Denna studie syftar till att fördjupat förstå barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm med balans mellan aktivitet och vila i förskolan i talet om barnets tillvaro. Mer specifikt är kunskapsintresset att förstå innebörden i förskollärares och föräldrars barnsyn och kunskapssyn och hur den kommuniceras. Uppsatsens empiriska material består av sju uppföljningssamtal i förskolan. I avsikt att ringa in diskurser och studera det språkliga handlandet inom dessa samtal har en diskursanalytisk teori- och metodgrund använts. Teoretiskt ramverk för bearbetning och analys utgörs av både senmodern och postmodern samhällsteori. Resultatet visar främst upp två diskurser som förskollärare och föräldrar är bärare av och som styr deras kommunikativa handlande: lärandediskursen och förändringsdiskursen. Eftersträvansvärt för lärandediskursen är barns lärande genom driven aktivitet. Signifikant för förändringsdiskursen är tilltron till barns förmåga till lärande genom att hantera förändringar. Resultatet visar även att ett förståelseorienterat handlandet ger större utrymme för barnets perspektiv än ett resultatorienterat språkligt handlande. Rådande diskurser och språkligt handlande inom dessa kan förklaras som en följd av senmodern och postmodern tidsanda. Studiens resultat bidrar därmed till en fördjupad förståelse av barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm och indikerar att det råder obalans mellan aktivitet och vila i talet om barnets tillvaro inom rådande diskurser.

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor

Syftet med denna studie är att belysa hur utlandsfödda föräldrar upplever svensk förskola. I kvalitativa intervjuer har föräldrar från olika länder fått svara på frågor om mötet med den svenska förskolan. De beskriver sina känslor och upplevelser från första besöket på förskolan, hur kommunikationen och samarbetet med personalen fungerar och hur de uppfattar att deras barn trivs och involveras i verksamheten på förskolan.  Resultatet visar att de utlandsfödda föräldrarnas upplevelse av den svenska förskolan till största del är mycket positiv. Det tolkas som att de känner sig väl bemötta och stöttade av personalen och de förefaller tycka att förskolans verksamhet är bra, rolig och lärorik.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna. Vi ville belysa vilka förutsättningar pedagogerna ser sig ha för att arbeta med pedagogisk dokumentation. Dessa förutsättningar har vi sedan granskat och diskuterat i relation till ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de två förskolorna har vi fått ta del av pedagogernas uppfattningar och reflektioner om pedagogisk dokumentation. Av intervjuerna som är vårt empiriska material har vi sorterat in våra informanters svar i fyra olika områden. De områden vi valt att lyfta fram i vår resultatanalys är: Talet om pedagogisk dokumentation, arbetet med pedagogisk dokumentation, yttre faktorer samt styrdokumentens betydelse för pedagogisk dokumentation. I vårt resultat har vi kommit fram till att samtliga pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något som synliggör barnens utveckling. Trots att talet om den pedagogiska dokumentationen, de yttre faktorerna samt styrdokumenten ser liknande ut så skiljer sig arbetet med den pedagogiska dokumentationen markant mellan de olika förskolorna. Detta tolkar vi beror på de två förskolornas olika tradition och ideologiska tänk.

The purpose of this study is to see how preschool teachers can support multilingual children and promote their development in their first languages. It was chosen to look at a specific municipality to see how the preschool teachers there work with multilingual children. By using the method of structured interviews, it was learnt that they do, in fact, work actively with multilingual children. The preschool teachers interviewed received the same questions in order to make the answers as comparable and measurable as possible. The results seem to indicate that more resources are needed to fulfil the needs of children with another first language than Swedish. The representatives of the municipality have chosen to concentrate on the two foreign languages that are the most common among the multilingual children in the municipality, viz. Arabic and Somali. Children who have other first language receive no formal training in their first language in preschool. One reason for the modest number of first-language teachers in the municipality – one in Arabic and one in Somali – is the fact that it is hard to find and recruit qualified first-language teachers. / Syftet med denna undersökning är att se hur några pedagoger på förskolan kan stötta flerspråkiga barn och främja deras språkutveckling i modersmålet. En kommun valdes ut för att se hur de arbetar med flerspråkiga barn. Genom att använda metoden strukturerade intervjuer framkom att pedagogerna faktiskt arbetar aktivt med de flerspråkiga barnen. Resultaten verkar tyda på att det skulle behövas mer resurser för att tillgodose behoven hos de barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Kommunens representanter har valt att koncentrera sig på de två språk som är vanligast bland kommunens flerspråkiga barn, nämligen arabiska och somaliska. Barn med andra förstaspråk får ingen formell undervisning i sina förstaspråk i förskolan. En anledning till det blygsamma antalet modersmålslärare i kommunen – en i arabiska och en i somaliska – är det faktum att det är svårt att hitta och rekrytera kvalificerade modersmålslärare.

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swedish preschools work to ensure that children with native languages other thanSwedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities andchallenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural perspective of learning and language. The method for this study was to intervieweight preschool educators. According to the results, the preschool educators inthis study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positiveattitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical toolsthat the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures,words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that thepreschool educators experienced at work were a lack of time as well as difficulties in their dealings with legal guardians. / Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksamheten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt attsynliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger seri detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genomfördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultatvisar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språkutvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogiskstöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansågs vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pedagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på modersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningarsom de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och samarbetet med vårdnadshavarna.

Skollagen beskriver att undervisning är det arbete som förskolläraren genomför utifrån läroplanens mål. Studiens syfte är att undersöka och jämföra den planerade undervisningen i förskolan i två länder. Genom att jämföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa länders sätt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjälp av att kategorisera materialet utifrån de valda aspekterna; organsation, innehåll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola både hade likheter och skillnader. Likheterna var att båda länderna använde sig av sång, tidslängden var ungefär densamma och barnen blev delaktiga på liknande sätt. Skillnaderna handlade om att det kunde ingå fler undervisningstillfällen under en dag i Ukraina, medan det genomfördes en undervisning per dag i Sverige. Innehållet varierade eftersom den ukrainska undervisningen erbjöd barnen olika slags teman och moment och den svenska undervisningen arbetade längre med ett tema. Barnen fick ha mer inflytande under undervisningen i Sverige än i Ukraina. Avslutningsvis diskuterades möjligheten att studera ett annat land och vad forskaren behöver ta hänsyn till. Även likheterna och skillnaderna mellan länderna och hur de påverkas av landets kultur och tradition diskuterades. / The law of the school describes that education is the work which the preschool teacher accomplishes, based on goals from the curriculum. The purpose of this study is to investigate and compare the planned education in preschool in two countries. By comparing Swedish and Ukrainian preschool it became possible to identify similarities and differences between their ways to carry on education. The facts were collected through observations and the analysis accomplished by using the categorization scheme based on the chosen aspects; organization, substance, children’s participation and influence and also environment. The result showed that education in Sweden and in Ukraine both had similarities as well as differences. The similarities consisted of that both countries used songs, the time length of the education was nearly the same and the children got participation in similar ways. One difference was that in Ukraine there could be several occasions of education during one day, but in Sweden it was accomplished in one occasion of education. The substance varied a lot because the Ukrainian education offered different themes and items and the Swedish education was working longer with one and the same theme. Children got more influence in Sweden than in Ukraine. At the end the possibility of studying another country was discussed and what the researcher needs to take respect for. Also the similarities and the differences between the countries were discussed and how they got influenced by the culture and the tradition of the country.

This essay aims to investigate what discourses and what forms of exercise of power that can appear in the description of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan med läroplanen som grund (2019) by Jonas Stier & Bim Riddersporre. The entrance to the essay is a wonder about which discourses are actualized and whether they can be seen to contribute to the categorization of individuals being constructed and to norms being anchored on the basis of these categorizations. We also wonder how power relations emerge in relation to these discourses. Our research questions: 1. What discourses appear in the descriptions of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan by Stier & Riddersporre? 2. What forms of power can be seen in these discourses that appear in the intercultural work in the book by Stier & Riddersporre?  The theoretical starting point for our analysis is discourse theory as it focuses on how the creation of discourses contributes to the design of different types of categorizations, power, and norms. This starting point becomes, when we analyze parts of Stier & Riddersporre's book, relevant to how and what positions individuals are attributed through the language used by the authors and educators. In the analysis, we also use Foucault's forms of power to highlight how the text's description of intercultural work through various forms of power imputes other individuals to an identity through the construction of discourses on ethnicity, gender and religion. Our results show inequalities in positions of power through categorizations, norms and values and that it’s difficult to know what really characterizes intercultural work.

Meals in Swedish preschools has undergone change between 2005 and 2020 regarding meals as important pedagogical tools. Due to new guidelines for conducting preschool meals presented by the Swedish Food Agency an increased focus has been placed on pedagogy during the meals to help develop the minds of young children. Previous research has shown that preschool staff had little to no education on food and meal or how to conduct pedagogical meals. To understand how the preschool staff, perceive the pedagogical meal and how it has changed over time, a convergent mixed method with a survey and interviews was used. The results showed that the staff does not have formal education on food, meal and how to conduct pedagogical meals, but instead rely on peer learning. They perceive themselves as role models in forming a positive relationship with the social and nutritional aspects of food and meal. While their job has many positive aspects, they face challenges with stress and increasing child groups. As the role of preschool staff has changed, from making sure children eat, to socially participating in the meal, the guidelines have changed alongside the role.