The purpose of this study is to investigate whether there are any similarities or differences between leisure-time pedagogs and primary school teachers' verbal communication with parents. Questions we ask ourselves is how the verbal contact looks like today, the desire for how it should be and the importance of verbal communication has. We chose to make a qualitative questionnaire study in the form of open questions to three leisure-time pedagogs, three primary school teachers and eleven parents were asked to answer. The results show that leisure-time pedagogs, primary school teachers and parents believe that verbal communication is important and significant. They believe that it is working well today, whether is via face to face, telephone or email. The verbal communication should be honest and straight between all parties. Parents believe it is important to know leisure-time pedagogs who take care of their children, in order to create a sense of security among parents. Furthermore, they express that security is missing from the contact with the teacher. By the teacher, they want to get more direct information and that the relationship must be open, honest and informal.

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

InledningStudien behandlar begreppet anknytning i relation till förskollärares uppdrag ochförhållningssätt. Arbetet handlar om varför barn behöver en trygg anknytning och hur denpåverkar vistelsen på förskolan. Relevant forskning i ämnet behandlas och anknytningsteorisätts i relation till syftet och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka och få en större förståelse kring förskollärarensförhållningssätt samt se hur de arbetar med att ge en trygg anknytning för barnen påförskolan.MetodStudien har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Materialet somsamlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Resultatet avmaterialet redovisades med hjälp av citat ur intervjuerna.ResultatDet visade sig i resultatet att förskollärare idag samtalar, reflekterar och arbetar medanknytningen i verksamheten. Förskollärarens personlighetsdrag som empati, kroppsspråkoch inkännande var något som utmärkte sig som viktiga egenskaper i resultatet. Det framkomäven att anknytningen är en viktig del i inskolningen samt att anknytning och föräldrakontaktär tätt sammankopplat.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn. Det intervjuerna resulterade var att de använder sig av en kommunal verksamhet som kallas för Landningen, som är en förberedelseklass eller mottagningsgrupp som det även kallas för. De arbetar aktivt med integration. Det resulterade även att föräldrakontakten anses vara viktig för dessa skolor.</p>

<p>Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.</p>

<p>Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.</p><p>Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning.</p><p>Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.</p>

Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i. Hur denna miljö ser ut skiljer sig från individ till individ, men det gäller att först och främst se till elevens bästa, att elevens bästa alltid hamnar i fokus. Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och sammanställa dessa fråga för fråga, svar för svar för att sedan jämföra skolorna som helhet mot varandra, men också rektor för rektor samt specialpedagog för specialpedagog. Därefter gick vi igenom tidigare forskning samt den teoretiska delen för att tolka, diskutera och analysera svaren utifrån detta. Vi kom fram till att för att en delaktighet i klassrummet ska finnas bör man ha en trygg stämning på skolan där lärare och elever har en god kommunikation och tar hänsyn till varandra och respekterar varandra. Organisationen anpassas efter elevens behov, vad som är bäst för det enskilda barnet. Här gick åsikterna isär en del, då specialpedagogerna ansågs vara tvungna att välja mellan barnets bästa som individ eller som en del av klassammanhållningen. Relationer ansågs också som viktigt, genom hela leden i verksamheten, från rektor till specialpedagog till klasslärare till elev till föräldrar. Om man får alla att arbeta åt samma håll och stödja eleven så kan man se till att eleven får en bra skolgång där denna känner sig delaktig i sin egen utveckling. Detta var enligt pedagogerna i undersökningen inte den lättaste av uppgifter, därför anser vi att man inom skolvärden bör lägga mera vikt på relationer och kommunikationen inom skolan, så att man kan hjälpa varandra men också ta hjälp av varandra.

Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet. Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar. Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet. Föräldrarna påängterar vikten av att få veta hur barnet haft det på förskolan, om det hänt något speciellt och detta kommer fram i resultatet.

Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras.