey took place in a medium-sized Swedish town where the staff in three preschools participated. Twelve semi-structured telephone interviews were conducted, with six women eating the same food as the children and six women who brought their own lunch box. Results: The results showed that those who brought their own lunch boxes had a higher energy content in their lunch meal, and also a higher consumption of all nutrients except carbohydrates. The major part of the respondents did not eat an adequate amount of energy to cover one third of the daily requirement. All participants had a clear understanding that they are role models for the children during the meals, and they behaved rather similar in relation to the pedagogic meal. Conclusions: The conclusion was that the staff had a lower intake of energy yielding nutrients if they ate the same food as the children did. Participants agreed that the pedagogic meal implies being a role model, not merely nutrition. However, they did not live the way they teach the children to do.

The purpose of this study was to investigate what knowledge teachers in kindergarten have about nutrition and human metabolism and which education shall be made at mealtimes. I also wanted to investigate if preschool teachers know about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten. This was done by a quantitative questionnaire answered by 47 teachers. My results show that the teachers feel that their knowledge is usually sufficient but that they would like to have more knowledge with a focus on imparting knowledge to the children. During mealtime education about origin of the food, how the body reacts to the food we eat and how we should live in a healthy way be made. This combined with physical activity and social skills training. The Swedish society has increasing problems with diseases caused by an unhelthy lifestyle, people are also more sedentary today and a lots of them are suffering by overweight.Therefore it is important to learn about how we care for our bodies in a healthy way early in life. Few teachers now about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten, the advicese can be a good suppert in this learning and consequently the advices need to be highlighted and become a important complement to the policy documents and curriculum that are guiding the activites in the Swedish preschool. / Syftet med denna undersökning var att undersöka vilken kunskap pedagogerna har om näringslära och ämnesomsättning samt vilket lärande de anser ska ske vid måltiderna i förskolan. Jag ville också undersöka om pedagogerna känner till Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. Metoden för undersökningen var kvantitativ genom enkäter som besvarades av 47 pedagoger. Svaret på mina forskningsfrågor blev att pedagogerna känner att deras kunskap för det mesta räcker till men att de gärna vill ha fortbildning i ämnet och då gärna med fokus på att förmedla kunskapen till barnen. Vid måltiden kan lärande om matens ursprung, om hur kroppen reagerar på den mat vi äter samt hur vi ska leva på ett hälsosamt sätt ske. Detta i kombination med motorisk och social träning. Det svenska samhället har problem med sjukdomar som orsakas av en ohälsosam kost och en mer stillasittande livsstil. Därför är det viktigt att människor tidigt i livet får lära sig hur de ska ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt. Eftersom min undersökning visar att få pedagoger känner till Livsmedelsverkets råd som kan vara ett stöd i detta arbete kan de behöva lyftas fram och bli ett tydligare komplement till de dokument och läroplaner som styr verksamheten i den svenska förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal. Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis. Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed. Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely.   Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills