Denna studie syftar till att belysa förskollärares upplevelser av barngruppens storlek och dess påverkan på undervisning, miljön samt barns utveckling och lärande i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning kring barn och förskola i framför allt nordiska länder. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från två separata förskolor utifrån en fenomenologisk metod. Resultatet påvisar att förskollärare upplever barngruppens storlek som en bidragande faktor för deras möjligheter att planera miljön samt undervisningen för att främja barnens utveckling och lärande. Samtliga förskollärare uppgav att de delade barngruppen i mindre grupper som en strategi att hantera den mängden barn. Majoriteten av förskollärarna upplever att en optimal barngrupp bör bestå av max 15 barn per avdelning vilket stöds av Skolverkets rekommendationer. Några slutsatser är att majoriteten av förskollärarna upplever begränsningar i den fysiska miljön utifrån barngruppens storlek då de upplevs svårt att kunna uppmärksamma varje enskilt barn. Förskollärarna upplevde att stora barngrupper kan leda till försämring i arbetsmiljön på grund av trängsel och hög ljudnivå

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrån föräldrars och dagbarnvårdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur kommer det sig att föräldrarna har valt att ha sina barn på familjedaghem istället för förskolaoch Finns det några tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten på familjedaghem och förskola utifrån dagbarnvårdarens och föräldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta område har bland annat tagit upp dagbarnvårdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt föräldrarnas syn på verksamheten i familjedaghem. Studien är utförd utifrån kvalitativa metoder med intervjuer och enkätundersökning. Studien är gjord på ett familjedaghem där dagbarnvårdaren, föräldrarna samt dagbarnvårdarens chef blivit inkluderade. Resultat visar på betydelsen av en liten barngrupp både för barn samt föräldrar. Det har också framkommit att de primära faktorerna vad gäller varför föräldrar väljer denna barnomsorg är trygghet och gruppkonstellationen.

Storleken på barngrupperna väcker debatt i media. Vi har funderat på hur antalet barn i barngrupperna förändrats över tid och vi har frågat oss hur omsorgen påverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i läroplanen utan att det förklaras och lämnar därmed tolkningsfrihet för de som läser den. Omsorg är viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens välbefinnande. Syftet med vårt examensarbete var att ta del av några förskollärares syn på omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg. Vi valde därför att använda oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor i Skåne. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få så mycket information som möjligt och kunna ställa följdfrågor om vi ville fördjupa oss i någonting de sade. Som teoretisk utgångspunkt till intervjuerna har vi använt oss av Noddings omsorgsetik. Vi har också tagit del av tidigare forskning kring stora barngrupper och omsorg och gjort jämförelser med vår studie. Resultatet av våra intervjuer visar att informanterna har samma övergripande bild av vad omsorg är. Omsorg är för dem att ta hand om. Hur detta omhändertagande tar sig uttryck i praktiken skiljer sig mellan informanterna. Den här skillnaden kan bero på att förskollärarna har olika förutsättningar på sina arbetsplatser eller att de har olika erfarenheter av omsorg.

Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar utformningen av undervisningen samt vilka strategier de använder sig av för att säkerställa alla barns lärande och utveckling. Frågeställningarna är framskrivna utifrån studiens syfte och studiens teoretiska utgångspunkt utgår från fenomenografin. Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med verksamma förskollärare har genomförts och empirin har genomgått en tematisk analys utifrån påverkan, upplevelser samt strategier som valda teman. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar utformningen av undervisningen. Samtliga förskollärare menar att planerad undervisning i många fall hamnar i kläm och att de undviker aktiviteter som kräver mycket personal. På grund av att förskollärare upplever att de inte kan utföra sitt arbete som de önskar, bidrar det till stress och frustration. Många förskollärare anser att de inte hinner se varje barn och därför inte heller hinner tillgodose deras behov. Ytterligare visar studiens resultat olika strategier förskollärare använder sig av för att göra barngruppens storlek mer hanterbar. De fyra rubrikerna, gruppindelning, arbetslagets betydelse, den fysiska miljön samt betydelsen av att utgå från barngruppen belyser olika strategier som används.

The purpose of this study is to investigate whether large groups of preschool children means lower quality of child development and learning. From six preschool teachers perspective we also wanted to find out the large groups of children positive and negative sides. The reason behind our choice of purposes is both our own experiences of mostly negative opinions of large groups of children among preschool teachers, as well as the news reports about the negative consequences that large groups of preschoolers may cause. The study draws on a approach of the term constructionism in the understanding of the teachers’ perceptions of larger groups of preschoolers. We applied a qualitative method based on interviews with six preschool teachers working on two different preschools. The result of our study shows that the interviewed preschool teachers sees mostly advantages rather than disadvantages with large groups of preschoolers. The preschool teachers describe that to be able to work with large groups of preschoolers there has to be a good structure and organization guaranteeing that the pedagogues have the right competence and that the preschools environment is well designed. The conclusion we have been able to draw is that the preschool teachers in our study is not sharing the same negative view that previous research and media reports have shown. Instead the preschool teachers in our study sees more positive than negative aspects of large groups of preschoolers, as long as there is a good structure and organization.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord. Bilder, sagor och teman är viktiga pedagogiska verktyg för att introducera nya ord för yngre barn. / The purpose ofthis studyis to highlight thepreschool teachers'views on thedevelopment of thevocabularyforyoung childreninlargergroups, where children havemixedlanguagebackground. The questions is howpreschool teachersworking tointroduce newwords, whatthey thinkaffectslearning andhow the development oflanguageis influencedby the factorssurrounding thechildgroup. Qualitative interviews were conducted withtwopreschool teachersworking withchildren aged 3-5yearsinpreschoolsin larger cities incentral Sweden.The study shows thatorganization and planningisan important part ofthe work of alargegroup of children. The teachers'attitudes androle modelsof botheducatorsand other childrenisan important part ofhowchildren learnnew words.Pictures,stories andin themes are important educational tool to introducenew wordsfor younger children.

Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd och hur resonerar pedagogerna om dessa barn som deltagare i barngruppen? Syfte och forskningsfråga besvarades genom tre stycken fokusgruppssamtal med sammanlagt tio pedagoger från tre olika förskolor i södra Sverige. Studien tar avstamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har använt oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Det framträder i resultatet genom pedagogernas tal tolkningsrepertoarer vilka härleds till att specialpedagogiska hjälpmedel är av betydelse för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska underlättas. Vidare resonerar pedagogerna om tiden som en bristvara i förskolan vilket medför att pedagogerna känner sig otillräckliga i sitt arbete. Slutligen resonerar pedagogerna om att barns olikheter ses som en berikande tillgång till barngruppen men även för hela verksamheten. Resultatet i föreliggande studie bidrar till en ökad kunskap om hur pedagoger talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket är av betydelse för verksamma pedagoger men även för studenter som läser pedagogik för att det ger möjlighet till nya reflektioner.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>