The purpose of this study was to investigate what knowledge teachers in kindergarten have about nutrition and human metabolism and which education shall be made at mealtimes. I also wanted to investigate if preschool teachers know about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten. This was done by a quantitative questionnaire answered by 47 teachers. My results show that the teachers feel that their knowledge is usually sufficient but that they would like to have more knowledge with a focus on imparting knowledge to the children. During mealtime education about origin of the food, how the body reacts to the food we eat and how we should live in a healthy way be made. This combined with physical activity and social skills training. The Swedish society has increasing problems with diseases caused by an unhelthy lifestyle, people are also more sedentary today and a lots of them are suffering by overweight.Therefore it is important to learn about how we care for our bodies in a healthy way early in life. Few teachers now about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten, the advicese can be a good suppert in this learning and consequently the advices need to be highlighted and become a important complement to the policy documents and curriculum that are guiding the activites in the Swedish preschool. / Syftet med denna undersökning var att undersöka vilken kunskap pedagogerna har om näringslära och ämnesomsättning samt vilket lärande de anser ska ske vid måltiderna i förskolan. Jag ville också undersöka om pedagogerna känner till Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. Metoden för undersökningen var kvantitativ genom enkäter som besvarades av 47 pedagoger. Svaret på mina forskningsfrågor blev att pedagogerna känner att deras kunskap för det mesta räcker till men att de gärna vill ha fortbildning i ämnet och då gärna med fokus på att förmedla kunskapen till barnen. Vid måltiden kan lärande om matens ursprung, om hur kroppen reagerar på den mat vi äter samt hur vi ska leva på ett hälsosamt sätt ske. Detta i kombination med motorisk och social träning. Det svenska samhället har problem med sjukdomar som orsakas av en ohälsosam kost och en mer stillasittande livsstil. Därför är det viktigt att människor tidigt i livet får lära sig hur de ska ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt. Eftersom min undersökning visar att få pedagoger känner till Livsmedelsverkets råd som kan vara ett stöd i detta arbete kan de behöva lyftas fram och bli ett tydligare komplement till de dokument och läroplaner som styr verksamheten i den svenska förskolan.

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas föreställningar kring måltidssituationen i förskolan och möjligheten att göra måltiden till en pedagogisk del av utbildningen. Sex pedagoger har deltagit genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk utgångspunkt har använts som metodansats tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att pedagogernas synsätt på måltiden är att den ska vara en positiv stund som kan innebära lärande inom olika områden med språklig utveckling eller lärande om mat och näringslära. Pedagogerna ser sig själva som goda förebilder. De ser måltiden som en aktivitet där barnen ska göras delaktiga genom samspel och samtal. Barnen ska ska få inflytande över att själva få möjligheter till att bestämma vad de vill äta och inte. Det finns möjligheter att göra måltiden pedagogisk genom måltidspedagogik men det finns också utmaningar som brist på personal och tidskrav. / The purpose of this study is to contribute about educators performences about the meal in preschool and opportunity to make the meal an educational part of the education.Six educators have particapated through semistructured interviews. Qualitative content analysis with phenomenographic methodology has been used as analysis method together with socialcultural perspective. The result of the study show that educators approach to meals is that it should be a positive moment that can involve learning in different areas with language development or learning about food and nutrition. The educators see themselves as good rolemodels at meals. They see the meal as an activity where the children are to be involved through interaction and conversation. The children must have influence over having the opportunity to decide for themselves what they want to eat what not. There are opportunities to make the meal pedagogical meal through meal pedagogy but there are also challenges such as shortage of staff and time requirement.

Meals in Swedish preschools has undergone change between 2005 and 2020 regarding meals as important pedagogical tools. Due to new guidelines for conducting preschool meals presented by the Swedish Food Agency an increased focus has been placed on pedagogy during the meals to help develop the minds of young children. Previous research has shown that preschool staff had little to no education on food and meal or how to conduct pedagogical meals. To understand how the preschool staff, perceive the pedagogical meal and how it has changed over time, a convergent mixed method with a survey and interviews was used. The results showed that the staff does not have formal education on food, meal and how to conduct pedagogical meals, but instead rely on peer learning. They perceive themselves as role models in forming a positive relationship with the social and nutritional aspects of food and meal. While their job has many positive aspects, they face challenges with stress and increasing child groups. As the role of preschool staff has changed, from making sure children eat, to socially participating in the meal, the guidelines have changed alongside the role.